Svårt att verifiera vittnesmål från Syrienkriget, Östersunds FK gick till motattack redan innan publicering, vad är en svagt bevakad kommun?
Medierna30 Mars 2019

Svårt att verifiera vittnesmål från Syrienkriget, Östersunds FK gick till motattack redan innan publicering, vad är en svagt bevakad kommun?

Dagens Nyheter skrev hjärtskärande vittnesmål från yazidisk kvinna. Men hur verifierade DN grymheterna? Kritik mot Uppdrag granskning, redan innan publicering. Vad definierar en svagt bevakad kommun?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att skilja sanning från rykten efter krigets grymhet
De sista utposterna av terrorgruppen IS har under mars månad besegrats. Bakom sig lämnar nu mördarsekten Irak och Syrien i spillror.

Efter varje väpnad konflikt tas ny fart i arbetet med att kartlägga vad som egentligen skett. Det handlar om att samla in vittnesmål, bevis och berättelser. Ett arbete som gäller för såväl brottsbekämpande myndigheter som för journalister.

Men det här är ett svårt arbete. För hur verifieras uppgifter som kommer från platser helt utan fungerande samhällsfunktioner? När krigets överlevande nu berättar, hur skiljer då journalister fakta från rykten, verklighet från propaganda?

En publicering i Dagens Nyheter väcker frågan.

Reporter: Johan Cedersjö.


Hård motattack mot UG redan innan publicering
Förra veckan sände Uppdrag Granskning ett reportage om Östersunds fotbollsklubb. Men redan kvällen innan granskningen publicerades, gick klubben ut med ett pressmeddelande och påstod att programmet skulle innehålla flera faktafel.

Det här blev en bild som förstärktes när pressmeddelandet samma kväll plockades upp och blev en nyhet på andra redaktioner.

Hur ska journalister som granskar förhålla sig till det här? Vilket ansvar har andra redaktioner när det kommer till att värdera kritiken från den granskade parten?

Reporter: Jonna Westin.


Vita fläckar, ett omtvistat bevakningsbegrepp
35 svenska kommuner är idag vad som kallas vita medie-fläckar. Det betyder att de saknar närvaro av en lokal redaktion.

Det här har länge diskuterats som ett växande demokratiskt problem och regeringen har lanserat ett nytt mediestöd för det de kallar svagt bevakade områden.

Men hur ska vi idag, när lokala nyheter lika gärna kan hittas på Facebook som på torgets anslagstavla, definiera vad som är en svag bevakning?

Spelar det egentligen någon roll om regionens tidning har en fysisk redaktion på plats i de omkringliggande kommunerna?

Reporter: Teo Kristjansson.

Avsnitt(977)

