Ekots lördagsintervju med Petra Lundh, Riksåklagare

SD-ledaren om varför han tycker att regeringen böjer sig för muslimska länder, om varför han vill att 13-åringar ska kunna låsas in på livstid och om hur orolig han är för klimatförändringarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I måndags dödades två svenskar och en skadades i ett terrordåd i Bryssel. Den misstänkte gärningsmannen ska enligt uppgifter ha motiverats av koranbränningar som ägt rum i Sverige. I somras höjde Säpo terrorhotsnivån, de bedömde att Sverige blivit ett prioriterat mål för våldsbejakande islamism efter desinformationskampanjer om Sverige som spridits i muslimska länder, bland annat om svenska koranbränningar. Regeringen har tillsatt en utredning om att polisen ska kunna neka demonstrationstillstånd för koranbränningar med hänvisning till säkerheten. Sverigedemokratiska företrädare har anklagats för att piska upp hat mot muslimer och Sverigedemokraterna har inte velat förändra lagen med motiveringen att man inte vill inskränka yttrandefriheten. Jimmie Åkesson tycker att regeringen har ”hamnat fel” i sin hantering av koranbränningarna. ”Man har velat balansera, av fullt förklarliga skäl, inte minst kopplat till Nato-processen, men där man inte har lyckats fullt ut med den balansen utan snarare gett intryck av att man böjer sig för den muslimska delen av världen, att man väljer att tillmötesgå fullt orimliga krav som ställs från den delen av världen. Och jag är inte säker på att jag hade agerat så om jag ingick i regeringen.”, säger Jimmie Åkesson. Vill slakta ”heliga kossor”Regeringen och Sverigedemokraterna har skärpt en rad straff och gett polisen nya verktyg i brottsbekämpningen – som möjligheten att kunna avlyssna utan brottsmisstanke. Nästa år ska visitationszoner och vistelseförbud införas. Jimmie Åkesson vill gå längre, bland annat vill han att polisen ska kunna besluta om utegångsförbud och låsa in människor utan att de är misstänkta för brott, att militär ska kunna sättas på gatorna vid t ex upplopp. En del av förslagen skulle innebära inskränkningar i grundläggande fri- och rättigheter. Jimmie Åkesson menar att vi behöver acceptera att rättssäkerheten försvagas:”Tyvärr är det så. Det är den verklighet vi lever i idag. Det är den verklighet som de gamla partierna har ägnat decennier åt att skapa. Nu är vi där och nu måste vi vara beredda att slakta gamla heliga kossor. Och det är klart att det kommer att inskränka på integriteten för en och annan, framför allt då för den som befinner sig i en gängkriminell miljö. Men jag tycker att det är försumbart i sammanhanget. För den otrygghet som de här människorna skapar för laglydiga människor, det lidande de utsätter sina brottsoffer för, det är mycket mycket mer värt än deras integritet.”, säger Jimmie Åkesson. Livstids fängelse för 13-åringar Regeringen har tillsatt en utredning om sänkt straffmyndighetsålder, från dagens 15 år, i och enlighet med Tidöavtalet. Motiveringen är att den grova brottsligheten har krypit längre ner i åldrarna. Jimmie Åkesson säger alltså att 13 år en bra kompromiss och att 13-åringar även ska kunna dömas till livstids fängelse.”Min inställning är att Är man tillräckligt gammal för att begå ett grovt våldsbrott då är man också tillräckligt gammal för att ta konsekvenserna för det brott som man begått. Och då tycker jag inte att ¨ålder i sig har så stor betydelse.”Men frågan är om sänkt straffmyndighetsålder får ner brottsligheten. När man i Danmark sänkte straffmyndighetsåldern till 14 år, ökade sannolikheten för återfall i brott, och man höjde tillbaka till ”Det är ju i kombination med vad de får för typ av påföljd, naturligtvis. Men min utgångspunkt är att om farliga människor är inlåsta så utgör de längre inte någon fara för laglydiga människor.”, säger Jimmie Åkesson. Att hjärnan inte är tillräckligt utvecklad hos så unga människor, och förmågan att se konsekvenser, ska det inte spela in här? ”Nej, det tycker jag inte, det är inte den enskildes förmåga att se konsekvenser som ska spela roll utan de konsekvenser som blir för andra människor som ska spela in här.””Klimatet långsiktigt allvarligt”2023 ser ut att bli det varmaste året som har uppmätts, det kan bli det första året som passerar 1,5 grads global uppvärmning, med extrema värmeböljor och skogsbränder på flera håll i somras. Sverige drabbades av ovädret Hans som orsakade översvämningar och spolade bort delar av Åre. Sverigedemokraterna är det enda parti som inte står bakom de svenska klimatmålen och ett av partiets viktigaste vallöften var att sänka priset på bensin och diesel. Hur orolig är Jimmie Åkesson för klimatförändringarna?”Långsiktigt är det ju en allvarlig situation som vi står inför och det är ju också därför som inte bara Sverige utan stora delen av världen gör så stora satsningar på att minska just utsläppen av koldioxid och andra gaser som har den effekten.”, säger Jimmie Åkesson. Gäst: Jimmie Åkesson, partiledare för SverigedemokraternaProgramledare: Cecilia Strömberg Wallin Kommentar: Katarina Helmerson, politikreporter på Ekot Tekniker: Matilda Eriksson Producent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredag den 20 oktober 2023.

