Svagt underlag bakom SVT-granskning, dubbla stolar bakom SvD-reportage, infekterat tidningskrig och läxförhör med Lars Beckman

Lärare våldsanklagad på anonyma andrahandsuppgifter Att en klass skolstrejkar för att få behålla en lärare händer ju ibland. Men att en klass vägrar börja skolterminen för att få bort en lärare är ovanligt. Så det var inte konstigt att skolstrejken i Uddevalla kommun blev en riksnyhet för två veckor sedan. Medierna återgav frikostigt föräldrars påståenden om att de hört att läraren kränkt och använt våld mot elever. Men få gick på djupet för att belägga de allvarliga anklagelserna och från riksmedier talade bara en journalist med läraren. SVT:s bosniendokumentär fördömsFör en vecka sedan visade Sveriges Television en norsk dokumentär om Srebrenicamassakern under Bosnienkriget 1995, då 7 000 personer dödades. Filmen vill ge en "delvis ny bild", mindre svartvit, av massakern - men den bilden avviker rejält från vad exempelvis krigsförbrytardomstolen i Haag kommit fram till och filmen har upprört många. Vi bad Tonchi Percan, som under krigen på Balkan jobbade för Sveriges Television på plats i krigsområdet, att se filmen och tala med kritiker och ansvariga.OBS: Detta inslag har fällts av Granskningsnämnden för radio och TV för bristande opartiskhet. Läs Granskningsnämndens .Bergsbestigningsbluff i morgonradionEn vit lögn för att få önska en låt ledde till en rejäl bluff om en bergsbestigning - och några reflektioner om hur internetdebattörer ser på gammelmediers makt. Tvärnit i kommentarfältenI förra veckans Medierna berättade vi om Ann-Margret Lindgren Johansson och andra som ställde upp på intervjuer i tidningar - och drabbades av hån och kränkningar i kommentarfälten. Bara timmar efter sändningen började det plötsligt hända saker i den här så länge diskuterade frågan. Den förste att dra i handbromsen var Expressens Thomas Mattsson. Sedan följde andra tidningarna slag i slag. Vi har tittat på de åtgärder tidningarna vidtagit. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

3 Sep 201134min

Intervjuade hetsas i kommentarsfältenDen som ställer upp på att bli intervjuad i en tidning eller kanske här i radion gör det ofta med viss bävan. Särskilt om man är ovan. Så har det alltid varit. Men de senaste åren har det kommit ett nytt obehag att ta med i beräkningen. Den som övervinner sin tvekan och låter sig intervjuas möts ofta av en flod av anonyma tillmälen. Vi har talat med en Ann-Margret Lindgren Johansson som drabbats av detta - och med chefredaktörerna som nu vill göra något åt anonymiteten i deras kommentarsfält.Konsten att kapa ett debattforumDe senaste åren har sociala medier utanför medieföretagens kontroll vuxit enormt. Störst är Facebook och Twitter - och där har debatten oftast varit sansad, trots att det saknas någon som modererar eller rensar. Men så, för några veckor sedan, svämmades det vanligaste stället för politisk svensk debatt på Twitter över av främlingsfientliga. Det hände definitivt inte av en slump.TV-branschen har sålt skinnet innan björnen är skjutenDet är nervösa tider i den kommersiella tv- branschen, trots fortsatt högtryck i annonsförsäljningen. I branschpressen talas om "tv-krig" och det rapporteras tittarsiffror dag för dag för höstens satsningar i de kommersiella kanalerna. Problemet för kanalerna är att de vi våras sålde mer reklam än de kunde leverera när tittarna svikit. Nu måste hösttablåerna bli succéer - kanalerna satsar hårt på egna, svenska, direktsända produktioner. Veckans mest uppmärksammade premiär var Filip och Fredriks Breaking News på Kanal5. Vi var med när stjärnorna harklade sig innan premiärsändningen - och har talat med experterna om hur TV-branschen funkar just nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

27 Aug 201134min

"GP lägger sig platt för drottningen"Förra året avslöjade TV4:s Kalla fakta att drottning Silvias far tagit över en fabrik från en judisk man. Det ökade ytterligare uppmärksamheten på att Walther Sommerlath varit medlem i tyska nazistpartiet på 1930-talet. Då lovade drottningen att göra en egen utredning. Resultatet kom för en dryg vecka sedan - först i två stort uppslagna artiklar i Göteborgsposten, skrivna av tidningens förstereporter Britt-Marie Mattsson. Artiklarna har väckt blandade känslor. Hovet uppskattade dem uppenbarligen mycket, eftersom man lagt ut dem på den egna webbplatsen. Men en rad kritiker har reagerat på att de okritiskt återger drottningens version.//Korrigerat att TV4 ej avslöjade Walther Sommerlaths medlemskap i NSDAP - det visades redan 2002 av tidningen Arbetaren. Rupert Murdochs uppgång och fallSom sista inslag i vår sommarserie om scoop som skakat redaktioner tar vi det mest storslagna och aktuella av alla exempel: Murdoch-imperiets avlyssningsskandal i Storbritannien. Vi ger hela historien om Murdochs uppgång och fall i ett rejält reportage. Vi flög till London i veckan för att ta reda på hur Murdoch kunde skrämma presidenter och premiärministrar - och vad fick fruktan att släppa? När vår reporter Robert Barkman satte sig på flyget i tisdags morse hade det varit lugnt ett par veckor i stormen mot Murdoch - men innan han landat var det full fart igen med nya avslöjanden om vem som vetat vad om avlyssningarna på tidningen News of the World. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