Betalt brott mot menstabu och begravt julkalenderformat

Betalt brott mot menstabu och begravt julkalenderformat

En artikel om menstabu inom idrotten fick stor spridning. Men det fanns en sak som inte framgick att det hela kom ur en kampanj från Libresse och att fotbollsstjärnan Lotta Schelin som lyfte frågan hade ett samarbetsavtal med företaget. Hur klarar tidningen sitt uppdrag när den själv är en del av nyheten? I veckan har Mittmedia-tidningarnas bevakning av krisen i den egna koncernen anklagats för att vara lojal med nuvarande ledning. Jack Werner har fått nog av hur högt uppsatta journalister gnäller på Facebooks redaktörskap. Och så grottar vi ner oss i frågan om vad ett TV-format egentligen är, efter nyheten om SVT:s begravda succéjulkalender. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Stort genomslag för betalt brott mot menstabuNi har säkert hört eller sett det. Klippet där den kinesiske OS-simmaren Fu Yuanhui står böjd med handen för magen och berättar för TV-teamet att hon inte simmat så bra för att hon fick mens kvällen innan. Intervjun blev omskriven världen över, eftersom Fu bröt ny mark när hon pratade öppet om något som ju de facto fortfarande är skam- och tabubelagt i stora delar av världen. Här i Sverige klev i förra veckan OS-medaljören och landslagsspelaren Lotta Schelin fram och ville bryta menstabut inom idrotten. Det är dags att börja prata om hur mens påverkar prestation, skaderisk och träningsförutsättningar, tyckte Schelin i en intervju med Nyhetsbyrån TT. Intervjun fick stor spridning i landets tidningar, och plockades upp i radio och tv. Men vad TT inte berättade var att det här var en kampanj med Libresse som avsändare. Reporter: Jonna WestinNär tidningen är nyhetenSamtidigt som tidningar bantar sina redaktioner har det seglat upp en diskussion om hur bra tidningarna själva är på att beskriva den kris de befinner sig mitt i. DN:s Björn af Kleen beskrev nyligen i tidningen Journalisten hur förändringarna i tidningsbranschen, betraktat som industriellt fenom, är våldsamt underbevakat. Och det är kanske inte så konstigt att det är komplicerat för nyhetsnäsan att navigera i den bransch där man själv är en aktör och nyheterna kanske handlar om en kollega eller en konkurrent. Eller ännu svårare: När det är den egna redaktionen eller koncernen som är nyheten. Mittmedia har i veckan kritiserats för att deras egen bevakning av sommarens turer i koncernen inte nått upp till den nivå som krävs för att det ska kallas journalistik. Tidningarnas bevakning har istället anklagats för att vara koncernlojal. Mediernas Erik Petersson och Lars Truedson, åkte i veckan till varsin stad Mittmedia-land.“Facebook ska granskas – men sluta gnäll som värsta rättshaveristen”När Facebook i förra veckan plockade bort den ikoniska bilden på flickan som flyr bomberna i Vietnam blev det en världsnyhet. Vår socialamedierkrönikör Jack Werner har många gånger funnit anledning att vara upprörd över den globala nätjättens agerande. Men den här gången var det inte Facebook utan tvärtom journalisterna som gjorde honom irriterad.Formatbråk bakom begravd julkalender – men vad är ett TV-format?Den blev risad och rosad. Med sina genomsnittliga 2,3 miljoner tittare om dagen blev förra årets Julkalender i SVT en succé. Men nu ser ”Tusen år till julafton” ut att behöva begravas för all framtid. I förra i veckan kunde SVT:s Kulturnyheterna avslöja att SVT hamnat i konflikt med produktionsbolaget Sony Pictures om vem som äger rätten till det så kallade “formatet”. Och att oenigheten fått konsekvensen att den populära kalendern aldrig kan visas igen. Men hur kan SVT hamna i den här situationen? Vad är egentligen ett TV-format?För att reda ut det här stämde vi i veckan träff med Anders Knave, mångårig tv-chef som genom åren både köpt in och utvecklat många kända TV-format. Reporter: Therese Rosenvinge

