Knarkposten 2: Knarkkurir mot sin vilja
Kaliber23 Okt 2023

Knarkposten 2: Knarkkurir mot sin vilja

Information om en omarbetad lag som skulle bidra till att stoppa post med droger har inte nått fram till dem som skulle vara viktiga i kampen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Bengtsfors finns Emiliano som tillsammans med sin fru driver en bensinmack och kiosk. De är också postombud som många andra på liknande ställen runt om i landet. Sedan årsskiftet kan de också anmäla paket som de misstänker innehåller narkotika. Men det är inget Emiliano vet något om.

– Det kan jag missat så klart, ska gå tillbaka och dubbelkolla men idag, jag har ingen kännedom om den nya lagen.

– Vad tycker du om det, så här nio månader efter att lagen börjat gälla?

– Det tycker jag är konstigt. Vi jobbar också med tobak, vi får information i väldigt god tid. Det borde kommit automatiskt.

Den omarbetade postlagen som började gälla vid årsskiftet innebär att alla som är postombud, likt Emiliano, nu får larma polis om de misstänker något illegalt i ett brev eller paket. Lagen gäller alla; från brevbärare till postombud, och anställda på de stora terminalerna runt om i landet. Och det är företagen, eller postoperatörerna, som ska informera och utbilda sina medarbetare om den nya lagstiftningen och vad den innebär.

Ska, eller ges möjlighet

Inför lagändringen som trädde i kraft vid årsskiftet, hade polisen och Postnord olika åsikter i frågan om hur långt man skulle gå. Postnord ville inte se ett skallkrav, medan polisen, som såg positivt på förslaget, hade velat gå längre: att alla som hanterar brev och paket skulle bli skyldiga att larma om de såg nåt misstänkt. Stewe Alm på polisens Nationella operativa avdelning förklarar varför:

– Ja, det handlar ju då om att man hade även kunnat gett ett skydd. Och man hade kunde hänvisa till att man är tvungna rapportera. Och att man inte kan se mellan fingrarna på det här utan att då man måste göra det. Och det är. ju. Det är återigen då upp till var och en utav de anställda då att uppfatta det här som då en del av arbetet. Att man ska göra det här. När man ser när man observerar något misstänkt.

Postnords säkerhetschef Alexis Larsson delar inte polisens uppfattning om att en skyldighet att larma skulle skydda postombud och andra som hanterar brev och paket:

– Ja, det, jag svarar så här att det, det kan man ju förstå att så ser inte verkligheten ut.

– Hur menar du då?

– Nej, men det, visst har man en skyldighet och kan luta tillbaka på lagen. Men det tror jag att den som har blivit drabbad av det så att säga, den kriminelle som väntar på någonting, kommer visa ganska liten hänsyn och det kommer vara ett klent argument gentemot den personen.

Till slut blev det Postnord som vann, den omarbetade lagen landade i en möjlighet och inte en skyldighet och klubbades i riksdagen utan debatt. Alltså, alla de som hanterar brev och paket kan om de vill larma om de ser nåt misstänkt, men de är inte skyldiga att göra det.

Postombudens viktiga roll

Försäljning av narkotika via internet ökar. Men, den är svåråtkomlig för brottsbekämpande myndigheter. Kontakten mellan säljare och köpare sker bland annat via olika krypterade appar, och betalning sker ofta i kryptovaluta, som också är svår att spåra.

I förarbetet till den nya lagstiftningen lyfter de brottsbekämpande myndigheterna tillgången på information om misstänkta försändelser som det främsta sättet att komma åt narkotikaförsäljningen. Postombud och brevbärare pekas därför ut som viktiga kuggar i det brottsbekämpande arbetet av såväl polisen som tullen.

– Jag har hört kring den men inte genom mitt jobb. Det känns lite dumt. Det hade varit bra att veta eftersom vi hade kunnat hjälpa till, vet man att vi får så är man kanske mer varsam när man tar emot paketet för vi har ju inte vetat om att vi kan påverka överhuvdtaget, det säger Filippa Orshammar, postansvarig på Ica i Lindome utanför Göteborg.

Filippa är en av de 100 postombud vi pratat med och som inte känner till den nya lagen och vad hon nu har för möjlighet.

Avsnitt(500)

Trivs du med dig själv, lille vän?

Trivs du med dig själv, lille vän?

