
Svagt underlag bakom SVT-granskning, dubbla stolar bakom SvD-reportage, infekterat tidningskrig och läxförhör med Lars Beckman
SVT:s granskning av ministrar som inte sjukskriver sig kritiseras. Dubbla stolar bakom SvD-reportage. Tidningskrig mellan Mitti och Direktpress och läxförhör med Lars Beckman (M) efter GD-prao. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kritik mot SVT:s statsrådsgranskningSVT Nyheter rivstartade 2018 när de förra helgen anklagade hela sju statsråd för att ha undvikit löneavdrag genom att inte anmäla sig som sjuka.Journalistik följer ofta en färdig mall och ingen mall är mer ett öppet mål än den om att politiker inte lever som dom lär. SVT gick i sin granskning ut hårt i rubrik och ingress. “Trots hjärtinfarkt – landsbyggdsminister Sven-Erik Bucht sjukanmälde sig inte” löd en rubrik och en annan löd “Bara en minister i regeringen har sjukskrivit sig – på tre år”. Men trots rubrikernas underliggande påstående om fuskande politiker, kunde SVT till syvende och sist inte visa att något enda fel hade begåtts. Reporter: Johan Cedersjö. Dubbla reporterroller i SVD:s granskning om kostrådVem kan egentligen rapportera om vad? Kan man som reporter ha dubbla roller och hur förhålla sig till krav på renhet i en tid då allt fler sitter på massa olika stolar. Nyligen aktualiserades återigen dessa frågor i och med en artikelserie som gått i Svenska Dagbladet senaste tiden. Serien är en granskning av vetenskapligheten bakom Livsmedelsverkets kostråd och pekar på flera fall där myndigheten hattat fram och tillbaka i sina råd. Texterna är skrivna av två vetenskapsjournalister som dock inte bara är journalister utan som dessutom sitter i styrelsen för en forskningsfond som vill främja just forskning om kost och hälsa. Reporter: Erik Petersson. Rallarsvingar och brottsanklagelser i bråk mellan gratistidningarDet senaste halvåret har det som tidigare varit en stenhård gratistidningskamp i Storstockholm utvecklats till ett fullskaligt och nu mycket infekterat tidningskrig. I mellandagarna kunde tidningen Resumé avslöja att lokaltidningskoncernen Mitti:s ägare haft planer på köp av hela eller delar av sin konkurrent Direktpress. Planer som nu lagts helt på is, efter att Mitti i höstas gav en revisionsbyrå i uppdrag granska konkurrentens siffror.Istället för en affär – resulterade granskningen i en anmälan till Revisorsinspektionen – och en anklagelse om att Direktpress försökt senarelägga eller dölja förluster med fiffel. Men Direktpress slår tillbaka. Och kallar anmälan för en oseriös konkurrensmetod och anklagar Mitti för att vara ute i en smutskastningskampanj. Vad händer egentligen på gratistidningsmarknaden i Stockholm? Reporter Therese Rosenvinge. Beckman mot väggen efter praoLars Beckman är moderat riksdagsledamot från Gävleborg och riksdagens mest notoriske mediekritiker på Twitter. Ihärdigt, dag efter dag, retar han gallfeber på folk när han konsekvent dömer ut all public service-journalistik som illa dold vänsterextrem propaganda i statlig regi. Men så i veckan, grävdes tangentbordets stridsyxa för en kort tid ner. Lars Beckman ville nu förstå och han togs med öppna armar emot på Gelfe Dagblad för en dags så kallad praktisk arbetslivsorientering, mer känt som prao. Vi kunde inte låta bli att kontrollera lite journalistiskt ABC och om Beckmans åsikter nu skiftat färg. Reporter: Johan Cedersjö
13 Jan 201834min

Facebooktransparens om dark-ads, avlyssnar digitaljättarna sina användare för riktad reklam, problem med smygreklam hos influencers
