Hand

Hej Somna. Jag sitter här i mörkret och tittar på mina händer. Eller jag ser dem knappt, för det är mörkt i Äventyrsvargen. Men jag känner dem. Det är något med det där att titta på sina händer. Förlåt mig, mina händer, att jag tagit er för givna i snart 51 år. Det är så konstigt med händer. De gör saker utan att jag ber dem.

Någon gång i ditt liv höll du någons hand för första gången. Undrar vem du höll hand med. Kanske en förälder, kanske ett syskon. Det finns ett ögonblick precis innan man håller någons hand, när händerna är nära varandra men inte rör. Luften däremellan känns nästan tjock, som vadd. Och sen tar någon det första steget, en millimeter, och sen är det gjort. Tänk om händerna har ett eget minne. Att de minns saker som jag inte kommer ihåg. Här om dagen höll jag en hand. Det var länge sedan jag höll en hand. Det är ensamt att inte ha någon att hålla i handen.

Mina händer är inga hantverkarhänder. De är inte gjorda för att skapa saker. Jag funderar på handslag. Jag hörde någonstans att det är för att visa att man inte bär vapen. Jag vet inte om det stämmer. Men man känner väldigt mycket i ett handslag. Det finns en sorts trötthet som sätter sig i händerna. Inte i musklerna, utan något annat. Händerna vill bara vila. Det är nog därför vi håller hand när vi är rädda. För att handen är den del av oss som sträcker sig längst ut från kroppen.

Nu vinkar min hand till dig Somna. Godnatt.

Mer från Somna med Henrik: https://somnamedhenrik.se/

Mer om Henrik: https://www.henrikstahl.se/

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det här avsnittet är hämtat från ett öppet RSS-flöde och publiceras inte av Podme. Det kan innehålla reklam.

Avsnitt(871)

Mitt Sommarlov

Sommaren är slut och jag är tillbaka. Min första arbetsdag. Jag börjar i barndomen, i Hökviken, där man cyklade överallt och ingen låste dörren. Två berättelser om cyklar och skrapsår. En om djup lera...

9 Aug 1h

Googolplex

Jag har hört någonstans att man bara kan vika vissa saker ett visst antal gånger. Till slut tar det stopp, och det går inte att vika mer. Det går så fort, hur många lager det blir när man börjar vika....

5 Aug 59min

Ryta på Resturang

Hej Somna. Vad jag har längtat efter det här, att bara få sitta ner, öppna käften och tala med dig. Som att vi är gamla kompisar. Som att vi är du med varandra. Jag vill slå ett slag för ordet du. Vad...

2 Aug 1h

En liten grupp med hus

Hej Somna. Jag har ett minne från när jag var liten, då jag råkade slå på radion mitt under en inspelning. Det hördes en finlandssvensk röst som sa att ur barnens munnar får man höra sanningen. Den fr...

29 Juli 59min

Barbara Bankir

Hej Somna. Det är sent när jag spelar in det här, men det är fortfarande ljust ute. En koltrast sitter på taknocken och sjunger vemodigt. Jag minns kvällar när jag gick hem från någon fest, dimman låg...

26 Juli 1h

Västkaja Östkaja

Hej Somna. Välkommen till den här timman av vad det nu är. Jag står inför ett val, Somna, men när du hör det här har valet redan gjorts. Det är både spännande och skrämmande. Idag ska jag berätta en h...

22 Juli 59min

Skölpaddsporten

Hej Somna. Jag är mätt och belåten idag, har precis ätit yoghurt, och jag inser med viss olust att mina krav på mat har krympt till nästan ingenting. Det är bara i samtal jag fortfarande inte tänker n...

19 Juli 1h

Staffan & Jesper Rymmer Hemifrån

Hej Somna. 58 sekunder in i avsnittet är jag redan igång, full färd. Jag har inte pratat med någon på hela dagen, så därför kanske jag låter lite nyuppstigen. Jag har gått runt och varit tyst, och det...

15 Juli 1h