Hatet i fjällen: Vem är en riktig same?
Kaliber1 Maj 2023

Hatet i fjällen: Vem är en riktig same?

Om hur politiska beslut än idag fortsätter att splittra samer och hur en ny lag riskerar att skapa ett A- och ett B-lag. Del 2/2.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Hä inte samer som själva som har skapat det här från början. Man ställer samer mot samer för att skapa oordning. Mycket fult spel, säger Erik Östergren som är renskötare i området Vapsten utanför Tärnaby.

Svenska staten har de senaste 100 åren orsakat djupa konflikter mellan olika samiska grupper. Det handlar om politiska beslut som lett fram till förlorade rättigheter, tvångsförflyttningar och åtstramningar vem som får tillhöra en sameby och inte.

– Det är en otrolig sorg att behöva lämna sitt hem på ett sådant brutalt sätt. Och den färd som man var tvungen att genomföra under tvång, berättar Lisa Omma vars förfäder tvingades ta sin renhjord och lämna Karesuandoområdet och flytta längre söderut.

Just nu arbetas en ny lag om renskötsel fram och det riskerar att leda till nya splittringar mellan samebyar och skapa ett A- och ett B-lag inom den samiska minoriteten

Splittringen märks även i sametinget.

Splittringen mellan olika samiska grupper märks också i Sametinget, som är både en statlig myndighet och ett parlament med folkvalda samiska politiker.

Av resultatet i det senaste sametingsvalet framgår att det finns ett stort intresse bland icke renägande samer att ta del av de särskilda rättigheter, till kanske främst jakt och fiske i fjällen som medlemmar i samebyarna har.

Partiet Jakt- och fiskesamerna blir störst och får flest mandat, mer än dubbelt så många som tvåan och trean får tillsammans, partier som lockar renägande väljare.

Lars Miguel Utsi, ordförande i partiet Guovssonásti, som har många väljare bland renägande samer, säger att frågan om splittring och rättigheter är den tydligaste skiljelinjen mellan Sametingets olika partier:

– Den splittringen har ju gått in i Sametinget väldigt mycket och jag vet inte om Sametinget kanske också bidragit till att den splittringen så att säga har blivit synligare.

Men stämmer det att det samiska samhället åtminstone har varit väldigt hierarkiskt där renägarna stått högst i rang så att säga?

– Ja det kan nog stämma att det varit så. En splittring som staten har orsakat i grunden och det är, tycker jag, ett stort ansvar förs staten att se till så att den här splittringen kan läkas.

Moment 22

Många samer som står utanför rennäringen vill ha tillbaka rättigheter som funnits i släkten och det är samebyarna som avgör vem som får vara medlem eller inte. Men det finns ingen statistik över hur många ansökningar om medlemskap som görs eller hur många som avslås.

En annan viktig sak för medlemskap är renmärket, alltså tecknet i renens öra som visar vem som äger djuret.

Kaliber har begärt ut domar från Förvaltningsrätten där personer överklagat att de nekas medlemskap eller att registrera ett renmärke. Vi har fått ut ett drygt tiotal domar från de senaste fem åren. En handlar om medlemskap, resten om personer inte fått registrera renmärken. Det kan handla om barn till tidigare renägare som avlidit och där barnen nu anser att renmärket, liksom medlemskapet i samebyn har gått i arv. Men för att få registrera ett renmärke måste man först vara medlem i en sameby och det här beskrivs som ett moment 22.

En ny lag

Bakgrunden till att en ny lag för renskötsel nu utreds är en uppmärksammad dom i Högsta domstolen för drygt tre år sedan. I det målet stämde Girjas sameby staten eftersom samebyn själv ville ha rätten att bestämma vilka utanför samebyn som får jaga och fiska på renbetesmarken i fjällen.

Högsta domstolen gick på Girjas linje och gav samebyn rätt och Renmarkskommittén ska ta hänsyn till domen när förslagen till den nya lagen utformas. Men ett problem är de rättsliga förutsättningarna skiljer sig åt i de olika delarna av renskötelområdet.

I augusti ska kommittén presentera ett delbetänkande om rätten till jakt och fiske i fjällen – och om samebyarna liksom Girjas ska få mer att säga till om i förhållande till staten.

År 2025 ska hela utredningen om en ny renskötsellag, hur samebyarna ska organiseras och om samer utanför rennäringen ska kunna bli medlemmar för att få jaga och fiska, vara klar

Avsnitt(500)

Trivs du med dig själv, lille vän?

Trivs du med dig själv, lille vän?

