Hatet i fjällen: Vem är en riktig same?
Kaliber1 Maj 2023

Hatet i fjällen: Vem är en riktig same?

Om hur politiska beslut än idag fortsätter att splittra samer och hur en ny lag riskerar att skapa ett A- och ett B-lag. Del 2/2.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Hä inte samer som själva som har skapat det här från början. Man ställer samer mot samer för att skapa oordning. Mycket fult spel, säger Erik Östergren som är renskötare i området Vapsten utanför Tärnaby.

Svenska staten har de senaste 100 åren orsakat djupa konflikter mellan olika samiska grupper. Det handlar om politiska beslut som lett fram till förlorade rättigheter, tvångsförflyttningar och åtstramningar vem som får tillhöra en sameby och inte.

– Det är en otrolig sorg att behöva lämna sitt hem på ett sådant brutalt sätt. Och den färd som man var tvungen att genomföra under tvång, berättar Lisa Omma vars förfäder tvingades ta sin renhjord och lämna Karesuandoområdet och flytta längre söderut.

Just nu arbetas en ny lag om renskötsel fram och det riskerar att leda till nya splittringar mellan samebyar och skapa ett A- och ett B-lag inom den samiska minoriteten

Splittringen märks även i sametinget.

Splittringen mellan olika samiska grupper märks också i Sametinget, som är både en statlig myndighet och ett parlament med folkvalda samiska politiker.

Av resultatet i det senaste sametingsvalet framgår att det finns ett stort intresse bland icke renägande samer att ta del av de särskilda rättigheter, till kanske främst jakt och fiske i fjällen som medlemmar i samebyarna har.

Partiet Jakt- och fiskesamerna blir störst och får flest mandat, mer än dubbelt så många som tvåan och trean får tillsammans, partier som lockar renägande väljare.

Lars Miguel Utsi, ordförande i partiet Guovssonásti, som har många väljare bland renägande samer, säger att frågan om splittring och rättigheter är den tydligaste skiljelinjen mellan Sametingets olika partier:

– Den splittringen har ju gått in i Sametinget väldigt mycket och jag vet inte om Sametinget kanske också bidragit till att den splittringen så att säga har blivit synligare.

Men stämmer det att det samiska samhället åtminstone har varit väldigt hierarkiskt där renägarna stått högst i rang så att säga?

– Ja det kan nog stämma att det varit så. En splittring som staten har orsakat i grunden och det är, tycker jag, ett stort ansvar förs staten att se till så att den här splittringen kan läkas.

Moment 22

Många samer som står utanför rennäringen vill ha tillbaka rättigheter som funnits i släkten och det är samebyarna som avgör vem som får vara medlem eller inte. Men det finns ingen statistik över hur många ansökningar om medlemskap som görs eller hur många som avslås.

En annan viktig sak för medlemskap är renmärket, alltså tecknet i renens öra som visar vem som äger djuret.

Kaliber har begärt ut domar från Förvaltningsrätten där personer överklagat att de nekas medlemskap eller att registrera ett renmärke. Vi har fått ut ett drygt tiotal domar från de senaste fem åren. En handlar om medlemskap, resten om personer inte fått registrera renmärken. Det kan handla om barn till tidigare renägare som avlidit och där barnen nu anser att renmärket, liksom medlemskapet i samebyn har gått i arv. Men för att få registrera ett renmärke måste man först vara medlem i en sameby och det här beskrivs som ett moment 22.

En ny lag

Bakgrunden till att en ny lag för renskötsel nu utreds är en uppmärksammad dom i Högsta domstolen för drygt tre år sedan. I det målet stämde Girjas sameby staten eftersom samebyn själv ville ha rätten att bestämma vilka utanför samebyn som får jaga och fiska på renbetesmarken i fjällen.

Högsta domstolen gick på Girjas linje och gav samebyn rätt och Renmarkskommittén ska ta hänsyn till domen när förslagen till den nya lagen utformas. Men ett problem är de rättsliga förutsättningarna skiljer sig åt i de olika delarna av renskötelområdet.

I augusti ska kommittén presentera ett delbetänkande om rätten till jakt och fiske i fjällen – och om samebyarna liksom Girjas ska få mer att säga till om i förhållande till staten.

År 2025 ska hela utredningen om en ny renskötsellag, hur samebyarna ska organiseras och om samer utanför rennäringen ska kunna bli medlemmar för att få jaga och fiska, vara klar

Avsnitt(590)

Kaliber 2007-04-08 2007-04-10 kl. 17.26

Kaliber 2007-04-08 2007-04-10 kl. 17.26

I dagens Kaliber står frukten Mangostan, i centrum för vår granskning. Den säljs som mirakeljuice, med löften om hälsa - ja, till och med bot mot dödliga sjukdomar. Men bakom löftena finns bara - en liten vanlig frukt. Den här tropiska frukten har gått att köpa på saluhallar i Sverige i många, många år. 10-15 kronor stycket. Men sen i höstas hårdlanseras den som juice - till samma literpris som riktig champagne. Juicen - Xango - påstås som sagt ha mirakulösa hälsoeffekter - ändå har inga breda, seriösa distributionskanaler plockat upp den. Istället säljs den i nätverk. Mun till mun. Och varje led tjänar pengar på nästa led i distributionskedjan. Trots att det här sker helt öppet, och trots att hälsoargumenten är lätta att smula sönder - till och med genom en enkel kontrollringning till juiceföretagets egna referenser - ja, trots att marknadsföringen alltså är uppenbart olaglig och oetisk, så står svenska myndigheter ganska passiva. Det visar sig när våra reportrar, Björn Tunbäck Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

