Därför stavar vi inte som det låter

Det finns många ord som inte uttalas som de stavas. I det här avsnittet får du lära dig mer om stavningshistoria!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Man började skriva med latinska bokstäver på 1300-talet och ganska länge var det så att man skrev som det lät. Så stavningen skilde sig ganska mycket åt mellan olika skribenter eftersom man hade olika dialekter och så, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Men i takt med att människor lärde sig läsa så blev det viktigt att ha lite ordning och reda. På 1600- och 1700-talen diskuterades frågor om stavning mycket och det fanns fyra principer som vägde mot varandra.

Den alfabetiska principen är att man stavar som det låter. Den etymologiska principen innebär att man ska kunna se var ordet kommer ifrån. Det finns också en princip om att man ska stava som man brukar stava. Och så en princip som som har med konsekvens och samhörighet att göra: man ska känna igen ordet även om det är böjt i olika former.

– Om vi tar ordet hav. Det heter hav, men det heter havsörn. Havsörn stavas med v, även om det uttals som f eftersom man vill att det ska framgå att hav och havsörn hör ihop, förklarar Henrik Rosenkvist.

Språkfrågor om stavning

Argumenterade den tidiga arbetarrörelsen för att förenkla stavningen?

Varför dubbeltecknas inte m och n i slutet av ord, även när vokalen innan är kort?

Varför stavas inte ”relativt” som det uttalas?

Är det okej att skriva dej, mej och sej?

Hur ska bokstavskombinationen ”eu” uttalas?

Varför stavas j-ljud på olika sätt?

Läs mer om stavningshistoria

Läs "Slaget om svenskans stavning" i Språktidningen (2026)

Läs Carl Gustaf af Leopolds avhandling om stavning (1801)

Läs Natur och onatur i fråga om svensk rättstavning (1886)

Läs Om svensk rättstafning

Lyssna på hur ord uttalas här.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Det här avsnittet är hämtat från ett öppet RSS-flöde och publiceras inte av Podme. Det kan innehålla reklam.

Avsnitt(975)

I ett nötskal och andra uttryck vi använder men inte riktigt förstår

”Bli tagen på sängen”, ”ria runt” och ”i ett nötskal” är exempel på uttryck vi använder, men inte alltid förstår betydelsen av. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – En del av det vi ska pra...

19 Okt 30min

Därför heter det inte ackusativobjekt och dativobjekt

En lyssnare ska hjälpa sitt barnbarn med grammatik men känner inte igen begreppen. Vart tog dativobjekt och ackusativobjekt vägen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I dagens grammatik anvä...

12 Okt 30min

Uttrycken som ni stör er på

Svenska språket är i ständig förändring och Språkets lyssnare är bra på att upptäcka nya konstruktioner, ordval och uttryck. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Våra lyssnare har en väldig...

5 Okt 30min

Därför borde litteraturkritiker skriva mer om språk

Litteraturkritikern Mikaela Blomqvist och språkvetaren Ylva Byrman diskuterar svengelska, stilistik och språkfel i litteraturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag tror att litteratur...

28 Sep 30min

Restmorfem – konstiga ord utan uppenbar förklaring

De flesta ord går att förklara, men ibland går till och med Språkets lyssnare bet. Vi dyker ner i restmorfemens värld! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag tror att det kan vara lite ro...

21 Sep 30min

Så blev Gustav Vasas bibel svenska språkets viktigaste bok

Från 2023. Innan Gustav Vasas bibel fanns ingen konsekvent stavning av det svenska språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hör berättelsen om hur översättningen kom till och vem som var...

14 Sep 30min

Hemliga språk hos barn, knallar och brottslingar

Hemliga språk har skapats för handel, gemenskap, lek och ibland brottslighet. Hör om månsing, rövarspråket, knoparmoj, fikonspråk och lingua ignota. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rövar...

7 Sep 30min