Äckel – vad ska vi med det till?

Vi lever allt längre och många är pigga långt efter pensionen. Dagens Kropp & Själ handlar om att ta plats och fortsätta utvecklas även efter att ha checkat ut från arbetslivet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sedan 50-talet har vi skjutit upp åldrandet och allt fler människor lever ända till hundraårsdagen. En stor grupp människor är också friska och fulla av kraft en bra bit efter pensioneringen. För många blir det en möjlighet att förverkliga sig själva eller jobba vidare på egna villkor med det som man tycker är roligt. Dagens program handlar om livet efter 65 och hur man gör för att hitta sin livsuppgift efter pensionen.Vi besöker ett av alla de bemanningsföretag som hyr ut pensionärer för kortare uppdrag. Kent Berntsson gick i pension för ett år sedan, men efter tre månader var han trött på hemmalivet och började ta påhugg som snickare. - Sluta säga att du ”bara är pensionär” och tala om vad du gör istället, uppmanar Barbro Westerholm som med sina 83 år är äldst i Riksdagen.Du som lyssnar kan ringa till det direktsända telefonväkteriet och diskutera vad du vill göra eller redan gör med den här tiden i livet som kommit att kallas den tredje åldern. Har du en plan för 65+ livet? Fasar du eller längtar du? Vilket projekt har du dragit igång efter pensionen?Gäster i programmet är Barbro Westerholm, läkare och politiker, och Mats Thorslund, professor emeritus i socialgerontologi.Telefonslussen öppnar tisdag kl 10:00 telefonnumret är 08-215 216.

27 Sep 201654min

Singelliv - ett ensamt liv i väntan på en partner? Knappast. Ny forskning visar att singlar är gladare, har fler vänner och roligare på jobbet. Är det dags att uppvärdera singellivet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De frivilliga singlarna är en grupp som växer sig allt starkare, som blivit mer synliga och vågar ta plats. De har aktivt valt att leva som singel och söker inte efter en partner eller väntar på att den rätte ska dyka upp. De satsar på sina intressen, sina vänner och sitt jobb.”Jag kan göra precis vad jag vill, när jag vill det. Jag har min frihet på alla sätt, ett rikt vänskapsliv och kvällarna fulla av aktiviteter”, det berättar Pia Hedman. Hon har varit singel de senaste åtta åren och har startat en grupp för singlar i Sundbyberg. De träffas och äter middag eller går på after work, men hon är noga med att poängtera att det inte handlar om dejting.Socialpsykologen Bella De Paulo vid university of California kallar den här typen av singlar ”single at heart”. De tycker att singellivet är meningsfullt och tillfredställande och till skillnad från de som sörjer och blir ledsna när en relation går i kras känner den här gruppen snarare en lättnad över att vara fri.Medverkar i programmet gör Andreas Henriksson lektor i sociologi vid Karlstad universitet, Kicki Biärsjö, författare, Lars Evertsson, docent i sociologi vid Umeå Universitet, Sofia Hedström, journalist samt Linus Jonkman, författare.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

20 Sep 201654min

Att vara unik och stå ut i mängden är något som premieras idag. Barn och unga uppmuntras att gå sin egen väg och våga sticka ut. Att bara vara som alla andra har blivit synonymt med att misslyckas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Samtidigt har vi vår urgamla reflex att vilja höra till gruppen och passa in. Varför finns detta behov av att sticka ut? Vad blir effekterna av att sträva efter det unika?För att bli unik och samtidigt vara välkommen i gruppen måste du först lära dig gruppens regler och normer och se till att du följer dem, det menar psykologen Oskar Henriksson. För att kunna vika av från gruppen måste du först tillhöra den. Som ett exempel tar han artisten Prince som först blev respekterad för sin musikaliska skicklighet och sedan kunde ta ut svängarna och bli allt mer unik.Att sticka ut från mängden är viktigt i konkurrenssamhället. I allt högre grad förväntas vi skapa våra egna jobb och då är förmågan att göra sig unik avgörande, menar Carl Cederström som är författare och lektor i företagsekonomi. I vår tidsanda finns en ide om att vi ska leva upp till idealet om att vara unika, Carl menar att det innebär en stress för unga människor idag.Gäster i studion är Oskar Henriksson, psykolog, Carl Cederström, författare och lektor i företagsekonomi, Jenny Jägerfeldt, psykolog, samt Marie Mandel, psykolog.Programledare är Ulrika Hjalmarsson Neideman.