21 Okt 202334min

Johan Olsson, chef för polisens nationella operativa avdelning, Noa, om att fler anhöriga till gängkriminella mördas, om Foxtrotnätverket och om hur polisen ska få slut på våldet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan början av september har en kraftig våldsvåg dragit fram över framför allt Stockholm och Uppsala med sprängningar och skjutningar nästan dagligen. Flera av dödsoffren är anhöriga till gängkriminella – personer som inte själva är inblandade i brottslighet. Johan Olsson säger att nätverk har passerat gränsen för att ge sig på anhöriga, precis som det blivit vanligare med yngre gärningsmän. Han säger att ett stort antal människor kan vara måltavlor för gängvåldet.”Det här är rörlig materia hela tiden. De kriminella konflikterna rör sig, nya nätverk och nya allianser uppstår. Nätverken klyvs, de rör sig hela tiden. Så fort ett våldsbrott begås, så är det någon som utfört och beordrat det, då dyker det upp nya människor, det är viktigt att ha bilden att det är väldigt rörlig materia. Men när det gäller antalet personer vi jobbar med utifrån att de kan utsättas för stora brott här och nu, så är det väldigt många. Det finns ingen lista, det vill jag understryka. Men det är väldigt många. Vi pratar om långt över tusen personer som vi måste jobba hela tiden med och bedöma. “Foxtrotnätverket och Rawa MajidEn stor del av den pågående våldsvågen handlar om interna konflikter i det så kallade Foxtrotnätverket. Den man som pekas ut som ledare för nätverket, Rawa Majid, är turkisk medborgare och har länge befunnit sig i Turkiet. Hur ser Johan Olsson på att svensk polis inte lyckats komma åt honom där?”Det är en stor frustration när vi har svårt att få tag i personer som vi vill ha hem till Sverige, men att den situationen vi ser här och nu skulle gå att hänföra till en person och ett land, det är inte min bild, det är mer komplicerat än så.”, säger Johan Olsson.”Förstår att allmänheten är oroad”Johan Olsson har varit chef för polisens nationella operativa avdelning sedan 2020. Han arbetade dessförinnan inom Säpo. De senaste åren har polisen fått stora ekonomiska tillskott och många nya poliser har anställts, ändå har man inte lyckats bryta utvecklingen med den grova gängbrottsligheten. Klarar polisen den grundläggande uppgiften att värna tryggheten i samhället?”Vi har all förståelse för att allmänheten är oroad över den här våldsvågen som ju bara kan beskrivas som brutal och väldigt våldsam. Vi vill ändå understryka att vi gör allt vi kan och vi gör alltmer. Vi har i år stoppat åtminstone 80 attentat och sedan den senaste våldsvågen som började den 7 september så har vi förhindrat 30 sådana här attentat. Så det är en kurva som går åt rätt håll.”, säger Johan Olsson.”Våldet sjunker undan när mer pengar och mer personer försvinner ur gängen än vad som kommer in”Johan Olsson tycker att polisen varit framgångsrik under det senaste året. Han framhåller att andelen dödsskjutningar som lett till åtal har ökat med 50 procent och att polisen har beslagtagit dubbelt så mycket pengar som förra året.”Vi gör väldigt mycket, allt ifrån att förhindra brott till att slå mot de övre delarna av strukturerna i nätverken. Ändå sjunker våldet inte undan, och då blir frågan: varför gör det inte det? Det enkla svaret på det är: därför att de här gängen är väldigt stora. Och de fyller snabbt på med nya personer och genererar väldigt stora brottsvinster. Det här våldet kommer att sjunka undan, när mer pengar och mer personer försvinner ur gängen än vad som kommer in.”, säger Johan Olsson.Trots att Sverige ligger på topp i EU när det gäller dödsskjutningar så är inte den organiserade brottsligheten starkare här än i andra europeiska länder enligt Noa-chefen, skillnaden är att de kriminella i Sverige är mer våldsamma:”Det som särskiljer Sverige är ju mer skjutvapenvåldet och sprängningar. Varför det är så det har ingen forskare kunnat ge oss något svar på, vi har inte heller något absolut svar. Men det förefaller att vara så att de svenska kriminella nätverken har en norm där de väldigt lätt tar till våld, vi ser också att även när de försvinner utomlands till andra länder, så tar de med sig det här beteendet”, säger Johan Olsson.Flera nya verktyg till polisenSedan 1 oktober har polisen möjlighet till det som kallas preventiv avlyssning – alltså att ta del av samtal och meddelanden utan att den avlyssnade är misstänkt för brott. Nu finns också förslag om att polisen ska få bugga och genomföra husrannsakan i preventivt syfte. De ska också få större tillgång till olika typer av kameraövervakning. Och i veckan meddelade regeringen man ska skynda på lagar om vistelseförbud och visitationszoner så att de träder i kraft till februari respektive mars nästa år. I januari fick Polismyndigheten i uppdrag av regeringen att säkerställa ökad operativ förmåga att utreda och klara upp grova brott med koppling till kriminella nätverk.Gäst: Johan Olsson, chef för Noa, polisens nationella operativa avdelningProgramledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Simon Andrén, kriminalreporter på Ekot Tekniker: Linus SjöholmProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in på förmiddagen fredag den 13 oktober.