Livskunskap - ämnet som tusentals elever har på sina skolscheman - ska minska mobbning, psykisk ohälsa och lyfta betygen. Men metoderna som nu sprider sig på de svenska skolorna ifrågasätts, samtidigt som marknaden att sälja dem bara blir större och större.Kalibers granskning visar att det vetenskapliga stödet för programmen inte håller. Och kritiker menar att övningarna kränker barnens integritet och rentav kan vara skadliga om de inte utförs av terapeuter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

14 Nov 201029min

Unga funktionshindrade tvångsvårdas med kriminella

Unga funktionshindrade tvångsvårdas med kriminella

Unga med neuropsykiatriska funktionshinder ska inte tvångsvårdas om deras beteende beror på diagnosen. Men hur efterlevs den nya rättspraxisen?I Kaliber idag ska vi berätta om några dokument som helt vänt upp och ner på tvångsvårdssystemet - utan att någon tycks ha märkt det.Programmet handlar om ungdomar med utvecklingsstörning eller andra funktionshinder som autism, asperger och ADHD och som hålls inlåsta på institutioner. En av dem är Malin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

7 Nov 201028min

Kaliber 20101031 2010-10-31 kl. 13.00

Kaliber 20101031 2010-10-31 kl. 13.00

Varje år går tusentals företag i konkurs och många av dem är småföretagare. De flesta ser konkursen som ett misslyckande och försöker gå vidare. Och många tror efter en tid att de kan det. Men så är det inte. Kaliber handlar i dag om en okänd och lönsam indrivningsverksamhet som gör gamla skulder till nya. Reporter Matilda Uusijärvi och producent Rolf Stengård. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

31 Okt 201029min

Kaliber 20101024 2010-10-25 kl. 00.00

Kaliber 20101024 2010-10-25 kl. 00.00

Vi har hört om dem på radio, sett dem på teve och läst om dem i tidningarna. Bärplockarna som dyker upp i Sverige varje år i början av juli, med drömmar om pengar och ett bättre liv. De kommer från Kina, Bangladesh, Thailand och Vietnam och det brukar gå några veckor, sedan kommer berättelserna om uteblivna löner och om skumma bärföretag. Och så till sist, framåt höstkanten åker bärplockarna hem igen, ännu fattigare än de var innan de kom till Sverige. Sedan glöms allting bort, tills nya bärplockare dyker upp nästa år och allt börjar om igen. Kaliber söker svar på följande frågor: Vad händer bärplockarna när de kommer hem? Kommer de överhuvudtaget hem? Vilka är det som tjänar pengar på att de kommer hit? Och vilka myndigheter är det som gör det möjligt för dem att komma? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

24 Okt 201029min

Kaliber 20101017 2010-10-18 kl. 13.00

Kaliber 20101017 2010-10-18 kl. 13.00

Kaliber 17 oktober 2010. Knytnävsslag, danska skallar och sparkar mot huvudet. Fotboll är inte alltid en ärlig kamp om vem som är bäst. Och det våld som kan ge fängelse om det utövas ute på stan, behöver inte ge mer än några missade matcher om det händer på en fotbollsplan. Kaliber har granskat det våld som i skuggan av huliganismen får gå obemärkt förbi nämligen spelarnas eget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

18 Okt 201030min

Kaliber följer upp vårens granskningar

Kaliber följer upp vårens granskningar

Kalibers granskning av dagsböterna kan leda till en lagändring. Ungdomsstyrelsen fattar snart beslut om de ska kräva tillbaka de 9,8 miljoner i statsbidrag som de betalat ut till religiösa ungdomsförbund. Och de mordhotade tjänstemännen i varglänen har fått en lugnare tillvaro. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

13 Juni 201029min

"Vi accepterar människorna – men inte beteendet"

"Vi accepterar människorna – men inte beteendet"

Miljoner i statligt bidrag tilldelas varje år landets religiösa ungdomsförbund av Ungdomsstyrelsen. Ett av kraven är att förbunden ska verka för alla människors lika värde och vara fria från diskriminering. Men homosexuella stängs ute från förbundens olika poster och de som är öppet homosexuella får utstå påtryckningar. Ungdomsstyrelsen har inte frågat om förbundens syn på homosexualitet. Men det har Kaliber och P3:s Brunchrapporten gjort. Vi har frågat samtliga religiösa ungdomsförbund som får bidrag hur de ställer sig till homosexuella. Ett av svaren kommer från Pingst Ungs ordförande Edward Sköllerfalk: - Själva beteendet kan vi inte acceptera, men vi accepterar människorna. Vet du mer? Hör av dig till oss! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

6 Juni 201029min

"Du är inte bara elev på din skola – du är också missionär"

"Du är inte bara elev på din skola – du är också missionär"

Ungdomsorganisationen Ny Generation uppmanar barn och unga att frälsa sina klasskamrater under skoltid. Deras kristna budskap sprids med hjälp av statliga bidrag. Men skolorna ska vara fria från religiös påverkan enligt läroplanen. Skolverket anser att Ny Generations metod är tvivelaktig. Och deras budskap - det är fundamentalistiskt, säger kritikerna. Kaliber och P3:s Brunchrapporten granskar en organisation som vuxit sig större i Sverige än något av de politiska ungdomsförbunden. Vet du mer? Hör av dig till oss! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

30 Maj 201029min

Populärt inom Samhälle & Kultur

podme-dokumentar
en-mork-historia
p3-dokumentar
svenska-fall
nemo-moter-en-van
skaringer-nessvold
creepypodden-med-jack-werner
killradet
flashback-forever
p1-dokumentar
kod-katastrof
hor-har
rattsfallen
historiska-brott
vad-blir-det-for-mord
fallen-som-forfoljer
p3-historia
sanna-berattelser
aftonbladet-daily
rss-vad-fan-hande