Sanningen om Maria Magdalena

Erik Falk har studerat hur det kunde låta när man förolämpade varandra i Uppsala på 1630-talet. Vetenskapsradion Historia tar tempen på 1600-talets svordomar. Dessutom besöker vi Skansens lodjur, järvar och dvärgsilkesapor för att höra vad medeltidens bestiarieförfattare hade att säga om dessa djur. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

13 Okt 201124min

Jerusalems mångtusenåriga historia sammanfattas nu i Simon Sebag Montefiores aktuella bok. Vetenskapsradion Historia har träffat författaren. Dessutom frågar vi oss hur humanistiska tyskarna egentligen var i sina afrikanska kolonier i början av 1900-talet, med anledning av Jan Guillous senaste bok. Och så går vi på Skansen för att besöka lappugglor, getter och björnar, djur som medeltidens människor såg på ett helt annat sätt än vad vi gör idag. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

6 Okt 201124min

Inför Turkiets eventuella medlemskap i EU har frågan om det armeniska folkmordet hamnat på den politiska dagordningen. Turkiet förnekar att mördandet av omkring 1 miljon armenier åren kring första världskriget ägt rum, och kampen för att få ett erkännande för folkmordet hårdnar. I Frankrike har den lag som kriminaliserar ett förnekande av folkmordet försenats och Vetenskapsradion Historia frågar varför det verkar vara så svårt att få politiker att erkänna det som de flesta historiker är eniga om. - Vi kräver ingen särställning eller någon ekonomisk kompensation, utan bara respekt, säger den värdsberömde fransk-armeniske sångaren Charles Aznavour. För etnologen Ulf Björklund är dock frågan mer komplicerad än så. Han har ägnat många år åt att träffa armenier som lever i diaspora utanför det moderna Armeniens gränser, och menar att ett kriminaliserande av folkmordsförnekandet kan vara ett dubbeleggat svärd, inte minst för armenierna själva. Vetenskapsradion Historia granskar också bioaktuella filmen The Three Musketeers, ett svärdsfäktaräventyr under kadrinal Richelieu och kung Ludvig XIII:s dagar, som dock inte har särskilt mycket med historia att göra, menar historikerna Jonas Nordin och Martin Markelius. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

29 Sep 201124min

Missa inte den 500:e upplagan av Vetenskapsradion Historia - Sveriges mesta populärhistoriska program. I jubileumsprogrammet återvänder Tobias Svanelid till programmets traditionella jaktmarker: arkeologernas grävgropar, det mathistoriska köket och Medelhavets antika platser. Hör Jan Guillou, Peter Englund och Dick Harrison i en minneskavalkad som sträcker sig från forntid till nutid. Fakta om Vetenskapsradion Historia Vetenskapsradion Historia startade i januari 2000 och det första programmet från den 13 januari 2000 handlade om den sjunkna svenska stormaktsdrömmen Atlantis. Sedan dess har programmet sänts 44 veckor om året och bevakat aktuell forskning inom historia och arkeologi, granskat nya böcker och filmer med historisk inriktning, och rapporterat från landets mest banbrytande arkeologiska undersökningsplatser. I fokus står svensk historia, men programmet har också sänt reportage från exempelvis Kanada, Grenada, Brasilien, Kina, Jordanien, Egypten, Sydafrika, Italien, Spanien, Grekland, Tyskland, Storbritannien och våra nordiska grannländer. Senast i våras producerades en programserie om det 150-årsjubilerande amerikanska inbördeskriget, och till hösten planeras en resa till Goa, som var i portugisisk ägo i 450 år innan området erövrades av Indien för 50 år sedan. 2005 fick Vetenskapsradion Historia, tillsammans med Sveriges Radios Vetenskapsredaktion, mottaga Kunskapspriset. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