14 Okt 202335min

Centerledaren om varför han är självkritisk kring privatiseringar, om övervakning och personlig integritet och om partiets nya politik för kärnkraft, friskolor och dödshjälp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det grova våldet från kriminella gäng har präglat Sverige den senaste tiden. Statsministern har bjudit in alla partiledare till det nationella säkerhetsrådet nästa vecka. Centerpartiledaren Muharrem Demirok välkomnar inbjudan till mötet: ”Jag tycker det är bra om vi kan kliva ut från rummet och visa enighet att nu är politiken samlade och vi är överens om att uppgiften ska lösas och alla är beredda att göra det som krävs.”, säger Muharrem Demirok.Självkritisk till privatiseringarCenterpartiet satt i alliansregeringar i åtta år och under förra mandatperioden samarbetade partiet med S-MP-regeringen i Januariavtalet. Centerpartiet har alltså haft reellt inflytande över svensk politik under lång tid. Finns det något som partiet borde ha gjort annorlunda för att undvika den nuvarande akuta situationen med kriminella gäng som mördar nästan dagligen? Muharrem Demirok säger att han är självkritisk till att Centerpartiet varit med om att genomföra privatiseringar på välfärdsområdet utan tillräckliga regleringar. Nyligen har exempelvis Ekobrottsmyndigheten visat att kriminella gäng etablerat vårdcentraler för att tvätta pengar och lura sig till skattemedel.”I all vår välmening att skapa frihet och valfrihet för människor, inte minst inom assistansersättningen, så har ju vi också omedvetet öppnat en bakdörr för gängkriminella att kliva in igenom och faktiskt tjäna stora summor, enorma summor, på välfärdsbrott. Det tar jag med mig, vad är det vi kan göra annorlunda?”, säger Muharrem Demirok.Ja till kärnkraftPå Centerpartiets stämma nyligen tog partiet fram ny politik på flera områden, bland annat när det gäller kärnkraft. Målet om 100 procent förnybar elproduktion byttes mot ett mål om 100 procent fossilfritt energisystem. Stämman tog också bort begränsningen om max tio kärnkraftsreaktorer. Är Centerns kärnkraftsmotstånd borta nu?”Det vi nu behöver förhålla oss till är nya förutsättningar, dvs att svensk elproduktion måste fördubblas och att klimatkrisens konsekvenser är mer akuta än någonsin. De två faktorerna gör att även Centerpartiet behöver göra en viss förflyttning. Jag ser ju att den energimix vi har nu, den kommer behövas för att vi ska fördubbla elproduktionen.”, säger Muharrem Demirok.Skadestånd till eleverMuharrem Demirok valdes till partiledare i februari och tog då över efter Annie Lööf. Han har framför allt profilerat sig på skolområdet, där han vill se hårdare tag mot oseriösa friskolor. Centerpartistämman beslutade att slopa kötid som urval till friskolor och att man ska kunna lotta när det finns fler sökande än platser till populära friskolor, vid sidan av syskonförtur och närhetsprincip. Möjligheten att ta ut vinst ska begränsas för friskolor med kvalitetsbrister. Men den begränsningen ska inte gälla andra företag som verkar inom välfärden. ”Nej, jag det ser inte behovet. Det vi har sett inom skolan är något helt annat, där har vi inte samma kontrollfunktioner och regelverk som inom omsorg eller vård.”, säger Muharrem Demirok.Centerpartiet beslutade också på stämman att elever ska kunna kräva skadestånd av skolor om de inte fått ordentlig utbildning. ”Det barn som har gått en utbildning utan att få lära sig om t ex andra världskriget har rätt till ersättning från skolan, den har rätt till skadestånd från huvudmannen. För då har man blivit lurad, då har huvudmannens uppgift inte varit att bedriva utbildning utan främsta målet har varit att lura skattekollektivet på pengar.”, säger Muharrem Demirok.Gäst: Muharrem Demirok, partiledare CenterpartietProgramledare: Cecilia Strömberg Wallin Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på EkotTekniker: Jakob LalérProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in på förmiddagen fredagen den 6 oktober.

