Närgången LVU-granskning, den eviga förtroendefrågan och AI-transparens
Medierna16 Mars 2024

Närgången LVU-granskning, den eviga förtroendefrågan och AI-transparens

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Femåring intervjuad om sin egen LVU-process

De senaste veckorna har Avesta Tidning publicerat en granskning som sticker ut. Det är en hel serie artiklar om en familj som förlorat vårdnaden om sitt femåriga barn. Fokus ligger på barnets mormor som förgäves försökt bli familjehem åt barnet. Tidningen skildrar hennes kamp att få svar från kommunen på varför hon inte blivit godkänd som familjehem. Det är en granskning som väldigt tydligt ställer sig på mormorns sida.

Det är en detalj som sticker ut här. Det femåriga barnet som allting handlar om, som står mitt i en LVU-process, intervjuas och publiceras stort med namn, bild och ryckcitat i rubriken.

Public service eviga förtroendefrågan


Varje år när allmänhetens förtroende ska mätas så ligger Sveriges Radio och SVT högst upp på listan över dom mest pålitliga mediehusen. Public service ställning är stabil, men.. ändå puttrar en misstanke, en misstanke som år efter år som syns där i förtroendemätningen.

En misstanke som är så pass väletablerad att den nu bär en sanning. För varför är det egentligen så att personer som definierar sig som politiskt höger i större utsträckning tycker att public service är vänstervridet?

Så ska redaktioner vara transparenta med AI

Artificiell intelligens är numera ett självklart verktyg för journalister. Numera är det inte bara i förarbetet som journalister använder AI, det blir också allt vanligare att AI på olika sätt medverkar till själva publiceringarna också. Det är idag inte ovanligt att det också redovisas i slutet av en artikel. Men när ska egentligen redaktioner berätta att de använt AI i ett jobb och när bör man låta bli?

Producent: Erik Peterson
Programledare: Martina Pierrou

Avsnitt(973)

Politikersymbios och snömonster

Politikersymbios och snömonster

Politikerna som hakade på drevetFörra veckan berättade vi om tidningen Sjukhusläkarens granskning av SVT:s Debatt, som visar att programmets anklagelser om rasism på Södertälje sjukhus var grovt överdrivna. Men inte bara journalisterna på Debatt gick ju i spinn kring den påstådda rasismen - politikerna tävlade också om att fördöma sjukhusavdelningen - trots att de inte visste något om bakgrunden till Debatts granskning. Det verkar vara svårt att tänka efter när mediedrevet går igång.Flashback i journalistikens finrumEtt av förra årets mest uppmärksammade gräv var Uppdrag gransknings reportage "Den andra våldtäkten", om hur en flicka fick hela det lilla samhället Bjästa emot sig när hon anmälde sin skolkamrat för våldtäkt. Reportaget har fått flera priser, men nu har en intressant diskussion startat om vad som är journalistik och inte - det visar det sig nämligen att deltagarna i en tråd på diskussionssajten Flashback grävt fram delvis samma uppgifter redan innan Uppdrag granskning. Många uppgifter bland annat om våldtäktsmannen låg ute på Flashback innan reportaget sändes, hopknåpade av ett otal medlemmar i tusentals inlägg. Nu har diskussionstråden om Bjästa föreslagits att få grävjournalistpriset Guldspaden./Korrigerad 2011-01-15 pga tidigare hårddragning. Påståendet att "hela researchen" låg ute var t ex felaktigt. Vi ber om ursäkt. Det gåtfulla allmänintressetPrinsessan Madeleines otrogne fästman, en misstänkt krigsförbrytare från Kosovo, en svensk kvinna och hennes otrogne man som råkar vara världens bästa golfare. Alla fanns de med i den utvalda skara som hängdes ut med namn och bild i medier förra året.Så gott som varje gång vi på Medierna har ställt en ansvarig utgivare mot väggen om en kontroversiell publicering, så är det ett ord som återkommer - allmänintresse. Men vad är det där för ett begrepp egentligen och hur skiljer sig allmänintresset från ett allmänt intresse?Totalt väderkaos Att väderprognoserna allt oftare blir journalistik och ges utrymme på nyhetsplats berättade vi om i somras. Då var det sommarvärmen som toppade löpen och som sålde tidningar. I vinter har trenden hållit i sig med rubriker på förstasidorna om snö i snitt var tredje dag. Men hur gick det till när ett snöfall blev en snösmocka? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