Livskunskap - ämnet som tusentals elever har på sina skolscheman - ska minska mobbning, psykisk ohälsa och lyfta betygen. Men metoderna som nu sprider sig på de svenska skolorna ifrågasätts, samtidigt som marknaden att sälja dem bara blir större och större.Kalibers granskning visar att det vetenskapliga stödet för programmen inte håller. Och kritiker menar att övningarna kränker barnens integritet och rentav kan vara skadliga om de inte utförs av terapeuter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

14 Nov 201029min

Unga funktionshindrade tvångsvårdas med kriminella

Unga funktionshindrade tvångsvårdas med kriminella

Unga med neuropsykiatriska funktionshinder ska inte tvångsvårdas om deras beteende beror på diagnosen. Men hur efterlevs den nya rättspraxisen?I Kaliber idag ska vi berätta om några dokument som helt vänt upp och ner på tvångsvårdssystemet - utan att någon tycks ha märkt det.Programmet handlar om ungdomar med utvecklingsstörning eller andra funktionshinder som autism, asperger och ADHD och som hålls inlåsta på institutioner. En av dem är Malin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

7 Nov 201028min

Kaliber 20101031 2010-10-31 kl. 13.00

Kaliber 20101031 2010-10-31 kl. 13.00

Varje år går tusentals företag i konkurs och många av dem är småföretagare. De flesta ser konkursen som ett misslyckande och försöker gå vidare. Och många tror efter en tid att de kan det. Men så är det inte. Kaliber handlar i dag om en okänd och lönsam indrivningsverksamhet som gör gamla skulder till nya. Reporter Matilda Uusijärvi och producent Rolf Stengård. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

31 Okt 201029min

Kaliber 20101024 2010-10-25 kl. 00.00

Kaliber 20101024 2010-10-25 kl. 00.00

Vi har hört om dem på radio, sett dem på teve och läst om dem i tidningarna. Bärplockarna som dyker upp i Sverige varje år i början av juli, med drömmar om pengar och ett bättre liv. De kommer från Kina, Bangladesh, Thailand och Vietnam och det brukar gå några veckor, sedan kommer berättelserna om uteblivna löner och om skumma bärföretag. Och så till sist, framåt höstkanten åker bärplockarna hem igen, ännu fattigare än de var innan de kom till Sverige. Sedan glöms allting bort, tills nya bärplockare dyker upp nästa år och allt börjar om igen. Kaliber söker svar på följande frågor: Vad händer bärplockarna när de kommer hem? Kommer de överhuvudtaget hem? Vilka är det som tjänar pengar på att de kommer hit? Och vilka myndigheter är det som gör det möjligt för dem att komma? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

24 Okt 201029min

Kaliber 20101017 2010-10-18 kl. 13.00

Kaliber 20101017 2010-10-18 kl. 13.00

Kaliber 17 oktober 2010. Knytnävsslag, danska skallar och sparkar mot huvudet. Fotboll är inte alltid en ärlig kamp om vem som är bäst. Och det våld som kan ge fängelse om det utövas ute på stan, behöver inte ge mer än några missade matcher om det händer på en fotbollsplan. Kaliber har granskat det våld som i skuggan av huliganismen får gå obemärkt förbi nämligen spelarnas eget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

18 Okt 201030min

Kaliber följer upp vårens granskningar

Kaliber följer upp vårens granskningar

Kalibers granskning av dagsböterna kan leda till en lagändring. Ungdomsstyrelsen fattar snart beslut om de ska kräva tillbaka de 9,8 miljoner i statsbidrag som de betalat ut till religiösa ungdomsförbund. Och de mordhotade tjänstemännen i varglänen har fått en lugnare tillvaro. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

13 Juni 201029min

"Vi accepterar människorna – men inte beteendet"

"Vi accepterar människorna – men inte beteendet"

Miljoner i statligt bidrag tilldelas varje år landets religiösa ungdomsförbund av Ungdomsstyrelsen. Ett av kraven är att förbunden ska verka för alla människors lika värde och vara fria från diskriminering. Men homosexuella stängs ute från förbundens olika poster och de som är öppet homosexuella får utstå påtryckningar. Ungdomsstyrelsen har inte frågat om förbundens syn på homosexualitet. Men det har Kaliber och P3:s Brunchrapporten gjort. Vi har frågat samtliga religiösa ungdomsförbund som får bidrag hur de ställer sig till homosexuella. Ett av svaren kommer från Pingst Ungs ordförande Edward Sköllerfalk: - Själva beteendet kan vi inte acceptera, men vi accepterar människorna. Vet du mer? Hör av dig till oss! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

6 Juni 201029min

"Du är inte bara elev på din skola – du är också missionär"

"Du är inte bara elev på din skola – du är också missionär"

Ungdomsorganisationen Ny Generation uppmanar barn och unga att frälsa sina klasskamrater under skoltid. Deras kristna budskap sprids med hjälp av statliga bidrag. Men skolorna ska vara fria från religiös påverkan enligt läroplanen. Skolverket anser att Ny Generations metod är tvivelaktig. Och deras budskap - det är fundamentalistiskt, säger kritikerna. Kaliber och P3:s Brunchrapporten granskar en organisation som vuxit sig större i Sverige än något av de politiska ungdomsförbunden. Vet du mer? Hör av dig till oss! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

30 Maj 201029min

Populärt inom Samhälle & Kultur

podme-dokumentar
en-mork-historia
p3-dokumentar
svenska-fall
nemo-moter-en-van
skaringer-nessvold
creepypodden-med-jack-werner
killradet
flashback-forever
p1-dokumentar
rattsfallen
kod-katastrof
hor-har
historiska-brott
vad-blir-det-for-mord
fallen-som-forfoljer
p3-historia
dialogiskt
rss-sanning-konsekvens
rss-vad-fan-hande