7 Okt 202335min

Andrii Plakhotniuk, Ukrainas ambassadör i Sverige om motoffensiven, om varför Ukraina behöver Jas Gripen och om varför inte fler ukrainska flyktingar sökt sig till Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Västvärldens stöd – det militära, ekonomiska, humanitära och politiska – är avgörande för Ukrainas existens och fysiska överlevnad. Det säger Ukrainas ambassadör i Sverige sedan 2020, Andrii Plachotnjuk.Ukrainas motoffensiv utmed den tusen kilometer långa frontlinjen har pågått i nästan fyra månader. Ambassadören säger att läget är ansträngt för ukrainsk militär, eftersom Ryssland har haft tid att förskansa sig. Att motoffensiven inte gått snabbare förklarar han med att Ukraina prioriterar de egna soldaternas överlevnad. ”Vår främsta prioritet är våra soldaters liv, självklart gör vi vårt bästa, men det är vår främsta prioritet som vi alltid bär med oss när vi gör allt för att befria vårt land.”, säger Andrii Plakhotniuk.”JAS Gripen blir motiverande för våra soldater”Sverige har hittills stöttat Ukraina med 25 miljarder kronor, varav 20 miljarder i militärt stöd. Som svar på frågan vad Ukraina behöver för stöd framåt svarar Andrii Plakhotniuk att de är djupt tacksamma för det de hittills fått, från skyddsutrustning i början till sofistikerade luftvärn och stridsvagnar, men att de nu behöver mer, och att de arbetar med den svenska regeringen för att få fler sofistikerade vapen. Framför allt behöver de Jas Gripen, för att Ryssland ska få ”fler och fler överraskningar på slagfältet”. Han ser också hoppfullt på möjligheten att så kommer att ske. ”När avtal om framtida stöd är färdiga kommer de definitivt att offentliggöras, med hänsyn tagen till Sveriges säkerhetssituation – eftersom Sverige är i en anslutningsprocess till Nato. När det är säkert kommer det att bli ett motiverande budskap till våra soldater.”, säger Andrii Plakhotniuk.”Det är nu eller aldrig”En konflikt kring spannmålsexport har lett till spänningar mellan Ukraina och Polen, som fram till nu varit mycket generös i sitt stöd till Ukraina. Nyligen meddelade Polens premiärminister Mateusz Morawiecki att landet slutar att skicka vapen till Ukraina. Andrii Plakhotniuk säger att han är medveten om att alla internationella stödpaket och vapenleveranser är krävande för givarländerna och att Ukraina just nu försöker bygga upp en egen vapenproduktion. Hur säker är han på att stödet från väst håller i sig?”Vi är säkra på det. För när ett kärnvapenland angriper ett annat land kan det inte tolereras av demokratiska stater och av den internationella rättsordningen. Så det är nu eller aldrig som vi alla måste svara tydligt att det här kriget måste avslutas och den angripande staten ställas till svars för allt som det har gjort.”, säger Andrii Plakhotniuk.Ukrainare i SverigeJust nu är drygt 38 000 ukrainare inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem enligt Massflyktsdirektivet, som ger ukrainska krigsflyktingar rätt till skydd inom EU. Totalt har runt 60 000 ukrainare sökt skydd i Sverige sedan den fullskaliga invasionen inleddes i februari 2022. Ukrainas ambassad bistår ukrainare i Sverige och Andrii Plakhotniuk berättar att många av dem efterfrågar möjligheten att få svenskt personnummer och bank-id, för att underlätta tillvaron här.Gäst: Andrii Plakhotniuk, Ukrainas ambassadör i SverigeProgramledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Fredrik Wadström, journalist på Sveriges RadioTekniker: Fabian BegnertProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in onsdagen den 27 september 2023.svars

