Hatet i fjällen: Vem är en riktig same?
Kaliber1 Maj 2023

Hatet i fjällen: Vem är en riktig same?

Om hur politiska beslut än idag fortsätter att splittra samer och hur en ny lag riskerar att skapa ett A- och ett B-lag. Del 2/2.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Hä inte samer som själva som har skapat det här från början. Man ställer samer mot samer för att skapa oordning. Mycket fult spel, säger Erik Östergren som är renskötare i området Vapsten utanför Tärnaby.

Svenska staten har de senaste 100 åren orsakat djupa konflikter mellan olika samiska grupper. Det handlar om politiska beslut som lett fram till förlorade rättigheter, tvångsförflyttningar och åtstramningar vem som får tillhöra en sameby och inte.

– Det är en otrolig sorg att behöva lämna sitt hem på ett sådant brutalt sätt. Och den färd som man var tvungen att genomföra under tvång, berättar Lisa Omma vars förfäder tvingades ta sin renhjord och lämna Karesuandoområdet och flytta längre söderut.

Just nu arbetas en ny lag om renskötsel fram och det riskerar att leda till nya splittringar mellan samebyar och skapa ett A- och ett B-lag inom den samiska minoriteten

Splittringen märks även i sametinget.

Splittringen mellan olika samiska grupper märks också i Sametinget, som är både en statlig myndighet och ett parlament med folkvalda samiska politiker.

Av resultatet i det senaste sametingsvalet framgår att det finns ett stort intresse bland icke renägande samer att ta del av de särskilda rättigheter, till kanske främst jakt och fiske i fjällen som medlemmar i samebyarna har.

Partiet Jakt- och fiskesamerna blir störst och får flest mandat, mer än dubbelt så många som tvåan och trean får tillsammans, partier som lockar renägande väljare.

Lars Miguel Utsi, ordförande i partiet Guovssonásti, som har många väljare bland renägande samer, säger att frågan om splittring och rättigheter är den tydligaste skiljelinjen mellan Sametingets olika partier:

– Den splittringen har ju gått in i Sametinget väldigt mycket och jag vet inte om Sametinget kanske också bidragit till att den splittringen så att säga har blivit synligare.

Men stämmer det att det samiska samhället åtminstone har varit väldigt hierarkiskt där renägarna stått högst i rang så att säga?

– Ja det kan nog stämma att det varit så. En splittring som staten har orsakat i grunden och det är, tycker jag, ett stort ansvar förs staten att se till så att den här splittringen kan läkas.

Moment 22

Många samer som står utanför rennäringen vill ha tillbaka rättigheter som funnits i släkten och det är samebyarna som avgör vem som får vara medlem eller inte. Men det finns ingen statistik över hur många ansökningar om medlemskap som görs eller hur många som avslås.

En annan viktig sak för medlemskap är renmärket, alltså tecknet i renens öra som visar vem som äger djuret.

Kaliber har begärt ut domar från Förvaltningsrätten där personer överklagat att de nekas medlemskap eller att registrera ett renmärke. Vi har fått ut ett drygt tiotal domar från de senaste fem åren. En handlar om medlemskap, resten om personer inte fått registrera renmärken. Det kan handla om barn till tidigare renägare som avlidit och där barnen nu anser att renmärket, liksom medlemskapet i samebyn har gått i arv. Men för att få registrera ett renmärke måste man först vara medlem i en sameby och det här beskrivs som ett moment 22.

En ny lag

Bakgrunden till att en ny lag för renskötsel nu utreds är en uppmärksammad dom i Högsta domstolen för drygt tre år sedan. I det målet stämde Girjas sameby staten eftersom samebyn själv ville ha rätten att bestämma vilka utanför samebyn som får jaga och fiska på renbetesmarken i fjällen.

Högsta domstolen gick på Girjas linje och gav samebyn rätt och Renmarkskommittén ska ta hänsyn till domen när förslagen till den nya lagen utformas. Men ett problem är de rättsliga förutsättningarna skiljer sig åt i de olika delarna av renskötelområdet.

I augusti ska kommittén presentera ett delbetänkande om rätten till jakt och fiske i fjällen – och om samebyarna liksom Girjas ska få mer att säga till om i förhållande till staten.

