Björn Eriksson: Vi behöver lära oss hur de nya viktnedgångsläkemedlen fungerar i verkliga livet

Läkemedelsverkets generaldirektör Björn Eriksson om de nya läkemedlen mot övervikt och om bristen på läkemedel i Sverige och om hur bristen ska stoppas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På senare tid har det kommit flera uppmärksammade läkemedel som minskar aptiten och som är effektiva för viktnedgång.

Läkemedelsverkets generaldirektör Björn Eriksson, som har en bakgrund som hjärtläkare, inom läkemedelsbranschen och som sjukvårdsdirektör i Stockholm, tror att de nya läkemedlen kan komplettera andra åtgärder, som fysisk aktivitet, för att behandla övervikt. Och han tror att det inom kort kommer att komma ännu effektivare läkemedel.

”Vi ser på de nya folksjukdomarna, precis som vi gör inom cancerområdet, stora framsteg just nu som kommer sjukvård och oss som patienter tillgodo. Så det är väldigt mycket positivt som händer”, säger Björn Eriksson.

I september var det drygt 11 000 personer i Sverige som ordinerades något av de nya viktnedgångsmedicinerna, som Saxenda, Wegovy och Mysimba, enligt datahälsoföretaget Iqvia. Läkemedlen kostar mellan 1 000 och 3 200 kr per månad, och de ingår inte i högkostnadsskyddet så patienterna får stå för hela kostnaden.

Vanliga biverkningar är illamående och kräkningar, och effekterna på längre sikt är osäkra. Men potentialen är stor eftersom fetma är en folksjukdom som kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancer. Björn Eriksson säger att det behövs mer forskning innan viktnedgångsläkemedlen används bredare.

”Vi måste titta på hur kraftfulla är de här viktnedgångseffekterna i verkliga livet och får vi de här minskningarna av hjärtsjukdomar t ex, då kan det vara så att fler behöver det, men vi behöver följa upp och se innan man gör det här väldigt, väldigt brett.”, säger Björn Eriksson.

Ozempic är ett diabetesläkemedel som även fungerar för viktnedgång. I våras var det flera diabetiker som blev utan Ozempic i Sverige eftersom läkare hade skrivit ut det till överviktiga patienter. ”Jag tycker att det ligger i ett läkaransvar att ge det till den med störst behov, det säger Hälso- och sjuvårdslagen väldigt tydligt”, säger Björn Eriksson.

Brist på läkemedel i Sverige

Senaste året har bristen på mediciner ökat i Sverige. Just nu fattas sju procent av medicinförpackningarna på landets apotek. När läkemedelstillverkarna får problem med leveranser eller efterfrågan i världen plötsligt ökar kan det uppstå brist.

Det problemet vill Björn Eriksson åtgärda genom att Läkemedelsverket skaffar sig bättre koll på vilka läkemedel som finns i Sverige och var i landet de finns, och vilka läkemedel som är på väg in.

För att säkra tillgången i en kris – som en pandemi eller krig – måste de viktigaste vaccinerna och medicinerna kunna tillverkas i Sverige, och då behöver svenska läkemedelsfabriker snabbt kunna ställa om produktionen till det som då behövs, menar Björn Eriksson. Läkemedelsverket håller just nu på att kartlägga den svenska medicintillverkningen.

Gäst: Björn Eriksson, generaldirektör Läkemedelsverket
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Kommentar: Anna Larsson, medicinreporter på Ekot
Tekniker: Hanna Melander
Producent: Maja Lagercrantz

Intervjun spelades in fredag den 3 november

RÄTTELSE: I intervjun nämns att runt 12 000 fick de nya läkemedlen mot övervikt i september i Sverige. Korrekt är att drygt 11 000 fick det.