Om de amerikanska digitaljättarna som helt ritar om vår medievärld. Vi återutsänder reportage om otydliga annonser, en ny era för politisk masskommunikation och om påstådd telefonavlyssning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Facebook, Google, Instagram och Twitter. Du har nog, inte minst i vårt program, hört väldigt mycket om dessa amerikanska storföretag. Med hjälp av nätet är det de som varit ledande i att revolutionera sättet vi kommunicerar på och påverkat medievärldens affärsmodeller världen över. I veckans program har vi satt samman en repris med tre reportage från hösten 2017. Tre reportage som på olika sätt berör möjligheter – eller, om man så vill, problem – med de här företagens framgångssaga. OBS! Inget Medierna lördag 6 januari på grund av gudstjänst. Detta program sänds på vår repristid söndag 19.03 i P1. Du kan även höra det när du vill i appen Sveriges Radio Play. Facebook ökar transparens om annonser, hur gör svenska mediehus? (sändes första gången 14 oktober) Efter det amerikanska valet 2016, drog en stor debatt om påverkanskampanjer i sociala medier igång. Anklagelsen om rysk inblandning i presidentvalet var en del av debatten, men den berörde också frågan om vilka metoder de amerikanska politikerna använde för att påverka väljarna. Det som kom att diskuteras var till stor del så kallade dark ads, mörka annonser. Kirurgiskt riktade kampanjer mot specifika grupper av väljare från ibland okända avsändare. I höstas presenterade Facebook en rad åtgärder för att öka transparensen. Men vad betyder de i praktiken och hur ser problematiken ut i Sverige? Reporter: Erik Petersson. Avlyssnar Facebook sina användare för att rikta reklam? (sändes första gången 2 december)Under hösten var Facebook flera gånger tvungna att gå ut och förneka att de spionerar på sina användare. Dessa rykten startades ofta med en situation du nog känner igen dig i: Du berättar för en vän om en produkt, strax därefter får du riktad reklam i ditt flöde om just den prylen. Flera gånger har Facebook varit tvungna att gå i svaromål mot anklagelser om att företaget med hjälp av mobilens mikrofon faktiskt skulle lyssna på sina användare. Att de, som närmast en underrättelsetjänst, avlyssnar oss för att kunna rikta reklamen precis rätt. Men behöver de ens lyssna? Eller går det att förklara berättelserna om osannolikt välriktade annonser med den kunskap vi faktiskt redan har om hur mycket företaget vet om sina användare? Reporter: Erik Petersson. Förändringens vindar blåser om smygreklam i sociala medier (sändes första gången 18 november)Dolda sponsorer och smygreklam har varit ett utbrett problem bland svenska så kallade influencers. Vi har många gånger berättat om fall där stora sociala medieprofiler – bloggare, instagrammare och youtubestjärnor – gjort reklam för olika produkter utan att tala om för sina följare att det är betalt innehåll. Men i höstas ökade trycket på branschen att skärpa till sig. Rättegången mot bloggaren Kissie, i ett fall som Konsumentombudsmannen hoppas ska bli vägledande, startade i domstol. Regeringen tillsatte under hösten en utredning för att se över om nuvarande lagstiftning räcker. Så vad kommer att hända framöver? Vad tänker influencers själva om att det nu tas krafttag för att komma tillrätta med smygreklamen? Vi frågar den youtuber som brukar sägas vara störst, Therese Lindgren. Reporter: Jonna Westin.
6 Jan 201834min

Årssamtal 2017 – Terrorbevakning, metoo-etik och "fake news"
I Mediernas årssamtal sammanfattar och utvärderar vi medieåret som gått. Gäster i studion är Pia Rehnquist, Jörgen Huitfeldt och Anders Ygeman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 2017 blir till 2018 och vi lägger ett intensivt, spännande och utmanande medieår till handlingarna. I veckans program analyserar och utvärderar vi journalistiken från året som gått och pekar ut de största utmaningarna i det valår som nu står på tröskeln. Du hör om bevakningen av terrordådet på Drottninggatan i Stockholm, eviga live-sändningar, kritiserad migrationsjournalistik, "fake news", pressetik under metoo och risk för utländsk påverkan på valet 2018. Medverkar i samtalet som leds av Mediernas programledare Johan Cedersjö gör: Pia Rehnquist, chefredaktör för Sydsvenskan. Jörgen Huitfeldt, redaktör på Kvartal, tidigare programledare för Studio Ett, Sveriges Radio Ekot.Anders Ygeman, idag gruppledare för Socialdemokraterna i Riksdagen, fram till i somras inrikesminister.
