Närgången LVU-granskning, den eviga förtroendefrågan och AI-transparens
Medierna16 Mars 2024

Närgången LVU-granskning, den eviga förtroendefrågan och AI-transparens

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Femåring intervjuad om sin egen LVU-process

De senaste veckorna har Avesta Tidning publicerat en granskning som sticker ut. Det är en hel serie artiklar om en familj som förlorat vårdnaden om sitt femåriga barn. Fokus ligger på barnets mormor som förgäves försökt bli familjehem åt barnet. Tidningen skildrar hennes kamp att få svar från kommunen på varför hon inte blivit godkänd som familjehem. Det är en granskning som väldigt tydligt ställer sig på mormorns sida.

Det är en detalj som sticker ut här. Det femåriga barnet som allting handlar om, som står mitt i en LVU-process, intervjuas och publiceras stort med namn, bild och ryckcitat i rubriken.

Public service eviga förtroendefrågan


Varje år när allmänhetens förtroende ska mätas så ligger Sveriges Radio och SVT högst upp på listan över dom mest pålitliga mediehusen. Public service ställning är stabil, men.. ändå puttrar en misstanke, en misstanke som år efter år som syns där i förtroendemätningen.

En misstanke som är så pass väletablerad att den nu bär en sanning. För varför är det egentligen så att personer som definierar sig som politiskt höger i större utsträckning tycker att public service är vänstervridet?

Så ska redaktioner vara transparenta med AI

Artificiell intelligens är numera ett självklart verktyg för journalister. Numera är det inte bara i förarbetet som journalister använder AI, det blir också allt vanligare att AI på olika sätt medverkar till själva publiceringarna också. Det är idag inte ovanligt att det också redovisas i slutet av en artikel. Men när ska egentligen redaktioner berätta att de använt AI i ett jobb och när bör man låta bli?

Producent: Erik Peterson
Programledare: Martina Pierrou

Avsnitt(980)

Kärrtorpskritik och facebookjakt

Kärrtorpskritik och facebookjakt

Kritik mot Kärrtorpsrapportering Det var hit - till torget i Kärrtorp i södra Stockholm - det politiska våldet kom strax efter 12 i söndags. Föräldrar med barnvagnar som protesterade mot klottrade hakkors blev plötsligt attackerade av en nazistisk mobb. Mediebilden av det som skedde har i veckan fått hård kritik och vi granskar den bevakningen lite närmare. De första timmarna var formuleringarna påtagligt riktningslösa - varför blev det så? Jakten på Facebooks etiska ansvar Nu ska det handla om Facebook och företagets moralregler. När författaren Jonas Gardell postade ett inlägg på sin sida som innehöll ordet bög så dröjde det inte mer än några timmar förrän Facebook hade raderat inlägget. Med jämna mellanrum censureras användares uppdateringar och bilder av företaget. Hur tänker Facebook om vad som ska vara tillåtet och inte och var gränsen för yttrandefriheten borde gå? Den frågan ville Paul Frigyes ställa. Han började söka Facebook i september 2013.Hovets nya PR-giv - hur folklig är den?Drottning Siliva har konsekvent sagt nej till intervjuer från medierna inför sin 70-års dag - istället la hon upp sin egen video på Hovets hemsida där hon svarade på inspelade frågor från vanligt folk.Dragkampen om bilden av Kungahuset blir allt tydligare och journalisterna verkar ha hamnat i underläge. Kungligheterna både bakar pepparkakor och svarar på födelsedagsfrågor utan journalister i sikte.Kanske vill hovet komma närmare folket. Men när metoden blir att skicka ut budbärare för att hämta in frågor och sedan svara via en dator - så blir kanske resultatet snarare att man distanserar sig ytterligare.Katarina Andersson har tittat närmare på Hovets nya giv den här veckan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Dec 201334min