17 Sep 201634min

Mannen som trollade medier och flygplanen som bytte kön

Mannen som trollade medier och flygplanen som bytte kön

Han har figurerat i några av landets största medier. Som källa, reporter eller debattör under namnet Egor Putilov. Men vem är han egentligen? En desinformatör med dunkla syften eller hotad journalist? Vi har sökt svar på frågan som i veckan gäckat många nyhetsredaktioner. Vad händer när konsumentjournalistik blir till salu och säljs till företagen vars produkter ska granskas? Och så om blå lastbilar och röda flygplan, som byter kön bakom kulisserna i TV-fabriken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vem är SD-tjänstemannen som var journalist under pseudonym?Han har figurerat i några av landets största medier. Som källa, reporter eller debattör – under namnet ”Egor Putilov”. Men för en vecka sedan kunde Aftonbladet berätta att det namnet är en pseudonym och att den som ligger bakom är en 34-åring, anställd vid Sverigedemokraternas riksdagskansli. Och dessutom att han, under ytterligare ett namn, har skickat in en debattartikel till Aftonbladet – där han utgett sig för vara en flyktingaktivist som ville ge asylsökande rösträtt. Det här väckte naturligtvis många frågor i veckan om i vems intresse och med vilka syften mannen som kallar sig ”Putilov” har agerat. Hans ryska bakgrund har blivit ytterligare en kittlande fråga i veckan. Han har kallats ”desinformatör” och det har gjorts kopplingar till den ryska propagandastrategi som går ut på att så tvivel om fakta och att påverka västerländska medier. Så vem är då denne person? Vad säger han själv om sina syften och hur kommer det sig att han kunnat förekomma så frekvent i etablerade svenska medier? Reportrar: Erik Petersson och Fredrik Helgesson.Konsumentjournalistik till saluAtt oberoende produkttester plockas upp av företag och citeras i deras marknadsföring är knappast något konstigt. Precis som det är självklart att recensioner och betyg används på filmaffischer och bokomslag. Men vad händer när en väletablerad konsumenttidning säljer sina positiva tester till ett företag och till och med själva är med och paketerar om sitt redaktionella material för ett reklamsyfte? Går det då att fortsätta lita på tidningens så viktiga oberoende och att dess tester verkligen görs utan några ekonomiska hänsyn?Nyligen skickades ett sponsrat specialnummer av biltidningen Teknikens Värld ut till alla Skoda-ägare i Sverige. Men utan att det framgick på förstasidan att det var en tidning beställd av bilföretaget. Reporter: Jonna Westin.Könsbyten bakom kulisserna i TV-fabrikenAktiva manliga hjältar med försiktiga små prinsessor vid sidan om. Ja, ungefär så ser det ofta ut på den internationella marknaden för tecknad barnfilm. Det här är en ständig huvudvärk för inköparna på SVT:s Barnkanalen, som å sin sida har en tydlig målsättning om jämn könsbalans och som gärna vill utmana traditionella könsroller. Så hur löser då SVT det faktum att det ser ut som det gör internationellt, när man samtidigt ska köpa in merparten av sitt material utifrån? Jo, vid dubbning av filmerna könar SVT helt enkelt om karaktärerna. Therese Rosenvinge har besökt Barnkanalen på SVT och frågat mer om hur det här arbetet går till.

10 Sep 201634min

Bilbrandsbryderier och gratistidningsförluster

Bilbrandsbryderier och gratistidningsförluster

Bilbränderna ökar Bilbränderna minskar. Nyhetsrapporteringen har varit full av brinnande bilar. Men vad stämmer egentligen? Rekordtapp för gratistidningen Mitt i efter att riskkapitalbolag tog över. Och så skärskådar vi begreppen ansvar och skuld i mediers rapportering om terrordåd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ökar bilbränderna – eller minskar de?Anlagda bilbränder är en företeelse som fått mycket medialt fokus under sommaren. Men det är ett ämne där rubriker har pekat åt diametralt olika håll. I nyhetsflödet finns påståenden om såväl en explosionsartad ökning som om en förljugen mediebild av ett problem som egentligen minskar.Vilken verklighetsbild som är den korrekta är inte bara en nördig sifferteknisk fråga. Den senaste tiden har nyheterna om bilbränder använts för att dra politiska växlar åt olika håll.Våra reportrar Jonna Westin och Fredrik Helgesson har ägnat veckan åt att reda ut vad som gäller. Mitt i-tidningarna gör första förluståret Mycket strålkastarljus har på sistone riktats mot krisande Stampen och Mittmedia. De är dock inte de enda i Sveriges medielandskap som står för ekonomisk dramatik.I våras redovisade gratistidningarna Mitt i ett uppseendeväckande resultat. Från att ha stuckit ut som ett stabilt och lönsamt medieföretag med höga vinster år efter år syntes nu plötsligt en förlust och intäkter som minskat med femtio miljoner.För den medieintresserade är det här högintressanta siffror: Det handlar om en marknad med stenhård konkurrens och är dessutom det första svenska bokslutet någonsin med ett riskkapitalbolag som medieägare.Vad är det som har hänt? Och vad sänder de röda siffrorna för signaler till resten av marknaden? Therese Rosenvinge har tittat närmare på Mitt i.Skuld eller ansvar? Om ordens betydelse efter ett terrorattentatFörra veckan sände vi ett reportage om mediernas dilemma när det gäller bevakningen av terroristattentat. Det handlade om faktumet att journalisterna blir terroristernas verktyg när de rapporterar, och svårigheterna att veta vem eller vilka som ligger bakom, egentligen.Den här veckan har vår reporter Sara Heyman fortsatt borra i ämnet. I rapporteringen kring terrorattacker ställs höga krav på val av ord och formuleringar. Bär Islamiska Staten till exempel ”skulden” eller ”ansvaret” för ett dåd, eller ska vi bara säga ”ligger bakom”? Vilken position intar vi när vi väljer den ena eller andra formuleringen?

