Björn Eriksson: Vi behöver lära oss hur de nya viktnedgångsläkemedlen fungerar i verkliga livet

Björn Eriksson: Vi behöver lära oss hur de nya viktnedgångsläkemedlen fungerar i verkliga livet

Läkemedelsverkets generaldirektör Björn Eriksson om de nya läkemedlen mot övervikt och om bristen på läkemedel i Sverige och om hur bristen ska stoppas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På senare tid har det kommit flera uppmärksammade läkemedel som minskar aptiten och som är effektiva för viktnedgång.

Läkemedelsverkets generaldirektör Björn Eriksson, som har en bakgrund som hjärtläkare, inom läkemedelsbranschen och som sjukvårdsdirektör i Stockholm, tror att de nya läkemedlen kan komplettera andra åtgärder, som fysisk aktivitet, för att behandla övervikt. Och han tror att det inom kort kommer att komma ännu effektivare läkemedel.

”Vi ser på de nya folksjukdomarna, precis som vi gör inom cancerområdet, stora framsteg just nu som kommer sjukvård och oss som patienter tillgodo. Så det är väldigt mycket positivt som händer”, säger Björn Eriksson.

I september var det drygt 11 000 personer i Sverige som ordinerades något av de nya viktnedgångsmedicinerna, som Saxenda, Wegovy och Mysimba, enligt datahälsoföretaget Iqvia. Läkemedlen kostar mellan 1 000 och 3 200 kr per månad, och de ingår inte i högkostnadsskyddet så patienterna får stå för hela kostnaden.

Vanliga biverkningar är illamående och kräkningar, och effekterna på längre sikt är osäkra. Men potentialen är stor eftersom fetma är en folksjukdom som kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancer. Björn Eriksson säger att det behövs mer forskning innan viktnedgångsläkemedlen används bredare.

”Vi måste titta på hur kraftfulla är de här viktnedgångseffekterna i verkliga livet och får vi de här minskningarna av hjärtsjukdomar t ex, då kan det vara så att fler behöver det, men vi behöver följa upp och se innan man gör det här väldigt, väldigt brett.”, säger Björn Eriksson.

Ozempic är ett diabetesläkemedel som även fungerar för viktnedgång. I våras var det flera diabetiker som blev utan Ozempic i Sverige eftersom läkare hade skrivit ut det till överviktiga patienter. ”Jag tycker att det ligger i ett läkaransvar att ge det till den med störst behov, det säger Hälso- och sjuvårdslagen väldigt tydligt”, säger Björn Eriksson.

Brist på läkemedel i Sverige

Senaste året har bristen på mediciner ökat i Sverige. Just nu fattas sju procent av medicinförpackningarna på landets apotek. När läkemedelstillverkarna får problem med leveranser eller efterfrågan i världen plötsligt ökar kan det uppstå brist.

Det problemet vill Björn Eriksson åtgärda genom att Läkemedelsverket skaffar sig bättre koll på vilka läkemedel som finns i Sverige och var i landet de finns, och vilka läkemedel som är på väg in.

För att säkra tillgången i en kris – som en pandemi eller krig – måste de viktigaste vaccinerna och medicinerna kunna tillverkas i Sverige, och då behöver svenska läkemedelsfabriker snabbt kunna ställa om produktionen till det som då behövs, menar Björn Eriksson. Läkemedelsverket håller just nu på att kartlägga den svenska medicintillverkningen.


Gäst: Björn Eriksson, generaldirektör Läkemedelsverket
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Kommentar: Anna Larsson, medicinreporter på Ekot
Tekniker: Hanna Melander
Producent: Maja Lagercrantz

Intervjun spelades in fredag den 3 november

RÄTTELSE: I intervjun nämns att runt 12 000 fick de nya läkemedlen mot övervikt i september i Sverige. Korrekt är att drygt 11 000 fick det.

Avsnitt(500)

Isabella Lövin, hur ska du hjälpa världens fattiga?

Isabella Lövin, hur ska du hjälpa världens fattiga?

Sverige är ett av världens mest generösa biståndsländer. Men vilken roll spelar biståndet i världen idag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den rödgröna regeringen har sagt att all deras politik ska mätas efter hur den påverkar världens fattiga. Politiken ska gynna en hållbar och rättvis utveckling. Vad betyder det i praktiken? Biståndsminister Isabella Lövin (MP) intervjuas av Monica Saarinen.

16 Maj 201532min

Dan Eliasson, bovarnas skräck?

Dan Eliasson, bovarnas skräck?

Svensk polis genomgår just nu den största förändringen på 50 år. Men kommer det att leda till att fler brott klaras upp? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Polisen har sen 2006 fått flera tusen nya poliser, men lyckas trots det inte att lösa fler brott. Vad beror det på? Och vad vill den nye rikspolischefen göra åt det? Rikspolischefen Dan Eliasson har själv inte jobbat som polis, däremot som chef för Migrationsverket och Försäkringskassan. Vad kan han bidra med i den nya polisorganisationen?

9 Maj 201532min

Magnus Hall, Vattenfalls VD i miljöns tjänst?

Magnus Hall, Vattenfalls VD i miljöns tjänst?