30 Dec 201734min

Svårt dilemma att granska och riskera underblåsa ryktesspridning, historiskt julbordshaveri på Aftonbladet och EU-strid om ny upphovsrätt
Antisemitiska konspirationsteorier flödar på nätet mot Robert Aschberg. Ska medier granska och därmed sprida vidare? 15 fel när Aftonbladet skrev om julbordshistoria. Strid i EU om ny upphovsrätt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Om dilemmat att granska och därmed ge spridning åt ryktenAtt etablerade medier inte ska skriva om rykten eller återge obekräftade uppgifter, det är en grundprincip för seriös journalistik. Men hur ska etablerade medier egentligen förhålla sig till det faktum att i vårt samhälle får just nu rykten och politiskt motiverade drev en enorm spridning i sociala medier och på propaganda- och konspirationssajter? Den senaste veckan finns två händelser som ställt journalister inför det här dilemmat. Det handlar dels om den senaste tidens anmälda fall av gruppvåldtäkter i Malmö, där många lösa uppgifter är i omlopp. Och dels om den massiva antisemitiska hatvåg mot journalisten Robert Ashberg som tagit fart i högerextrema nätkretsar. Om medier rapporterar om det här ges såklart dessa konspirationer och rykten än mer spridning. Men om medier inte rapporterar vem ska då granska uppblossande antisemitism och en ständigt växande arena av rykten, halvsanningar och lögner? Reporter: Therese Rosenvinge. Historiskt julbordshaveri hos AftonbladetAtt ha fel någon gång, det kan hända även den bäste. Men att i en och samma artikel inte ha ett, två, tre eller fyra utan hela 15 fel, det får nog ses som rekord. Att som lök på laxen dessutom rätta felen men påstå att inget har förändrats, det gör den här historien än mer genant. Det var den femte december som Aftonbladet publicerade artikeln “Så blir din julmat ännu bättre – tips och trender om julbord”. I den skriver de bland annat om att revbensspjäll blivit populärt på julbordet på senare år, om att sillsalladen uppfanns sent 1800-tal i Finland och att lussekatter färgades gula på 1800-talets slut för att hålla djävulen borta. Problemet är bara inget av detta stämmer. För Aftonbladet är problemet också att det faktiskt finns folk som inte bara kan utan också tar sin julbordshistorik på största allvar. Reporter: Erik Petersson. Brysselstrid när EU-politiker vill fakturera nätjättarKampen mellan medier och globala nätjättar som Google och Facebook, den utspelar sig numera överallt. Vid det här laget känner ni väl till problematiken. Mediehus producerar ett innehåll som nätjättarna sprider och i ständigt växande grad tar hem annonsintäkterna från. På politisk nivå pågår striden om innehållet inte minst i Bryssel. Det EU-förslag som just nu berör frågan handlar om att medier ska kunna kräva pengar av Google och Facebook när de länkar till artiklar eller till och med själva publicerar fragment av innehåll. På så sätt hoppas de stora mediehusen, som lobbar hårt i Bryssel, att mer av intäkterna ska gå till dem själva, de som faktiskt producerar journalistik. Men i Bryssel splittrar frågan politikerna och nätjättarna de är, föga förvånande, inte heller helt förtjusta i förslaget.Reportrar: Frilansjournalisterna Sigrid Melchior och Aleksandra Eriksson.
23 Dec 201734min

Svag Paragrafattack mot kritiserat DN-jobb, medial ängslighet om självmord och snabba slutsatser om metoo i Riksdagen
DN skrev om sexuella trakasserier på medieutbildning och Paragraf gick till motattack. Mediers försiktighet vid självmord. Metoo i riksdagen, brist på politiskt intresse eller bristande journalistik? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ensidig granskning av kritiserad DN-publiceringNyligen publicerade sajten Paragraf en motattack mot den granskning som Dagens Nyheter gjort om sexuella trakasserier och sexism på skolan Medieinstitutet. En lärare trädde nu fram; han kände sig utpekad och felaktigt anklagad i granskningen. Det här är ett av flera fall där anklagade nu slår tillbaka, men där svaret på frågan om vad som faktiskt hänt slutar med att ord står mot ord. Jonna Westin har ägnat veckan åt att kolla närmare på DN:s granskning och funnit att det finns anledning att ställa frågor. Men, visar det sig, frågor finns det även anledning att ställa till sajten Paragraf. Behöver pressetiken uppdateras när det gäller självmord?Trots att självmord är ett stort folkhälsoproblem och till och med den vanligaste dödsorsaken bland unga, rapporterar medier av tradition väldigt lite och väldigt sällan. Men det finns rörelser som kritiserar det här. Överdriven ängslighet och medial beröringsskräck kring ett stort samhällsproblem riskerar, menar de, snarare att vi som samhälle inte tar tag i problemen. Reporter Ebba Kulneff. Hjälp och stöd om du har självmordstankar Stora metoo-slutsatser dragna på tomma bänkraderI måndags, i en så kallad aktuell debatt, togs metoo upp i Riksdagen. 15 kvinnor och tre män närvarade vilket fick flera medier att vinkla på bristande engagemang. Men vilka slutsatser om engagemang kan egentligen dras baserat på närvaron i Riksdagen? Reporter Johan Cedersjö.