15 Jan 201134min

Ny bild av sjukhusrasism och naturfilmsfusk

Ny bild av sjukhusrasism och naturfilmsfusk

Rasismanklagelser mot sjukhus i nytt ljusIntensivvårdsavdelningen på Södertälje sjukhus hamnade i rubrikernas centrum i januari 2009. Det var i SVT programmet Debatt som bomben briserade. Avdelningen anklagades för att ha en rasistisk kultur och en stämning som påminde om Ku Klux Klan - möten, patienter med utländsk bakgrund kränktes och sjukhusledningen var passiv. Istället för att göra något åt rasismen som "avslöjades" i Debatt så började man jaga källor och ifrågasätta den undersköterska som trätt fram och berättat. Verksamhetschefen fick lämna sin tjänst och sedan blev det tyst.Men nu, två år senare, har tidningen Sjukhusläkaren granskat fallet och tidningen ger en helt ny bild av det som hände: bilden av ett mediedrev som löpte amok. De utredningar som har gjorts visar att det inte finns fog för att tala om en "rasistisk kultur" eller att patienter har drabbats- även om det framkommit att rasistiska kommentarer har fällts i fikarummen. JK har dessutom friat sjukhuscheferna och ger till och med beröm för hur man hanterade situationen efteråt.Vi har besökt Intensivvårdsavdelningen så här två år efter stormen och pratat med Debatts Axel Gordh Humlesjö, undersköterskan som larmade, Peter Magnusson och tidningen Sjukhusläkarens chefredaktör Christer Bark. Onaturlig naturfilmHur går det till bakom kulisserna i en filmgenre som lever på att sälja drömmen om det vilda? Naturfilmer på teve och bio tar oss med till fantastiska världar som få av oss någonsin kommer att besöka i verkligheten. I en vild och otämjd natur står vi öga mot öga med de stora rovdjuren eller följer insekter in i deras sängkammare. Men hur mycket av det här är egentligen sant? Den amerikanska naturfilmaren Chris Palmer som själv producerat mer än 300 timmar naturfilm, fick nog av vad han kallar ett fuskande i naturfilmsbranschen och skrev en bok där han avslöjar hur det egentligen går till i en bransch/ filmgenre som lever på att sälja drömmen om det vilda. Mediernas reporter Marcus Hansson tog reda på hur mycket som är fusk i naturfilmens magiska värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