3 Sep 201634min

Granskat SCA-gräv och skulden till IS

Granskat SCA-gräv och skulden till IS

Grävet som hyllades med stora journalistpriset, men vars pikanta detaljer nu ifrågasätts. IS tar på sig dådet, hur vet vi egentligen det? Lösa rykten och spekulationer på Sveriges största blogg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Svd:s SCA-granskning granskasEn av de mest uppmärksammade granskningarna under de senaste åren är den om storföretaget SCA. Om topparnas dyra resor i privatjet, om hur höga chefer attesterat varandras fakturor och så om en vidlyftig representationskultur. För avslöjandet prisades Svenska Dagbladets reporter Andreas Cerevenka och sajten N360:s reporter Torbjörn Isacsson med Stora journalistpriset.Men i veckan kom nya uppgifter som ifrågasätter några av de mest fläskiga detaljerna i det här avslöjandet. Det är journalisten Jens B Nordström som i en bok menar att uppgifterna om att kändiskockar och alkohol skulle flugits in till SCA:s representationsjakt i Härjedalen inte stämmer. Inte heller den detalj de flesta av oss minns. Den kvarglömda plånboken som en direktör enligt Svenska Dagbladet bad en pilot hämta med tomt flygplan i Stockholm.Låt oss komma ihåg: det här är endast ett av flera avslöjanden i en omfattande publicering om SCA, men samtidigt är det uppgifter och detaljer som fått stor spridning.Vår reporter Tonchi Percan har ägnat veckan åt att prata med piloter, kockar, Svenska Dagbladets chefredaktör Fredric Karén och så bokens författare Jens B Nordström.IS tar mer än gärna skulden för terrorattacker"IS tar på sig terrordådet". Nuförtiden är den formuleringen närvarande allt som oftast när terrorn slår till och journalister världen över rapporterar. Att IS är en terrororganisation, fullständigt brutal i sina attacker det vet vi. Men hur vet egentligen journalisterna som rapporterar att det är just IS som ligger bakom terrordåden? Flera gånger har attacker utförts i, som det heter “IS namn”. Terrorister som inspirerats av IS, men som kanske inte har någon annan koppling till organisationen än en svart IS-flagga hemma på väggen.Det är ett faktum att IS spelar ett spel mot media. Terrordåden är spektakulära för att få stor medial uppmärksamhet. Oavsett hur nyhetsredaktionerna rapporterar får IS propaganda nytt syre.Sara Heyman har i veckan intervjuat forskare och journalister om det här. Hon börjar på Södra Teatern i Stockholm där Sveriges Radios utrikeskorrespondeter i veckan höll hov.Löjligt obekräftade uppgifter på Sveriges största bloggOm du är fotbollsintresserad känner du säkert till att silly season just nu pågår för fullt. Om du inte är fotbollsintresserad – stanna kvar ändå. För det här, det är en udda berättelse om Sveriges ohotat största blogg.När Zlatan i somras bytte klubb från Paris Saint Germain till Manchester United gjordes affären under den tid på året som kallas silly season. Det är den tid när spelare – och pengar – byter klubbar och länder. Men det är också tiden när rykten, halvsanningar och dimmridåer om vilka spelarövergångar som kan komma att ske fullständigt exploderar i en närmast löjlig djungel av obekräftad information.Det är i den här röran av lösa uppgifter som Aftonbladets silly season-blogg gjort braksuccé. Dagligen – i inlägg efter inlägg – rapporteras vilda spekulationer och galna rykten om jordens alla fotbollsproffs.Johan Cedersjö ställer frågan: Hur har ett gäng som totalt trotsar journalistikens ädla ideal om att rapportera sanning och relevans lyckats skapa Aftonbladets – och nätets – mest välbesökta blogg?