16 Dec 201734min

Upptrappat kvällstidningskrig efter metoo, om krisen på Aftonbladet och politisk långbänk om mediestöd
Expressen till hård attack mot Aftonbladet. Men varför så tyst kring de egna metoo-anklagelserna? Om krisen på Aftonbladet. TT kritiseras i egen metoo-rapport. Och oviss framtid för mediestödet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. • Kärleksförklaring tolkades som krigsförklaring och Expressens reporter metoo-anklagadI veckan skrev Expressens chefredaktör Thomas Mattson en söndagskrönika om Aftonbladet med rubriken “Kärleksförklaring till Aftonbladet”. Men många har tolkat den som en krigsförklaring, lägligt publicerad när motståndaren ligger däckad. I krönikan namnger han, för första gången, två Aftonbladet-profiler som anklagats under metoo-uppropet. Samtidigt skriver han inte ett ord om den granskning som Aftonbladet gjort, och som rör en känd reporter på Expressen. Reportrar: Jonna Westin och Therese Rosenvinge.• Vad händer på Aftonbladet efter förtroendekrisen och Sofia Olsson Olséns sjukskrivning?Förra veckan rapporterade flera medier om hur Aftonbladet skakas av tumult och förtroendekris. Det har handlat om metoo-anklagelser mot medarbetare, hur dessa hanterats journalistiskt, nya vittnesmål om sexuella trakasserier internt, om en sparkad kolumnist och så om ett begravt Dokument med internt missnöje som följd. I måndags kom nyheten att publisher Sofia Olsson Olsén sjukskriver sig efter höstens hårda tryck. Hur är stämningen på redaktionen den här veckan? Och vad händer framåt? Reporter: Therese Rosenvinge. • TT om utredning efter #metooNu har de första utredningarna som olika mediehus tillsatt till följd av metoo blivit klara. Förra veckan offentliggjorde TV4 en extern rapport med svidande kritik och nu i veckan fick TT Nyhetsbyrån svart på vitt att de också brustit på en lång rad punkter när kvinnor slagit larm. Intervju med TT:s VD Jonas Eriksson. Reporter: Therese Rosenvinge.• Framtidens mediestöd i politisk långbänk – vad händer?Vid sidan om frågan om framtidens public service är den stora mediepolitiska frågan just nu den om framtidens presstöd. Här verkar nu den tidigare skådade samarbetsviljan mellan de politiska blocken vara helt bortblåst. Problemet, och det är ett politiskt problem för kulturminister Alice Bah Kuhnke och kulturdepartementet, är att det börjar bli bråttom. Så en hel bransch undrar just nu, vad händer egentligen? Reporter: Johan Cedersjö.