År 2025 ska hela utredningen om en ny renskötsellag, hur samebyarna ska organiseras och om samer utanför rennäringen ska kunna bli medlemmar för att få jaga och fiska, vara klar

Avsnitt(590)

Hot och våld när lagen ska följas

Hot och våld när lagen ska följas

Vi granskar arbetssituationen för landets alkoholhandläggare. Kalibers enkät visar att hot, våld och påtryckningar inte är ovanlig Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare för detta avsnitt: Gunilla Sax

2 Dec 201929min

Vad hände sedan? Vi följer upp några av våra granskningar

Vad hände sedan? Vi följer upp några av våra granskningar

Kaliber följer upp några av våra tidigare program. Bland annat Fiskets felaktiga fångster, De religiösa entreprenörerna och Fotbollsdrömmar och luftfakturor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

25 Nov 201929min

Den svenska PFAS-skandalen

Den svenska PFAS-skandalen

För sex år sedan uppdagades att de hälsofarliga kemikalierna PFAS hade spridits till dricksvattnet i Kallinge. Orsaken var ett brandsläckningsskum som använts vid Försvarets flygflottilj. Skummet hade använts i decennier. Varför tog det så lång tid innan föroreningarna hittades? Kaliber kan visa att varningssignalerna hade funnits i flera år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

18 Nov 201934min

Skolans stora utmaningar

Skolans stora utmaningar

Besparingar och neddragning av personal. Så ser verkligheten ut i många svenska skolor. Det visar en granskning som Sveriges radios P4 kanaler gjorde tidigare i år. I veckans Kaliber ger vi helhetsbilden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

11 Nov 201929min

De dolda sexövergreppen del 2: En växande epidemi

De dolda sexövergreppen del 2: En växande epidemi

Vad driver en mamma att sälja övergrepp på sitt eget barn? Vi berättar om vilka de filippinska mammorna är som begår övergrepp på beställning av västerländska män. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi berättar också vad som händer på andra sidan jorden när de här brotten avslöjas. Vi vill varna för ett innehåll som kan vara obehagligt.

4 Nov 201933min

De dolda sexövergreppen del 1: Mamma sålde mig på internet

De dolda sexövergreppen del 1: Mamma sålde mig på internet

Om livestreamade sexövergrepp på barn där förövarna sitter vid en datorskärm på var sin sida av jorden. Ett fenomen som bara ökar. Vi vill varna för ett innehåll som kan vara obehagligt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

28 Okt 201937min

Drömjobbet som blev en mardröm

Drömjobbet som blev en mardröm

Distriktsveterinärerna är en del av Jordbruksverket och ska ansvara för djurskyddet i hela landet. Dygnet runt, året om. Men det är ett uppdrag som på flera håll är allt svårare att uppfylla. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Distriktsveterinärerna ska garantera tillgång till veterinär i hela landet. På så sätt ska de garantera djurskyddet. För inget djur ska behöva lida onödigt mycket eller onödigt länge. Men för Distriktsveterinärerna är villkoren ibland väldigt tuffa. Kaliber granskar arbetsmiljön för statliga veterinärer som ibland måste jobba in på småtimmarna och köra mil efter mil. Samtligt som djurägare får vänta i timmar med sina sjuka djur.

21 Okt 201929min

 Resenärer i kläm och föraren som vägrade köra

Resenärer i kläm och föraren som vägrade köra

Kaliber om resenärer som skadats, om förare som känner sig pressade och om resultat från besiktningen som är så bra att myndigheten anat oråd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi berättar om en granskning som P4 Göteborg har gjort.

14 Okt 201929min

Populärt inom Samhälle & Kultur

podme-dokumentar
p3-dokumentar
svenska-fall
en-mork-historia
badfluence
mardromsgasten
aftonbladet-krim
creepypodden-med-jack-werner
skaringer-nessvold
nemo-moter-en-van
rattsfallen
killradet
flashback-forever
hor-har
p1-dokumentar
radiosporten-dokumentar
rss-mer-an-bara-morsa
aftonbladet-daily
sanna-berattelser
p3-historia