27 Aug 201634min

Mediemonstret Trump och Mittmedia-turbulensen

Mediemonstret Trump och Mittmedia-turbulensen

Reportage från Washington om hatkärleken mellan journalister och Donald Trump. Vad är det egentligen som händer i Mittmedia-koncernen? Och så minns vi nyheten om radioaktiv död i Tjernobyl. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mediers hatkärlek till Donald TrumpDet fanns en tid då stora delar av världen chockades över de åsikter och uttalanden som kom från den amerikanska vicepresidentkandidaten Sarah Palin. Året var 2008. Ni kommer ihåg va?Det gick åtta år, sen kom Donald Trump.Idag tapetseras dagligen svenska, internationella och såklart amerikanska nyhetssajter med hans senaste utspel. Det ena alltid värre än det andra. Chockas över vad man som presidentkandidat kan säga i det där landet – det gör ingen längre.Hur ska vi förstå mediecirkusen Donald Trump?Petra Glimåker-Socolovsky har från Washington gjort det här reportaget om han som avskyr journalister, men är väl medveten om att journalistik är det som både lyft honom och det som kan fälla honom.Mittmedia-uppgifter skapar debattI början av juli berättade vi om hur tidningskoncernen Mittmedia, som driver 28 dagstidningar från Örebro till Östersund och dagligen når drygt 860 000 tidningsläsare i 63 kommuner, fått ny ledning. Vi försökte redan då förstå vad som låg i ryktena om att den nya ledningen ville satsa hårt på gratistidningar.I veckan brakade Dagens nyheter på med hemliga papper från koncernens styrelse som fått enorm uppmärksamhet och satt förnyat fokus på dagspressens svårigheter framöver.Mediernas Lasse Truedson har i veckan talat med inblandade och bedömare och försökt förstå vad som hänt. Vill verkligen ägarstiftelserna att det ska bli gratistidningar av alltihop?Nyheterna vi aldrig glömmer: Kärnkraftsolyckan i TjernobylKvällen den 28 april 1986 meddelar sovjetiska myndigheter att en kärnkraftsolycka har skett. Det hade då gått över 40 timmar sen reaktor fyra vid Tjernobyls kärnkraftverk exploderat. Radioaktiva partiklar hade sedan länge spridits över stora delar av Europa.P4 Uppland blev i en extrasändning först i världen med uppgifterna om att något inte stod rätt till. Anställda vid uppländska kärnkraftverket Forsmark hade slagit larm efter att de uppmätt förhöjd radioaktivitet i området.I vår sommarserie om Nyheterna vi aldrig glömmer har vi nu kommit fram till sista delen. Vår reporter Tove Palén berättar historien om kärnkraftsolyckan i Tjernobyl. Olyckan som i 30 år varit strålande symbol för kärnkraftens dödliga baksidor.

20 Aug 201629min

Skärgårdsdrama och septemberterror

Skärgårdsdrama och septemberterror

Karaktärsmord i skärgården när tidning hängde ut en fritidspolitiker som brottsling. Vi granskar en ensidig publicering på djupt vatten. 11 september 2001 datumet med ett tydligt före och efter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Karaktärsmord i skärgårdenIdag börjar vi i sommaridyllen, i Stockholms skärgård där det blåst upp en politisk storm kring traktens makthavare.En grundbult i all journalistik, det är ju att alltid höra båda sidor i en konflikt. Inte minst om anklagelserna är så hårda att det kan röra sig om ett allvarligt brott.I nyhetstidningen Skärgården fick nyligen en anonym källa, utan några bevis, anklaga fritidspolitikern Lars Karlsson för att ha läckt sekretessbelagda uppgifter till en honom på ett tåg. Politikern Lars Karlsson, förnekar uppgifterna, men kommer inte till tals i artikeln. Istället är det hans sambo, tillika kommunstyrelseordförande Anna Ljungdell, som ställs till svars.Vår reporter Tonchi Percan har ägnat veckan åt att försöka förstå den här skärgårdsröran. Frågan vi ställer oss är om tidningen granskat makten eller om de blivit en bricka i en kampanj mot kommunens högsta politiker. En kampanj som går via hennes sambo. Nyheter vi aldrig glömmer: 11 september 2001.Världen blir sig aldrig lik efter den där morgonen. I historien finns före nine-eleven och efter nine-eleven. Vi lever med det än idag – kriget mot terrorismen, ett krig som ständigt byter spelare, men aldrig verkar ta slut.I vår sommarserie om nyheterna vi aldrig glömmer ska vi nu återvända till startpunkten. Terrorattentaten den 11 september i USA. Reporter är Tove Palén.