9 Dec 201734min

Hur bevaka kontroversiella behandlingar utomlands? Så mycket vet Facebook om dig och cirkus med namnpubliceringar under metoo
Hjärtskärande när sjuka söker sista hoppet utomlands. Men hur ska medier bevaka kontroversiella behandlingar? Så mycket vet Facebook om dig. Och namnpubliceringar under metoo: När, vem och varför? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. • Ömmande porträtt av kontroversiella behandlingarRunt om i världen erbjuds kontroversiella behandlingar för vår tids mest komplicerade sjukdomar. Behandlingar som ibland saknar vetenskapligt stöd. Under året har flera artiklar skrivits om till exempel långa antibiotikabehandlingar mot så kallad kronisk borrelia i Tyskland och om strålbehandling för svår hjärncancer i Mexico. Det är lätt att känna med de drabbade, men samtidigt, hur rimligt är det egentligen att uppmärksamma historier som till ger publicitet åt behandlingar som saknar evidens? Och är det rimligt att medier bidrar i kampanjer för att bekosta extremt dyra behandlingar?Reporter: Johan Cedersjö • Lyssnar Facebook på sina användare? Under hösten har Facebook återigen varit tvungna att gå ut och förneka att de spionerar på sina användare. Dessa rykten startas ofta med en situation du nog känner igen dig i: Du berättar för en vän om en produkt, strax därefter får du riktad reklam i ditt flöde om just den prylen. Flera gånger har Facebook varit tvungna att gå i svaromål mot anklagelser om att de, som närmast en underrättelsetjänst, avlyssnar oss för att kunna rikta reklamen precis rätt. Men behöver dom ens lyssna? Eller går det att förklara dom berättelserna om osannolikt välriktade annonser med den kunskap vi faktiskt redan har om hur mycket företaget vet om sina användare.Reporter: Erik Petersson • Namnpubliceringsröra i spåren av metooProfiler som namnges, pekas ut utan att namnges eller inte namnges trots att andra namngett. Ja, det har varit rena berg- och dalbanan för publiken att hänga med i varför medier gjort som de gjort i olika fall under den här metoo-hösten. Utgivarna framhåller ju ofta att varje publicering är unik, men det finns det ju ändå pressetiska regler som ska utgöra grund för besluten. Vi ställde oss frågan vad konsekvenserna blir om de pressetiska bedömningarna framstår som ologisk i allmänhetens ögon. Och riskerna för systemet, när redaktioner konsekvent gör helt olika.Reporter: Ebba Kulneff
2 Dec 201734min

Påverkas produktionen av tumultet på UR? Ekot publicerar mot bättre vetande och vem får rapportera i journalisternas eget metoo-upprop?
Efter VD:s avgång, har produktionen påverkats av UR:s omorganisation? Ekot rapporterar mot bättre vetande om SR-profil. Journalisternas upprop #deadline. Får man underteckna och samtidigt rapportera? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. • Krisen på Utbildningsradion får konsekvenser för produktionenI måndags kom beskedet att Utbildningsradions vd Christel Tholse Willers lämnar bolaget. I pressmeddelandet står att styrelsen har fortsatt fullt förtroende för henne. Men vad som inte nämns är att Willers lämnar efter sig stenhård intern kritik mot hur ledningen skött den pågående omorganisationen som ska anpassa bolaget efter dagens digitaliserade medielandskap. Den plötsliga avgången, väcker naturligtvis frågor: Hur allvarligt är egentligen läget på UR? Och i vilken utsträckning har problemen gått ut över den journalistiska produktionen?Reporter: Therese Rosenvinge • Ekot förskönade i rapporteringen om anklagad SR-profilEkot har likt andra nyhetsredaktioner den senaste månaden följt och rapporterat om SR-profilen som utretts för sexuella trakasserier. Men när redaktionen skulle berätta om veckans nyhet, att profilen nu slutar på radion, var deras bakgrundskunskaper i frågan plötsligt som bortblåsta. Ekot namngav programledaren och refererade hennes ord om att hon nu väljer att stiga av eftersom programmet ska förnyas.Inte med ett ord, varken på webben eller i radion, nämns det där andra, om sexuella trakasserier och maktmissbruk som radions egen internutredning slagit fast.Reporter: Erik Petersson • Vem rapporterar om deadline när alla är part i måletI tisdags kväll publicerades metoo-uppropet deadline. Ett upprop där runt 4000 journalistkvinnor kräver ett stopp för de sexuella övergrepp, den sexism och den tystnadskultur de upplever i mediebranschen. Inför publicering har uppropet livligt diskuterats i en sluten facebook-grupp. Där har många vittnat om övergrepp, men även en publicistisk diskussion har tagit plats och rört upp starka känslor. Frågan har då gällt om de journalister som skrivit under uppropet också kan rapportera om det. I veckan har det blivit tydligt att redaktioner gjort olika bedömningar.Reporter: Johan Cedersjö.
25 Nov 201734min






