20 Aug 201134min

Ekonomijournalisters etikregler varierarVärldsekonomin svajar. Ekonomisajterna slår besöksrekord och börskurvor fyller tv-skärmarna. Otroliga värden står på spel mitt i turbulensen. Och mitt i det här står ekonomijournalisterna som ska få oss att förstå vad som händer och vad vi ska göra. Vi har i veckan gått igenom de största ekonomiredaktionernas etiska regler, dom som ska garantera att journalisterna inte utnyttjar sitt jobb för att tjäna pengar på aktiemarknaden. En stor grupp redaktioner har gemensamma detaljerade regler - men några står utanför. Bland dem finns Sveriges Radio. Extrem mediebild av MalmöMalmö har världen över börjat användas som exempel på en stad där muslimer tagit över. Det har gått så långt att amerikanska filmbolag ställer in inspelningar av risk för trakasserier mot judar och norsk TV med självklarhet nämner stadsdelen Rosengård som "Nordens tuffaste ghetto". I veckan kom ytterligare ett exempel i den kritiserade amerikanska studien om religiösa konflikter. I studien, gjord av Pew-stiftelsen, fick inte minst Rosengårdskravallerna 2008 Sverige att bli ett av de länder där religiöst grundade konflikter ökat mest. På utländska bloggar och nyhetsredaktioner pekas Malmö allt oftare ut som huvudstad i det nya Eurabia - en stad där judar trakasseras och kriminaliteten är skyhög. Men hur väl stämmer bilden - och hur har den kunnat bli så extrem? Avslöjande av "kungens sexnästen" generade BonniersI vår sommarserie om avslöjanden som skakat redaktioner har turen kommit till en på sin tid mycket kritiserad publicering om kungens och hans kärleksliv. Det senaste året har ju mycket i medierna kretsat kring kungens festande och eventuella porrklubbsbesök. Men det här är faktiskt inte första gången som kungens sexliv hamnar i mediernas fokus. Det hände även 1974 när den Bonnierägda tidningen Fib Aktuellt gick ut med en kartläggning av vad man kallade kungens sexnästen. Men den gången var det tidningen - snarare än kungen - som fick stå till svars. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

13 Aug 201134min

Anonyma kommentarer på tillbakagångNär något så fruktansvärt som terrordåden i Norge inträffar, då ställs principer på sin spets. Vi tittar på en aspekt: de kommentarsfält på webben där medierna låter anonyma debattörer skriva om både högt - och lågt. Även bland många medieföretag som inte valt att stänga kommentarerna nu går utvecklingen mot att åtminstone kräva stopp för anonymiteten. Det har pågått ett tag, men snabbats upp av terrordåden. Nya nyhetskanaler ska slåss om utrymmetMånga har hävdat att de fruktansvärda nyheterna från Norge visat att det behövdes en svensk dygnetrunt-kanal för nyheter. Och i oktober får vi två - en i TV och en i radio. Nils Eriksson har tagit reda på vad dessa kanaler ska vara till för - och frågat de ansvariga vad de ska kallas. Geijeraffären - scoopet som var rätt men blev felGeijeraffären är en av svensk journalistiks närmast mytiska "affärer". Historien har allt: sex, politik, hemliga poliser och sekretessbelagda papper. Men frågan är: vad var mest fel - att DN publicerade sitt avslöjande - eller att man bad om ursäkt för det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

6 Aug 201134min

Norska medier mellan sorg och kritikDe norska medierna har fått mycket beröm i veckan för sitt sätt att sköta jobbet mitt i det värsta traumat i landet sedan andra världskriget. Men på redaktionerna i Norge har diskussionen varit hård och svår om balansen mellan journalistisk granskning och nationell samling kring sorgen. När är det dags för att ställa kritiska frågor och ifrågasätta polisuppgifter?I ständigt pågående sändningar med osäker information tvingades man hantera frågan hur man ska rapportera snabbt och korrekt och utan att spä på rädsla och fördomar.Och detta samtidigt som man själva påverkats rent fysiskt av attentatet. Terje Carlsson har träffat journalisterna som jobbade från hotellrum och kaféer sedan deras redaktion sprängts av tryckvågen från bomben i Oslo. Kvällstidningarna rapporterade bästMånga som imponerats av de norska mediernas insatser omedelbart efter terrordåden men i Sverige har kritiken varit hård mot de flesta medier för insatserna det första dygnet.Men det fanns ett undantag: kvällstidningarnas webbplatser. Där fann man den snabbaste och den mest omfattande informationen. Vi har träffat Aftonbladets Mattias Carlson, som var först av alla reportrar på plats ute vid Utöya i båt och kunde berätta för världen om terrorattackens enorma omfattning. Experternas terrorgissningarNästan alla medier lockades under fredagskvällen att spekulera om vilka som kunde ligga bakom dådet - och väldigt många hade fel. Vi har tittat på analyserna och kommentarerna under de förstatimmarna. Väldigt många pratar förstås om Al-Qaida. Varför måste man söka svar när man inget vet? Och vilket är kyrkans ansvar?När muslimer gör terrorattentat dröjer det inte länge förrän vi får se representanter för muslimska organisationer svara på frågor om de tar avstånd från våldet som utförts i deras religions namn. Den norska terroristen Anders Behring Breivik har fyllt sitt så kallade manifest med korstågsromantik och betecknades av norska polisen för en kristen fundamentalist. Så man skulle ju kunna tänka sig att medierna i veckan bombarderat kyrkorna med frågan om de tar avstånd från terrorn som utförts i kristendomens namn?Vi ställer frågan till Svenska kyrkan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