10 Apr 200731min

KALIBER 2006-12-17 2006-12-17 kl. 14.01

KALIBER 2006-12-17 2006-12-17 kl. 14.01

I Säsongens sista Kaliber kollar vi upp vad som hänt sedan vi sänt våra reportage : Vad har hänt i Obol-affären efter Kalibers granskning? Blir det några ändringar av mögelhundsutbildningen, och hur ställer sig de svenska och europeiska kommunerna till import av billig kinesisk sten? Programledare: Elisabeth Renström, Producent: David Gustafsson Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

17 Dec 200630min

KALIBER 2006-12-10 2006-12-11 kl. 11.05

KALIBER 2006-12-10 2006-12-11 kl. 11.05

Kaliber kan i dag visa hur visumreglerna i praktiken byggt en mur runt Sverige * högre ju värre läget är i ditt land. När nöden är som störst, är hjälpen * som längst bort. Kaliber har läst alla beslut om visumpraxis som Migrationsverkets styrelse fattat sedan 2003. Som en röd tråd löper rädslan för avhopp. Men det visar sig att avhoppen är ytterst få. Under 2005 var det tex bara en halv procent som hoppade av i Sverige. Reportrar: Lars Truedsson och Martin Wicklin. Producent David Gustafsson och programledare Elisabeth Renström Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

11 Dec 200629min

KALIBER 2006-12-03 2006-12-03 kl. 14.01

KALIBER 2006-12-03 2006-12-03 kl. 14.01

Vilka är Obol? Idrottssveriges nya storsponsor. Ett finansbolag med bas i Schweiz, med över 100 miljarder kronor i förvaltning sägs det. Kalibers granskning visar att en hel del av det som sägs inte stämmer. Och varje ledtråd leder rakt in i en ny återvändsgränd. Reportrar: Björn Tunbäck och Anna Jaktén. Producent David Gustafsson, programledare Elisabeth Renström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

3 Dec 200631min

KALIBER 2006-11-26 2006-11-26 kl. 14.01

KALIBER 2006-11-26 2006-11-26 kl. 14.01

Det talas mycket om våldsamma elever i dagens skola. Men det är inte bara lärare som är offer. Kaliber denna vecka handlar om lärare som tar till våld mot sina elever - en statistik ingen är stolt över. Reporter: Hanna Nyberg, Programledare: Elisabeth Renström, Producent: David Gustafsson Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

26 Nov 200629min

KALIBER 2006-11-19 2006-11-19 kl. 14.00

KALIBER 2006-11-19 2006-11-19 kl. 14.00

Färdtjänsten finns för att den som inte själv kan använda kollektivtrafik eller till exempel egen bil, ska kunna leva så obehindrat som möjligt. Men Kalibers granskning visar att olika kommuner tolkar färdtjänstlagen på olika sätt. Därför blir villkoren olika beroende på var i landet man bor. Vi träffar Elisabeth som är helt blind. Hon bor i Stockholm, den kommun som har de överlägset flesta antalet överklaganden från enskilda medborgare som blivit nekade att få mer färdtjänst än den kvot som kommuen lagt fast. Reporter: Anna Jaktén Programledare: Elisabeth Renström Producent: David Gustafsson Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

19 Nov 200629min

KALIBER 2006-11-12 2006-11-12 kl. 15.01

KALIBER 2006-11-12 2006-11-12 kl. 15.01

Hundar misshandlas och far illa på en hundskola där man utbildar mögelhundar. Det här vittnar flera elever om. På kursen som delvis finansieras av Arbetsförmedlingen ska hundarna tillsammans med sina ägare lära sig att leta fukt och mögelskador i sjuka hus. Men det blev inte som dom hade tänkt sig. När de gått färdigt kursen har många hundar inte ens lärt sig att nosa upp mögel. Kaliber och P4 Extra har tillsammans granskat hundskolan. Skolans ägare tillbakavisar alla anklagelser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

12 Nov 200631min

KALIBER 2006-11-05 2006-11-05 kl. 14.00

KALIBER 2006-11-05 2006-11-05 kl. 14.00

"Genialt att tanka skit" men statens strul stoppar biogasbilar Alla är eniga: miljöbilar är framtiden. Men trots att kommuner och företag tagit Sverige till Europatoppen för biogas- och etanolteknik, lägger statliga myndigheter krokben för biogasbilarna. Och när en enskild bilimportör vill ta in biogasbilar till Sverige är det stopp. Kaliber synar vad som händer bakom de stora ambitionerna om renare bilar på de svenska vägarna. Reportrar: Lars Truedson och Martin Wicklin Programledare: Elisabeth Renström Producent: David Gustafsson Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

5 Nov 200630min

Populärt inom Samhälle & Kultur

podme-dokumentar
en-mork-historia
p3-dokumentar
svenska-fall
mardromsgasten
aftonbladet-krim
skaringer-nessvold
badfluence
nemo-moter-en-van
rattsfallen
killradet
creepypodden-med-jack-werner
flashback-forever
p3-historia
hor-har
rss-brottsutredarna
vad-blir-det-for-mord
radiosporten-dokumentar
rysarpodden
rss-mer-an-bara-morsa