Vattenfall ska stänga två gamla kärnkraftsreaktorer i Sverige och försöker sälja sin smutsiga brunkol i Tyskland. Vart är Vattenfall på väg i framtidens nya energilandskap? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

2 Maj 201532min

Katarina Areskoug Mascarenhas, EU-kommissionens röst i Sverige

Katarina Areskoug Mascarenhas, EU-kommissionens röst i Sverige

Efter flyktingkatastrofen i Medelhavet presenterade EU-kommissionen i veckan en plan för att försöka förhindra liknande situationer i framtiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kommissionen vill bl.a. kunna beslagta och förstöra smugglarnas båtar, men också utöka räddningsinsatserna. Men vad säger medlemsländerna om det? En annan stor fråga för EU-kommissionen är världens största handelsavtal, TTIP, som just nu förhandlas mellan EU och USA. Och som får hård kritik för att ge storföretagen makt att stämma länder som stoppar deras produkter. Katarina Areskoug Mascarenhas, EU-kommissionens röst i Sverige, intervjuas av Monica Saarinen.

25 Apr 201532min

Ekots lördagsintervju Med Jonas Sjöstedt 2015-04-18 kl. 12.55

Ekots lördagsintervju Med Jonas Sjöstedt 2015-04-18 kl. 12.55

I Ekots lördagsintervju ställs makten till svars. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

18 Apr 201532min

Anders Perklev, Riksåklagare i allmänhetens tjänst

Anders Perklev, Riksåklagare i allmänhetens tjänst

Den, i Sverige, sexbrottsmisstänkte Julian Assange sitter sedan över 1000 dagar på Ecuadors ambassad i London, som han vägrar lämna av rädsla för att lämnas ut till USA. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I sommar preskriberas flera av dom brott Assange misstänks för. Och nyligen kritiserade Svea Hovrätt att utredningen stannat upp och att åklagarna inte driva förundersökningen framåt. Efter flera år har åklagarna nu till slut beslutat att begära förhör av Julian Assange i London. Vad säger den här hanteringen om svenska åklagares arbete? Och hur påverkas förtroendet för åklagarna? Riksåklagaren Anders Perklev intervjuas av Monica Saarinen.

11 Apr 201532min

Kan du få fart på byggandet Mehmet Kaplan?

Kan du få fart på byggandet Mehmet Kaplan?

Bristen på bostäder nämns allt oftare som en ödesfråga för vårt välfärdssamhälle.Ungdomar som inte kan flytta hemifrån och börja sina vuxna liv. Människor som tvingas tacka nej till jobberbjudanden och attraktiva utbildningsplatser för att de inte hittar någonstans att bo. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I regeringsförklaringen lovade den nya regeringen 250 000 nya bostäder fram till 2020 och förra veckan presenterades nya förslag som ska öka byggandet av små hyresrätter till överkomligt pris för Sveriges unga. Men är det rätt åtgärder? Och räcker de till? Bostadsminister Mehmet Kaplan (mp) är gäst i Ekots lördagsintervju. Intervjuare är Ci Holmgren.

4 Apr 201532min

Den bortre tidsgränsen ska tas bort nästa år

Den bortre tidsgränsen ska tas bort nästa år

Regeringen kommer i sin höstbudget att föreslå att den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen avskaffas den 1 januari nästa år. Det sa socialförsäkringsminister Annika Strandhäll i Ekots lördagsintervju idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Tanken var väl att den bortre tidsgränsen skulle ha en effekt, en nedhållande effekt på sjukskrivningarna. Och det kan man väl konstatera att samtidigt som det här har trätt i kraft, och införts, har samtidigt sjukskrivningstalen faktiskt ökat, säger Annika Strandhäll. Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen - det som dom rödgröna kallat stupstocken - som innebär att en sjukskriven får lämna sjukförsäkringen efter 2,5 år tas alltså bort den 1 januari nästa år. Men det lär bli debatt. Oppositionen vill ha gränsen kvar - och varnar för en återgång till långa och passiva sjukskrivningar. Och dessutom är tidpunkten fel - nu när sjuktalen ökar dramatiskt i Sverige. Nu lovar Annika Strandhäll att kombinera den borttagna tidsgränsen med förstärkta åtgärder för de sjukskrivna, så att inte sjuktalen ökar ännu mer. – Just nu pågår det, med tanke på den alarmerande situationen när det gäller sjukskrivningar, ett intensivt arbete i regeringskansliet kring det här. Det här är min mest prioriterade uppgift. Och ja, det kommer att komma förslag på åtgärder, säger socialförsäkringsministern. Oppositionen säger att det är helt fel läge att ta bort tidsgränsen, med tanke på att sjuktalen ökar. Vad säger du om det? – Då skulle jag vilja säga att det är helt rätt läge. Vi lägger resurser på att också administrera den här bortre tidsgränsen. Arbetsförmedlingen själva säger att de människor som utförsäkras och kommer till arbetslivsintroduktionen är för sjuka och oroade för sin ekonomi för att över huvud taget kunna ta till sig av några insatser, säger socialförsäkringsminister Annika Strandhäll. Monica Saarinenmonica.saarinen@sverigesradio.se

28 Mars 201532min

Populärt inom Samhälle & Kultur

podme-dokumentar
en-mork-historia
svenska-fall
p3-dokumentar
nemo-moter-en-van
skaringer-nessvold
creepypodden-med-jack-werner
killradet
rattsfallen
p1-dokumentar
flashback-forever
hor-har
vad-blir-det-for-mord
historiska-brott
kod-katastrof
dialogiskt
sanna-berattelser
rysarpodden
p3-historia
fallen-som-forfoljer