Avpixlade rasister och rasismanklagad annons

Avpixlade rasister och rasismanklagad annons

De står bakom avpixlade avslöjandet Det var avslöjandet vi alla väntat på. Nu skulle näthatarna som hetsat i skydd av anonymitetens mörker fram i ljuset. Avpixlat skulle avpixlas. Bakom Expressens nyheter i veckan om näthatarna som skriver på Avpixlat står Researchgruppen. Ett förening och ett nätverk som består av 17 personer med olika bakgrund i den autonoma vänsterrörelsen. Flera av dem med våldsamt förflutet. Vi frågar oss: vilka är Researchgruppen och hur har arbetet bakom veckans avslöjande gått till? Och så diskuterar vi Expressens publicering av namn och bild på kommenterare med chefredaktör Thomas Mattsson.//OBS: I sändningen uppges felaktigt att en viss docent i fysikalisk kemi som namngivits av Expressen skulle vara anställd på Chalmers tekniska högskola. Det stämmer inte. Han har inte jobbat där sedan 2001./Kamp mot rasism eller liberal yttrandefrihet?Det är inte ofta som en demonstration samlas mot en enskild publicering i en svensk tidning. Än mer sällan mot en enskild annons. Men det var den utlösande faktorn när ett sextiotal personer samlades på Medborgarplatsen i Stockholm i måndags. I veckan har diskussionen i både traditionella och sociala medier gått hög men med något undantag så har diskussionen nästan bara handlat om DN:s beslut att inte stoppa annonsen - och inte om vad som står i den. Det tydligaste undantaget är forskaren och feministpolitikern Veronica Svärds blogginlägg som punkt för punkt plockar isär annonsen. Alla är redaktörer - eller borde åtminstone varaFörr var det ju bara journalister som spred nyheter till en masspublik. Men nu när vi själva gör det på sociala medier så har journalisterna fått en ny uppgift - nämligen att granska om det som får stor spridning på nätet är sant. Att fånga upp - och avslöja - konstigheter i det som sprids som ett virus på nätet kommer att bli den nya utmaningen för journalistiken.I veckan spreds ett upprörande och skrämmande Facebook-inlägg med rekordfart på nätet. Det handlade om mordet på privattandläkaren Marcia Carlsson från Jönköping. Jack Werner, som är socialamedierredaktör på tidningen Metro, tyckte att något verkade skumt med historien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

14 Dec 201334min

Lambertzfel och kritik mot moralisk regel

Lambertzfel och kritik mot moralisk regel

Fel om Lambertz arbetsuppgifterGöran Lambertz har varit i mediefokus senaste tiden. Ett justitieråd är ju i princip oavsättlig men kritiken mot Lambertz - för hans roll i Quickdebatten har fått såväl medier som jurister och en hög politiker att antyda att han blivit ett problem för allmänhetens förtroende för rättsväsendet. Och när Aftonbladet förra helgen fick tag på en uppgift som passade väldigt väl in dramaturgin som byggts upp om ett justitieråd i ordentligt blåsväder - ja då var det dags för en ny rusning i medierna. Den här gången att Göran Lambertz skulle lämna Högsta Domstolen. Att han omplacerats efter senaste tidens Quickdebatt. Men sanningen - den var en helt annan. Reporter Lasse Truedson. Moralisk konflikt om säkerhet och informationsfrihetFrilansjournalisters utsatthet i konfliktområden har hamnat i fokus efter Niclas Hammarström och Magnus Falkeheds bortförande i Syrien. Vissa delar av världen är så farliga att många medier plockar hem sina anställda. Men ett moraliskt dilemma uppstår om det är rätt av redaktioner att köpa material från områden som de själva inte vågar skicka reportrar till. Lyssnarnas rätt att veta och offrens rätt att göra sin röst hörda - står mot principen att inte utnyttja billig och desperat arbetskraft. Reporter Mattias Pleijel.Ska debattörer vara illvilliga eller generösa?Nu ska vi titta på debatter - i medier och sociala medier. För vi känner nog alla igen hur en lite taffligt formulerad tanke på nätet eller i en krönika plötsligt tas till intäkt för en kritikstorm - tonläget är inte sällan sådant att angriparen inte ens försöker förstå hur en debattör, journalist eller politiker egentligen menar, utan sliter åt sig några av orden i högen och angriper kompromisslöst. Inom vetenskapen har man bestämt sig för en generositetsprincip - man försöker förstå en text eller ett yttrande från dess egna utgångspunkter, för att kunna få ut så mycket mening som möjligt ur den. I dagens debatt verkar inte generositet utan en slags illvillighetsprincip råda - är du så dum att du inte garderar dina formuleringar får du skylla dig själv - då är du fritt villebråd. Katarina Andersson har tittat på detta fenomen och pratat med forskare och debattörer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