30 Sep 202334min

Finansministern frågas ut om ökande klimatutsläpp, underskott i sjukvården, skatterna och om varför regeringen inte satsar mer på det brottsförebyggande arbetet för att stoppa våldsvågen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I onsdags presenterade finansminister Elisabeth Svantesson (M) nästa års statsbudget. Hushållen kommer att stöttas med ett jobbskatteavdrag och sänkt skatt på bensin och diesel. Till det kommer mer satsningar på polis och kriminalvård - och redan beslutade pengar till försvaret, som får 27 miljarder mer nästa år. Kommuner och regioner får ett tillskott på 16 miljarder. Men hur mycket av det är nya miljarder och hur mycket är satsningar som byter namn?Sjukvården går back 2024Kommuner och regioner väntas få ett underskott på 28 miljarder nästa år. Det är framför allt regionerna, som ansvarar för sjukvården, som kommer att gå back. I flera regioner pratas det om anställningsstopp och nedläggning av akutmottagningar. Elisabeth Svantesson medger att det blir ett glapp på 12 miljarder om prognosen om underskott slår in.”Min poäng är att det här året och nästa år är tufft. Inte bara hög inflation utan dessutom är vi i en lågkonjunktur. Om jag hade gjort som en del ropar efter, gett ännu mer pengar till kommuner och regioner, det hade jag gärna gjort, men med en ännu större budget skulle vi driva på inflationen och nästa år och året därpå skulle man ha ännu större problem med ökade kostnader.”, säger Elisabeth Svantesson.10 procent ökade klimatutsläpp nästa årRegeringen lägger 5,6 miljarder kronor i budgeten på att sänka skatten på bensin och diesel nästa år, ungefär lika mycket som ökningen till rättsväsendet. Det tillsammans med minskad reduktionsplikt kommer att öka de svenska klimatutsläppen med nästan 4,4 miljoner ton under nästa år. Det motsvarar runt 10 procent av Sveriges samlade klimatutsläpp 2022. Varför kompenserar regeringen inte människor som drabbas av höga bensinpriser på ett sätt som inte uppmuntrar till ökade utsläpp?”För att säga det uppenbara: Vi har en målkonflikt, den förra regeringen arbetade med ett verktyg för att få ner utsläppen från transportsektorn, det var reduktionsplikten. Den har drivit upp priserna till nivåer som har blivit helt ohållbara för människor. Plus världsmarknadspris och kriget och allt detta sammantaget pressar väldigt många människor. Att lägga de här pengarna på att stötta hushållen plus en skattesänkning på inkomster och pension, det underlättar i en svår. Så därför gör vi detta.” säger Elisabeth Svantesson.Gäst: Elisabeth Svantesson (M), finansministerProgramledare: Cecilia Strömberg Wallin Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på EkotTekniker: Emilia MartinProducent: Maja Lagercrantz