30 Juli 201134min

Medierna sänds inte direkt, utan görs klart på fredagseftermiddagen. Det var redan klart när dåden i Norge inträffade. Därför kommer programmet inte alls att ta upp mediernas rapportering om det denna vecka. Vi kommer självklart att följa mediebilden och ta upp frågan senare. Ligg kvar i hängmattanOavsett var du hämtade in dina nyheter i veckan så lär du inte ha missat nyheten om att fler och kortare semestrar utspridda under året är bättre för din hälsa och ditt välmående än en lång. Nyheten fanns i nästan alla medier i måndags och tisdags och alla hänvisade till en ny holländsk forskningsstudie. Men hur många av redaktionerna som rapporterade om den holländska studien hade själva läst den? Och vad stod det egentligen i den? En närmre titt på studien visar att den inte alls handlar om det som veckans stora nyhet handlade om och det finns därmed ingen täckning för veckans skarpa rubriker och vinklar. I veckan har såväl Ekot som Vetenskapsradion infört rättelser i sina sändningar efter vår granskning. Jag har läst och godkänner villkoren Mitt i Musiken här i Sveriges Radio handlade I förra veckan om att musiktjänster som kan se information om vad vi har för privata ljudfiler, om vi väljer att synkronisera våra egna filer med deras tjänst. Något som t.ex. skulle kunna vara mycket känsligt när det gäller en journalists ljudfiler. Och förra veckan skickade de nordiska datainspektionerna frågor till Facebook om hur våra persondata hanteras. Det här handlar om en större trend där vi lägger allt mer information på platser som vi inte själva förfogar över. Hur skyddad är informationen som vi lägger där ute i molnet via sociala medier, mejlkonton och fillagringstjänster? Och vad kan vårt bekväma onlinebeteende få för konsekvenser? Nazistaffären 1965Vi fortsätter vår serie om avslöjanden som skakat redaktioner med att gå 46 år tillbaka i tiden. Våren 1965 såg det ut som om Expressen publicerat tidernas scoop. Uppslag efter uppslag handlade om en nazistliga med moderna vapenförråd och planer på sabotage mot statsmakten. Avslöjandet fick stort utrymme både i Sverige och utomlands och konsekvenser på högsta politiska nivå. Men trovärdigheten i avslöjandet krackelerade successivt och facit blev en pinsam miss och ett journalistiskt haveri för Expressen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

23 Juli 201134min

Stillastående mångfaldFrån och till i mer än ett decennium har mångfald i medierna dykt upp som ett hett debattämne. Det handlar om att medierna har svårt att på ett naturligt sätt spegla det mångkulturella Sverige och att journalistiken och programutbudet blir lidande av den så vita, medelklassiga och homogena journalistkåren. Policys och strategier råder det ingen brist på, så varför är det då så förtvivlat svårt att lyckas med det man säger att man vill göra? Kanske finns svaret i att diskussionen fortfarande är så luddig och att själva utgångspunkten är förvirrad. Tjuvlyssnandet som arbetsmetodI söndags kom det sista numret av brittiska veckomagasinet News of the World ut. Bakgrunden till nedläggningen är avlyssningsskandalen där tidningens arbetsmetoder till slut blev för mycket för brittiska politiker och nyhetskonsumenter. Men journalister rör sig ju ofta i gränslandet i jakten på sanningen och frågan är var gränsen går. Utifrån den brittiska debatten blickar vi tillbaka och minns IB-affären, där reportrarna öppnade och smygläste post och försökte avlyssna på egen hand. Haveriet Hitlers dagböckerPå en presskonferens 1983 deklarerade stolta tidningschefer att tredje rikets historia nu måste skrivas om. Det var den tyska tidningen Stern som presenterade århundradets scoop och gick ut med att man hade kommit över Adolf Hitlers okända dagböcker. Men det skulle snart visa sig att tidningen gått på en mina och betalat 40 miljoner kronor utan att ställa några som helst frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

16 Juli 201134min