7 Dec 201334min

Enkönad sport och lögn för sanning

Enkönad sport och lögn för sanning

SvT vill ta täten mot jämställd sportbevakningSveriges Television ska bli Sveriges bästa sportbevakare och det genom att satsa på damidrott och udda sporter. Med den inriktningen går man tvärtemot kvällstidningarnas påkostade sportbilagor. Här dominerar fotboll och Ishockey för herrar. Sportredaktörerna brukar säga att den enkönade bevakningen följer publikens intresse - att man bara skriver om det som läsarna vill ha. Men hur stor koll har kvällstidningarna på vad publiken egentligen vill ha? Reporter Katarina Andersson.Uppmärksamhet kan vara farlig för kidnappadeI måndags kom beskedet att Magnus Falkehed och Niclas Hammarström var försvunna i Syrien. Uppmärksamheten har under veckan varit stor på deras fall. Men nu börjar diskussionen ta en ny vändning bland arbetskamrater och dem som sysslat mest med frågor om journalister i fara. För alla fall är inte likadana. Ibland är det klokast att medier ligger lågt - inte minst när det är frågan om kidnappning för lösensummor. Lasse Truedson träffar Jonathan Lundkvist, ordförande för Reportrar utan gränser, för att diskutera vad som är organisationens bedömning av saken just nu. Reporten som började ljuga Dan Josefsson är den prisbelönte journalisten som egentligen hade slutat med journalistiken och börjat skriva psykologilitteratur på sin kammare. Men som på vännens Hannes Råstams begravning i januari 2012 insåg att han var långt ifrån klar som journalist. Då startade projektet som i höstas slog ned som en bomb - boken Mannen som slutade ljuga om den sektliknande gruppen inne på Säter som behandlade Thomas Quick och där skapade den påstådda seriemördaren. Martin Wicklin träffade Dan Josefsson. Irrelevant gift i glasetTV4:s Kalla Fakta har hamnat i blåsväder med sitt senaste program Gift i glaset. Man tog upp att det i ett antal storsäljande vinboxar i Sverige finns rester av gifter och pesticider som kan göra oss dåliga. Men man berättade inte att halterna var så låga att de inte har någon betydelse i praktiken och man kan ju fråga sig om det verkligen är mikroskopiska giftrester man ska vara mest orolig för när man dricker ett glas etanol. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. .

30 Nov 201334min

Flykten till hoten och suget från klicken

Flykten till hoten och suget från klicken

Han flydde Syriens faror - för att möta hot i Södertälje Nästa vecka ordnar Sveriges riksdag en hearing om hot mot journalister. Enligt branschorganisationen Utgivarna blir dom här hoten allt fler - främst från kriminella gäng men också hot av politiska skäl. Det har varit en höst där hotbilden mot journalister har fått stor uppmärksamhet. När Östgötacorrens chefredaktör tidigare i år publicerade hoten man tagit emot - då hakade hela mediesverige på och tog avstånd. Men vi ska idag berätta om en typ av hot som inte alls får så stor uppmärksamhet i medierna. Som sällan diskuteras. Du ska få träffa en journalist i Södertälje som mottagit flera konkreta dödshot av sina landsmän från Syrien och till vardags lever omgiven av dom lovar att döda om han inte slutar skriva, prata och kritisera. Reporter är Martin Wicklin. Vad gör klicksuget med journalistiken?Många redaktörer drömmer nog om att få till ett sånt där riktigt klickmonster - en artikel eller ett inslag som sprids och gillas i de sociala medierna. Det kan vara allt från Jonas Hassen Khemiris hyllade öppna brev till Beatrice Ask - till kvällstidningarnas kramande bebisar och hajattacker. Men vad gör det här strävan efter tummen upp och delningar med journalistiken? Den frågan ställde sig vår reporter Mattias Pleijel. Han började med att besöka en redaktion som verkligen satt de sociala medierna i fokus. Radio bakom lås o bom ökar mångfaldenSedan 90-talet har Sveriges radio sjösatt projekt efter projekt som ska öka mångfalden i radion - fler röster skulle få höras och fler historier skulle berättas. Men projekten har för det mesta mynnat ut i - ingenting. Alldeles för få bestående förändringar. Det menar i alla fall radions medarbetare Per Hylén och Peter O Nilsson, som leder mångfaldsjobbet, i en debattartikel på Sveriges radios egen sajt. Men nu ska det bli ändring - mångfald ska bli en av de viktigaste frågorna för SR nästa år. Katarina Andersson ställde sig frågan: Varför har det tagit så lång tid? Och kommer SR att lyckas den här gången? Men hon börjar på ett radioprogram som verkligen har en egen röst - och reportrar och programledare med ett udda perspektiv. Nästan alla på redaktionen sitter nämligen bakom lås och bom Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. .