22 Sep 201124min

Den kallas för den förlorade kolonin, engelsmännens första försök att bosätta sig på den amerikanska kontinenten. I mitten av 1580-talet byggde ett hundratal engelsmän ett fort på Roanoke-ön utanför dagens North Carolina, i hopp om att etablera en permanent bas i den Nya Världen. Kolonisatörerna förväntades klara sig utan hjälp från moderlandet, men när engelska skepp återvände 1590 fanns inget spår kvar av Roanokefortets invånare. Vetenskapsradion Historia besöker platsen för att träffa de arkeologer om nu arbetar med att försöka hitta svaret på den förlorade kolonins öde. - Det handlar om att hitta svar på ett 400 år gammalt mysterium, berättar Mark Horton och Andy Powell, som leder utgrävningarna på Roanoke. Men det handlar också, säger de, om att skriva om USA:s historia. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också att det gått femtio år sedan FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld omkom i en flygolycka i dåvarande Nordrhodesia. Flygkraschen och Hammarskjölds död har varit föremål för mängder av spekulationer och konspirationsteorier och nu ställer flera forskare och journalister krav på att händelsen borde utredas igen. - Det viktigaste är att begära fram alla relevanta dokument, menar Rolf Rembe, en av författarna till den aktuella boken Midnatt i Kongo, som behandlar Dag Hammarskjölds sista tid. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

15 Sep 201124min

För femtio år sedan meddelade den norske äventyraren Helge Ingstad att han hittat bevis för att vikingar bott i Amerika. I kanadensiska LAnse aux Meadows på Newfoundland hittades en vikingatida boplats, sannolikt anlagd av vikingen Leif Eriksson. Men de arkeologiska utgrävningar som följde på det revolutionernade fyndet drabbades av en upphetsad forskarstrid och elaka förtal. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar den infekterade forskningen om vikingarnas Vinland med anledning av två aktuella norska böcker i ämnet. Dessutom avslutas serien om Sjöhistoriska muséets dolda skatter. Arkivarierna Malin Joakimsson och Eva Hult visar den vackert illustrerade dagboken från Saint-Barthélemy och fartygsritningar av såväl Carl Jonas Love Almqvists ångbåt som enkla plywoodjollar för folkhemmets sjöfolk. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

8 Sep 201124min

4,7 miljarder kronor tjänade statliga Svenska Spel på vårt spelande förra året. Oddset, Trisslotter och Vegasmaskiner är några av de mest inkomstbringande spelen, och inget tyder på att spelandet kommer att minska. I Vetenskapsradion Historia berättas historien om hur de statliga spelbolagen drog igång sin verksamhet i början av 1900-talet. - Det handlade lika mycket om att dra in pengar till statskassan som om omsorg för att enskilda individer inte spelade bort alla sina pengar, berättar företagshistorikern Hans de Geer, som är aktuell med en ny bok om de statliga spelbolagens historia. I programmet presenteras också en utförlig beskrivning av det gigantiska krigsfartyget Mars, som sjönk utanför Ölands norra udde 1564, och som nu har återfunnits av marinarkeologer. - På sin tid var hon världens största skepp, och ett marinteknologiskt underverk, menar Alexej Smirnov, expert på det krig där Mars deltog. Men Mars enorma proportioner handlade lika mycket om propaganda och PR som om militär slagkraft, berättar han. Dessutom fortsätter serien om guldkornen i Sjöhistoriska museets arkiv, där arkivarierna Malin Joakimsson och Eva Hult visar fram vackert skissade sjökort från 1700-talet och spritosande måltidslistor ifrån 1800-talets svenska fartygskabysser. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1 Sep 201142min

I Istanbulstadsdelen Yenikapi pågår just nu en av världens största marinarkeologiska utgrävningar i samband med ett enormt tunnelbygge under Marmarasjön. Lastfartyg från Bysans, äldre än våra egna vikingaskepp, grävs nu upp i massor, och ger revolutionernade nya kunskaper om äldre tiders handelsresor och skeppsbyggnadskonster. Vetenskapsradion Historia besöker utgrävningarna. - Vi har hittat 36 skepp, varav de äldsta är från 500-talet, berättar Ufuk Kocabas som leder utgrävningarna av den unika platsen. I programmet berättas också om den svenska marina historien i en ny serie. Vid Sjöhistoriska muséet i Stockholm hittas ständigt nya skatter i det stora arkivet, och arkivarierna Malin Joakimsson och Eva Hult berättar om det svenska tatuerargeniet Karl Gustafsson, som på 1920-talet satte standarden för hur en sjömanstatuering skulle se ut. Vi hör också om Ernst Axel Strandell som flydde från sitt fartyg av rädsla för att bli ihjälslagen av engelska sjömän. Jag riskerade hellre lifvet för frihetens skull, telegraferar han hem till Sverige, efter att ha strandsatts i Mexiko. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

25 Aug 201124min