13 Aug 201629min

Svag alkoholnyhet och minnen från murens fall

Svag alkoholnyhet och minnen från murens fall

Svagt underlag när Sveriges Radio skrev om en "utpräglad alkolholkultur" på svenska myndigheter. Krönika av Jack Werner om duon Donald Trump och Wikileaks. Minnet från muren som föll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Svag alkoholnyhet från Sveriges Radio KalmarI veckan gick flera av Sveriges Radios lokalradiostationer ut med nyheten om att skattekronor i miljoner spenderas på en "utpräglad alkoholkultur" hos regionens statliga myndigheter. Nyheten kom från P4 Kalmar. I artikeln, med en bild på uppradade champagneflaskor, slås det fast att de lokala myndigheterna gärna bjuder på alkohol i olika sammanhang.Men djävueln finns ju som sagt i detaljerna. Efter att vi i veckan kollat närmare på den här historien frågar vi oss om inte både slutsatserna saknar stöd och relevant fakta utelämnats.Reporter Johan Cedersjö.Krönika av Jack Werner Överallt syns han nu, den tillsynes medialt ostoppbare Donald Trump. En som med besatthet följer det amerikanska presidentvalet, det är vår krönikör Jack Werner. I veckan har han riktat blickarna mot en något otippad aktör - Julian Assange - som kanske kan komma att avgöra presidentvalet.Minnet från muren som föllSäg årtalet 1989 och de flesta av oss tänker på muren som föll. Den där tydliga symbolen för Järnridån som delade öst och väst. Som delade familjer, vänner och kärlekshistorier. Som delade en stad och skapade ett kallt krig.När gränsen först öppnades var förvirringen total. Informationen var knapphändig - nästan till och med missförstådd. Men det pulserande tryck av frihetslängtan som spreds över gatorna, det var ostoppbart.I vår sommarserie om nyhetshändelserna vi alla minns har det nu blivit dags att återminnas timmarna i Berlin. Timmarna som blev starten för en ny tid.Reporter är Tove Palén.

6 Aug 201629min

Pressat public service och journalistisk självcensur – Medierna special om hotad yttrandefrihet i Europa

Pressat public service och journalistisk självcensur – Medierna special om hotad yttrandefrihet i Europa

Varför ser vi en återgång i flera europeiska länder till att vilja styra medierna? Reportage om Polen, Ungern och Kroatien. Hör också OSSE:s Dunja Mijatovic och Cilla Benkö, VD på Sveriges Radio. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. "Regeringar runt om i världen försöker stoppa det fria ordet. Frågar du mig om Europa så har läget i flera länder förvärrats på väldigt kort tid” säger Dunja Mijatovic, organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE:s, mediefrihetsrepresentant. Vi ägnar ett helt program åt det ökade hotet mot yttrandefriheten i Europa. Nyligen kallade till exempel EBU, europeiska radio och tv-unionen, det här året för ett av de mest utmanande för de europeiska public service-bolagen. Det blir reportage om en oroande medieutveckling Polen, Ungern och Kroatien. Tre länder som på kort tid rasat på organisationen Reportrar utan Gränsers pressfrihetsindex. Vi bjuder också på intervjuer och analyser med OSSE:s Dunja Mijatovic och Cilla Benkö, vd på Sveriges Radio.Reportrar är frilansjournalisten Marcus Hansson, Tonchi Percan och Jonna Westin.

30 Juli 201629min

Populärt inom Samhälle & Kultur

podme-dokumentar
mardromsgasten
aftonbladet-krim
badfluence
en-mork-historia
svenska-fall
p3-dokumentar
rattsfallen
skaringer-nessvold
killradet
nemo-moter-en-van
creepypodden-med-jack-werner
blenda-2
flashback-forever
aterforeningen-en-podcast-med-thorsten-och-richard-flinck-av-sigge-eklund
kod-katastrof
rss-brottsutredarna
hor-har
vad-blir-det-for-mord
historiska-brott