23 Sep 202335min

Regeringens nya biståndspolitik innebär ökat fokus på Ukraina och närområdet, att bistånd ska villkoras för att främja svenska intressen, och att utrikeshandel ska spela en viktigare roll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Just nu förhandlar de fyra Tidöpartierna om den stora omläggningen av svensk biståndspolitik som ska presenteras senare i höst. Men redan nu berättar bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M) om inriktningen.– Jag ser framför mig att Ukraina kommer att vara den största mottagaren av svenskt bistånd under många år framöver, säger Johan Forssell.”Aid for Trade”Förutom ökat fokus på Ukraina och närområdet så vill regeringen också att utrikeshandel ska bli en viktig del i biståndet. Svenska företags ökande utrikeshandel ska bidra till att lyfta människor ur fattigdom – och biståndet ska främja svensk export, är tanken.– Vi måste som land bättre ta tillvara den oerhörda kompetens och förmåga som finns hos våra världsledande svenska företag. Det kan vara både för att hantera vissa problem, ta den gröna omställningen naturligtvis, men också det faktumet att behoven i värden är enorma, vi måste hitta sätt att mobilisera privat kapital, det finns inte en möjlighet att det här kommer att fyllas endast att biståndspengar, det fungerar inte.En invändning är att näringslivet kanske inte kommer att vilja verka i de fattigaste länderna där det inte finns marknader och affärsmöjligheter och inte heller rättssäkerhet och institutioner som behövs för att affärer ska kunna blomstra. Hur ska de här synergierna kunna uppnås i de fattigaste länderna?– Det är en väldigt bra fråga och det är något vi tittar på dagligen, för i många av de fattigaste länderna finns det stora systemproblem, det mest vanligt förekommande är ju korruption naturligtvis, säger Johan Forssell.”Måste finnas flexibilitet”Det finns internationella regler kring vad som får kallas bistånd i en statsbudget, regler som Sverige ställt sig bakom som medlem i OECD:s utvecklingskommitté DAC. I korthet så måste mottagarlandets behov stå i fokus - och inte givarlandet. Tycker biståndsministern att Sverige borde ta mindre hänsyn till DAC-reglerna?– Jag tycker att det ska finnas en flexibilitet därför att biståndet kan inte verka i ett helt eget universum, det ska vara en del i vår utrikespolitik - och det handlar också om att främja svenska intressen, säger biståndsministern.Villkorat biståndI Tidöavtalet står att biståndet ska kunna villkoras med att stater, för att få svenskt bistånd, måste samarbeta kring migration, tex ta emot medborgare som utvisats från Sverige. Nu säger biståndsministern att det också skulle kunna bli aktuellt att dra in bistånd till regeringar eller andra aktörer som stödjer Rysslands krigföring i Ukraina:– Ja, det är en intressant tanke tycker vi, vi har ett arbete igång för att titta på det. Det ligger så klart i vårt intresse att vi jobbar med länder som inte undergräver den globala ordningen och inte undergräver vår egen säkerhetspolitik. Och det handlar i så fall inte om det humanitära biståndet utan om utvecklingsbiståndet, säger Johan Forssell.Gäst: Johan Forssell (M), bistånds- och utrikeshandelsministerProgramledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Helena Gissén, inrikespolitisk kommentator på EkotTekniker: Jakob LalérProducent: Maja Lagercrantz