23 Nov 201334min

Dubbelhatt och folkfinansiering

Dubbelhatt och folkfinansiering

Inte bara journalist, utan också PR-konsultDu som mediekonsument ska aldrig behöva fundera på om det bakom journalisters ord skulle finns en annan agenda än vår ärliga bedömning. Så funkar det ju också för det mesta men i dag ska vi titta på en krönikör i Sveriges största dagstidning som inte bara är journalist utan också PR-konsult och som anklagas för att i sina kolumner ta upp frågor som berör byråns kunder utan att hans dubbla roller nämns med ett enda ord. Reporter Martin Wicklin. Hur mycket känslor tål journalistiken?Det har varit en svart nyhetsvecka och medierna har fyllts av historier om liv som raserats, om lidande, död och desperation. Tusentals är de människor som föll offer för tyfonen Hayian och fortfarande kämpar hjälparbetare med att överhuvudtaget nå fram till alla som behöver hjälp. Men vi ska inte berätta om dom som drabbats i den här tragedin, utan på dom som ska rapportera om den - nyhetsreportrarna som skickas till katastrofområden. Saklig och objektiv har alltid varit ledorden för reportrarna från SvT och Sveriges Radio. Men funkar det - när man har död och omänskligt lidande nära inpå huden? Och sätter den personliga, intima tonen i sociala medier press på traditionella reportrar att visa mer medlidande - öppet inför kameran? Den frågan ställde sig vår reporter Katarina Andersson. Kan folkfinansiering rädda medier?Att medier inte längre kan känna sig trygga med dom gamla sätten att dra in pengar har vi talat om många gånger här i Medierna. De dubbla pengaströmmarna från annonsörer och prenumeranter gjorde länge den här branschen till lönsam och välbemannad. Nu är det inte längre så enkelt. Både annons- och konsumentintäkterna krymper i det digitala medielandskapet. Men samtidigt dyker det upp nya sätt att finansiera journalistik för den som är lite kreativ. Lasse Truedson har tittat närmare på ett sådant sätt - folkfinansiering eller som det heter på engelska crowdfounding. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

16 Nov 201334min

Kastrationshot och fejkreportage

Kastrationshot och fejkreportage

Reinfeldts presschef sade sig vilja kastrera RadiotjänstVi berättar om en okänd händelse som ger en inblick i hur hårt spelet blir när den politiska makten är missnöjd med mediers rapportering. Att statsrådsberedningen var missnöjd med att Ekot anklagat statsminister Fredrik Reinfeldt för licensskolk framgick redan i Ekots rapportering. Men att statsministerns presschef, sannolikt Sveriges mäktigaste presskontakt, hävdade att hon skulle mörda tjänstemännen på Radiotjänst och skära ballarna av dem för det de sagt i Ekot. Det berättade aldrig redaktionen. Presschefen Roberta Alenius är en person man gör klokt att hålla sig väl med om man sysslar med politisk rapportering. Det är hon som avgör vem som får tillgång till statsministern. När går en pressekreterare över gränsen? Och varför rapporteras det inte om det? Reporter: Katarina Andersson Osannolik tidningsbluff lurade mediernaDet var en sån där historia som är svår att motstå för oss journalister. En turist insjuknar i malaria och missar att gå på ett plan i Laos. Planet störtar i Mekongfloden och alla ombord omkommer. Många nordiska tidningar skrev om mannen som med nöd och näppe undkom döden. Men det var något märkligt med det hela. I Finland hette han Jarmo, i Danmark Ole, Norge Åge. Och i Sverige skulle han ha hetat Per. Mattias Pleijel har nystat i historien och stött på en undflyende svensk reporter och en envis finsk redaktör.Fiktiv folkbildning om alkohol får läkarkritikVin förlänger livet och män kan med gott samvete dricka upp till tre glas vin om dagen. Det var budskapet i tv-serien Solsidan i söndags. Orden uttalas av en fiktiv läkare och har väckt starka reaktioner bland läkare i Sverige. En blunder och ett lågvattenmärke, är en del av omdömena. Solsidan har tittarsiffror långt över miljonen och serien har haft en närmast kuslig förmåga att sätta fingret på den svenska medelklassens förhållande till varandra samtiden. Om hur hårt vi pressar våra barn. Äta eller inte äta jätteräkor och den här gången vårt vardagsdrickandet och ständiga sippande ur vinboxarna. Martin Wicklin träffade Jesper Harrie, som är manusredaktör för Solsidan och som skrivit det aktuella avsnittet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. .

9 Nov 201334min

Ny chans höra tågstäderskan och Stina

Ny chans höra tågstäderskan och Stina

I Allhelgonahelgen sänds inte Medierna på lördagen, men på söndag sänder vi ett program sammansatt av tre intervjuer från sommarens samtalsserie: Martin Wicklin möter tågstäderskan Sara, konfliktälskande f d TV4-chefen Jan Scherman och tv-stjärnan och ordföranden i Publicistklubben Stina Dabrowski. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. .

3 Nov 201334min

Populärt inom Samhälle & Kultur

podme-dokumentar
svenska-fall
p3-dokumentar
mardromsgasten
en-mork-historia
creepypodden-med-jack-werner
skaringer-nessvold
nemo-moter-en-van
killradet
rattsfallen
aftonbladet-krim
spar
hor-har
p3-historia
badfluence
p1-dokumentar
sanna-berattelser
flashback-forever
rss-brottsutredarna
rss-sanning-konsekvens