13 Sep 201654min

När polioepidemien drabbade Sverige i början av 1900-talet slogs landet av skräck. Barn efter barn insjuknade i det som man då kallade barnförlamning och man visste inte hur smittan spreds. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”När jag skulle krypa upp ur sängen på morgonen så ramlade jag ihop, benen bar inte. Då förstod jag att det hade hänt. Jag blev inlagd på anstalt, hamnade i ett isoleringsrum där jag låg alldeles ensam på en säng. När jag fyllde år kom mina föräldrar på besök, de fick titta på mig genom ett litet fönster i dörren", berättar Bengt Erik Johansson. Han var ett av de 5000 barn som på 50-talet drabbades av sjukdomen Polio. Sjukdomen satte skräck i folk just för att den var så oförutsägbar. Man visste inte vem som skulle drabbas härnäst och det var svårt att tyda ett mönster. Enskilda familjemedlemmar insjuknade och blev förlamade medan andra inte drabbades alls. Rykten gick om att smittan kunde spridas genom lövhögar eller fallfrukt.Så var inte fallet. En intensiv forsknings drog igång, både i Sverige och i USA och forskarna tävlade om att vara först med att lösa mysteriet. Efter många turer lyckades man 1954 framställa ett fungerande vaccin.Idag är sjukdomen utrotad i de flesta länder och det pågår ett intensivt arbete med att få bukt med den i de länder där den fortfarande finns. Men många är märkta av sjukdomen, i Sverige lider omkring 10.000 personer av postpolio, ett tillstånd där sjukdomen kommit tillbaka i form av bland annat muskelsvaghet.Gäster i studion är Helene Norder, professor i klinisk virologi, Per Axelsson, doktor i historia, Kristian Borg, professor och överläkare vid postpoliomottagningen Danderyds sjukhus.Programledare är Ulrika Hjalmarsson Neideman.

6 Sep 201654min

Efter ett utmattningssyndrom blir många känsliga för stress. Dagens Kropp & Själ handlar om hur man kan påverka sin stresstålighet, och om hur man kommer tillbaka efter stresskraschen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är fyra år sedan Paul Jerndal stannade kvar i sängen och inte kunde kliva upp. Han var regissör, manusförfattare, musiker och föreläsare samtidigt som han var killen som såg till att andra människor skulle må bra. Nu har han börjat säga nej och ändra sitt beteende för att stressen inte ska ta över.På en person med utmattningssyndrom syns förändringar på hjärnan och toleransen mot stress är ofta mycket nedsatt. Det tar lång tid att komma tillbaka. Men de flesta kan börja jobba och fungera normalt igen.Att träna styrketräning är ett sätt att skydda sig mot skadlig stress menar idrottsprofessor Michail Tonkonogi.Gäster i programmet är också Åsa Kruse, psykolog och neurologiprofessor Ivanka Savic.

30 Aug 201654min

Ett förhastat beslut eller en sekunds obetänksamhet kan leda till att hela livet förändras. Hur går man vidare efter ett misstag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När misstaget väl är ett faktum är det omöjligt att vända tillbaka och få det ogjort. Och det kan vara svårt att släppa det som hänt, speciellt när omvärlden fördömer ens handling. En del fastnar och grämer sig i åratal. Hur gör man för att lämna misstaget bakom sig och dra lärdom av det som hände?I ett direktsänt telefonväkteri ställer vi frågan till lyssnarna; Vad är ditt livs största misstag? Och vad har du dragit för lärdomar av det?Slussen öppnar 10.00 och numret är 08 215 216.Gäster i studion är psykolog Dan Katz och författare Britta Sjöström.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

23 Aug 201654min

REPRIS FRÅN VÅREN. Överviktiga har i vårt tränings- och hälsofixerade samhälle fått ta rollen som syndarna, de som vägrar att svälta och plåga sig på gymet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tjocka personer som är snygga, glada och nöjda med sig själva riskerar att anklagas för att glorifiera fetma och överviktens betydelse som riskfaktor för sjukdomar överdrivs. ”Vissa tycker att det är okay att vara hånfull eller elak mot tjocka människor eftersom de tycker att det är något du kan kontrollera själv. Det är ju bara att låta bli att vara tjock om du inte gillar vad som kommer med att vara tjock”. Det säger journalisten Julia Skott som vill komma bort från viktfixeringen och göra upp med myten om tjocka personer.Stigmatiseringen av överviktiga leder till att just vikten framstår som ett större hälsohot än det faktiskt är. Många menar att det är dags att vi börjar tala om övervikt utan att döma eller moralisera och istället ger stöd till människor som vill leva hälsosamt. Men hur gör man det?Gäster i studion är Marcus Lagerström, psykolog, Paulina Nowicka, docent i pediatrik och Ylva Trolle Lagerros, läkare.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

22 Aug 201654min

Relationer med stor ålderskillnad får mycket uppmärksamhet i medierna. Dagens program handlar om vad man vinner på att se bortom ålder när man väljer partner och om omgivningens reaktioner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Liselotte Mellesmo var nyskild tvåbarnsmamma när hon träffade en nästan tjugo år yngre man. Hon blev omgående förälskad men tvivlen var stora och hon var rädd för vad folk skulle tycka och tänka. Nu har hon vant sig vid omgivningens kommentarer och ser mest fördelar med åldersskillnaden.Kropp & Själ träffar också Benjamin som får leva med hot och påhopp för att han valt att vara tillsammans med en äldre man.Gäster i studion är beteendevetaren Maria Helander, sexologen Suzann Larsdotter och psykologiforskaren Krister Håkansson.

16 Aug 201654min