16 Sep 202335min

Elisabet Åbjörnsson Hollmark, generaldirektör för Statens institutionsstyrelse, frågas ut om våldet mellan placerade barn och unga och övergreppen från den egna personalen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckan har Ekot rapporterat att våldet inne på Sis-hemmen mellan ungdomarna har blivit grövre och att personalen inte klarar av att skydda ungdomarna. Sedan flera år har Ekot också rapporterat om övergrepp från personalen, som otillåten isolering och sexuella övergrepp, som särskilt drabbar unga placerade tjejer. I IVO:s rapport från januari uppgav en av fyra placerade tjejer att personalen tafsat eller gjort andra sexuella handlingar mot de själva eller mot andra. Flera anställda män har dömts för att ha våldtagit placerade tjejer. Varför får Sis inte stopp på övergreppen på de barn som de ska skydda och vårda?– När det gäller sexuella övergrepp så är det en kriminell handling, det får inte och ska inte förekomma hos oss. Det polisanmäls, det utreds och medarbetaren jobbar inte under utredningstiden, säger Elisabet Åbjörnsson Hollmark.Men det har förekommit.– Efter de här granskningarna som var tidigare i år så gick jag ut oerhört tydligt i myndigheten, att det här är inte acceptabelt, är det så att en medarbetare är föremål för en polisutredning så jobbar man inte nära barn och unga. Och så är det idag.Vill kunna neka placeringarElisabet Åbjörnsson Hollmark säger att det blivit vanligare att de får ta emot barn och unga med allvarliga psykiatriska problem eller funktionsnedsättningar, barn som hon menar skulle behöva vård inom psykiatrin istället för att placeras på ungdomshem. Idag får Sis inte neka att ta emot placerade barn och unga.– Jag har ett väldigt färskt exempel på en dialog där det handlade om en pojke med Down syndrom som man ville placera hos oss där våra placeringshandläggare var väldigt nogsamma med att beskriva vilken miljö vi kan använda och vårda och behandla de här barnen och det kanske inte är så att det här är rätt miljö men det här barnet då, var väldigt våldsamt och då är det ju svårt, det finns ingen annan instans som egentligen får utöva de särskilda befogenheter som vi har, Elisabet Åbjörnsson Hollmark.Placerade och dömda På Sis ungdomshem tvångsvårdas omkring tusen barn och unga om året. Barnen kan ha allvarliga familjeproblem eller lida av psykisk ohälsa, missbruk eller vara inblandade i kriminalitet. Även unga under 18 som är dömda för brott till sluten ungdomsvård finns på Sis-hem.Gäst: Elisabet Åbjörnsson Hollmark generaldirektör för Statens institutionsstyrelse (SiS)Programledare: Cecilia Strömberg WallinKommentar: Daniel Velasco, grävreporter på EkotTekniker: Matilda ErikssonProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredag den 8 september 2023.

9 Sep 202335min

Regeringen vill att socialtjänsten ska gripa in oftare, tidigare och med mer tvång för att hindra att barn och unga dras in i kriminalitet. Men är tuffare tag alltid till barnets bästa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan i somras har kommunerna ett uttalat brottsförebyggande ansvar. Regeringen vill att socialtjänsten ska kunna jobba mer förebyggande med barn tidigt, t ex genom att öppna fler familjecentraler. Familjer ska också kunna tvingas att ta emot vissa sociala insatser, som samtalsstöd och föräldrautbildning, även om de inte vill. Om de ändå vägrar så ska de kunna få sänkta bidrag, eller böter. Lagen om vård av ungaI Tidöavtalet mellan K, SD, KD och L står: ”Lagen om vård av unga (LVU) ska användas oftare för att skydda barn från utsatthet för våld, inklusive hedersrelaterat förtryck, eller för kriminella miljöer.”Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) säger att tvångsplacering ska vara en sista utväg, om andra insatser inte hjälper, men att det på kort sikt kan det vara nödvändigt att placera fler. – Långsiktigt är målet att färre ska omhändertas, men i den situation vi befinner oss just nu så är det så att vi behöver rädda barn undan kriminella nätverk, säger Camilla Waltersson Grönvall.Så just nu ska fler omhändertas?– Vi behöver sätta gränser och säkerställa att de här barnen och unga inte far illa och då kan LVU-omhändertagande vara en sådan åtgärd, ja. Gäst: Camilla Waltersson Grönvall (M), socialtjänstministerProgramledare: Cecilia Strömberg WallinKommentar: Helena Gissén, Ekots inrikespolitiska kommentatorTekniker: Mariette ParlingProducent: Maja Lagercrantz

2 Sep 202335min