Vetenskapsradion7 Dec 2020

Nobelpristagarens snilleblixt när han korsade gatan

London 1964. Roger Penrose är på väg till jobbet i centrala stan. Han samtalar med en vän och när han korsar gatan får han ett infall. Han förstår hur han ska bevisa att svarta hål existerar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Rymdens svarta hål beskrevs först som rent hypotetiska märkliga platser i rymden, som man inte trodde fanns. Roger Penrose kunde visa att de faktiskt bildas - och det blev första steget till att tro på deras verkliga existens. I år får han Nobelpris i fysik.

Idén om svarta hål har funnits i flera hundra år, men det var först i och med Einsteins allmänna relativitetsteori 1915 som man började förstå varför de skulle kunna bildas. Att de faktiskt kan göra det under realistiska förhållanden i rymden blev tydligt först när Roger Penrose kommit till en avgörande insikt, när han korsade en gata i sällskap av en vän, i mitten av 1960-talet.

Därefter har observationer - inte i första hand av de svarta hålen, eftersom de per definition inte syns - gjort forskare gradvis mer övertygade om att de här märkliga platserna i rymden faktiskt existerar. Men fortfarande kvarstår många obesvarade frågor.

I programmet hörs: Roger Penrose, matematiker och teoretisk fysiker, 2020 års Nobelpristagare i fysik, samt Bengt Gustafsson, professor emeritus vid Institutionen för fysik och astronomi, Uppsala universitet.

Länk till artikel i Quanta Magazine om en eventuell lösning på informationsparadoxen: https://www.quantamagazine.org/the-black-hole-information-paradox-comes-to-an-end-20201029/

Programledare
Camilla Widebeck
camilla.widebeck@sverigesradio.se

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Det här avsnittet är hämtat från ett öppet RSS-flöde och publiceras inte av Podme. Det kan innehålla reklam.

Avsnitt(2000)

Här är glaset som lurar ljuset

De kan i princip göra ett föremål osynligt. Men hittills används de mest till platta linser. Metamaterialen har blivit ett hett forskningsområde. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Forsknin...

1 Okt 20min

Det våras för hårdtvålen

Vad innehåller tvål egentligen? Kan det växa något i den hårda tvålens bruna ränder och vilket tvålval är bäst för miljön? Vetenskapsradion ger dig allt om tvål! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radi...

30 Sep 20min

Därför vet forskarna fortfarande för lite om samers hälsa

För forskare är det svårt att följa samers hälsa över tid. Orsaken är att Sverige inte registrerar etnicitet. Men ny forskning växer nu ändå fram. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Studier...

29 Sep 20min

Bland glasdjur och golfbollar – möt svampdjuren från djuphavet

Djupt nere i havet finns en värld av glas skapad av en av de mest ursprungliga djurgrupperna på jorden. Nu kartläggs den i skuggan av flera miljöhot. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Olje...

28 Sep 20min

Grävmaskiner härmar skogsbrand för att rädda den hotade sandödlan

För att rädda sandödlan återskapas brända miljöer genom markarbete, och ljus och värme släpps ner i skogens sydsluttningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gånge...

25 Sep 20min

Danska spermier räddare i nöden

Det råder brist på donerade spermier i Sverige. Den som vill donera måste ha riktigt snabba spermier och inte vara ute efter pengar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På flera svenska sjuk...

24 Sep 20min

Så gick svensken från svamphatare till svampälskare

Svamp betraktades länge som något oätligt och farligt. Man brydde sig inte ens om att artbestämma de olika svamparna utan kallade kort och gott all svamp för ”sopp”. Men sedan kom svamppropagandan. Ly...

23 Sep 20min

Vävstolar och vägtrummor rustar Västernorrland för nästa oväder

I september 2025 regnade det rejält i Västernorrland. Både vägar och järnvägar översvämmades och förstördes. Nu är länet bättre rustatmot oväder – men mycket finns kvar att göra. Lyssna på alla avsnit...

22 Sep 20min