8 Jan 201134min

Medieåret 2010 - kung, val och wikileaks

Medieåret 2010 - kung, val och wikileaks

På juldagen sänder Medierna ett slags samtalad årskrönika över medieåret 2010 - med tre gäster som på olika sätt funnits med i mediernas fokus. Det var ett stort nyhetsår, med både förutsägbara händelser som princessbröllop och mer brutalt överraskande som självmordsbombare. Sverige kom i internationellt fokus inte minst genom Wikileaksgrundaren Julian Assanges besök här i landet. Och så var det val, den största inrikespolitiska händelsen vart fjärde år, ett val där medierna satte sig själva i fokus under valkampanjen på ett ovanligt vis, med mediegranskningar på kvällstidningarnas löpsedlar och anklagelser för partiskhet. I årssamtalet deltar tre gäster med olika perspektiv på medieåret: Karin Pettersson är politisk chefredaktör på Aftonbladet men har hela sin karriär gått fram och tillbaka mellan politik och journalistik. Hon hade varit både i finansdepartementet och på Finanstidningen innan hon var med och grundade tidningen Fokus. Och under valåret var hon Socialdemokraternas kommunikationschef. Thomas Mattson är chefredaktör för Expressen, en tidning som under valrörelsen anklagades även av medieforskare med siffror på saken för att ha tagit ställning mot socialdemokraterna på nyhetsplats. Och som hade världsnyheten om sexbrottsanklagelsen mot Wikileaks Julian Assange först av alla. Johanna Koljonen är kulturjournalist i olika medier - inte minst i programmet P3 Kultur i grannkanalen. Hon inledde året med att bli kändis genom vinsten i På spåret och avslutar det med att #prataomdet på Twitter och i alla andra medier dessutom. Dessutom är hon överårig förstagångsväljare och Årets gamer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

25 Dec 201034min

Övervakningshysteri och svindyra medievanor

Övervakningshysteri och svindyra medievanor

Upp- och nervänd övervakningsdebattEfter terrorbomben i Stockholm har Säpo grillats av journalisterna med frågor om att de inte kände till självmordsbombaren. Taimour Abdulwahab hade ju skrivit om sina radikala åsikter på nätet, bland annat på Facebook, så varför hade inte Säpo koll? Journalistkårens tidigare så kritiska hållning mot övervakningssamhället tycks vara som bortblåst, och paradoxalt nog har Säpo fått framstå som den främste försvararen av medborgarnas integritet. Medierna ställer frågan vad den här svängningen kan få för konsekvenser och om det rimligt att journalistkåren så snabbt byter perspektiv. Utskälld krönikaEn annan debatt som fick nytt liv i veckan var den om muslimer och deras relation till radikala extremister som begår terrordåd i religionens namn. Ofta har det handlat om att problematisera fördomar, men det finns också exempel på motsatsen. Ulf Nilson, mångårig medarbetare på Expressen, löpte fördomslinan hela vägen ut när han i en krönika målade upp ett kulturkrig mellan svenskar och muslimer, och slog fast att "pursvenskarna" med sin låga fertilitet hotas av muslimernas barnafödande. Vad menar han egentligen - och hur tänkte Expressen? Dyra medievanor i gratiskulturenTrots den så omtalade gratistrenden när det gäller journalistik lägger vi allt mer pengar på vår mediekonsumtion. För medan vi tidigare betalade för journalistik, musik eller filmer, köper vi idag prylar och abonnemang som ger oss tillgång till floden av gratisinnehåll. Så visst är vi beredda att betala för medier - frågan är var pengarna hamnar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

18 Dec 201034min

Medierna 20101211 Antisemit i Wikileaks och hyperlokal journalistik 2010-12-11 kl. 12.00

Medierna 20101211 Antisemit i Wikileaks och hyperlokal journalistik 2010-12-11 kl. 12.00

WikiLeaks, som kanske aldrig varit så mäktigt och fruktat som nu, brottas med allvarliga inre problem. I Medierna berättar vi att ledningen för WikiLeaks idag inte har full kontroll över det läckta, ännu opublicerade materialet. En av världens mest ökända anti-semiter är nu inblandad i arbetet med att sprida WikiLeaks senaste läcka. Dessutom förklarar vi varför ddos-attackerna varit bra för WikiLeaks, men det finns andra, större, hot. Vi berättar också om den blomstrande hyperokaljornalistiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

11 Dec 201034min

Medierna 20101211 Antisemit i Wikileaks och hyperlokal journalistik 2010-12-11 kl. 11.03

Medierna 20101211 Antisemit i Wikileaks och hyperlokal journalistik 2010-12-11 kl. 11.03

AWikiLeaks, som kanske aldrig varit så mäktigt och fruktat som nu, brottas med allvarliga inre problem. I Medierna berättar vi att ledningen för WikiLeaks idag inte har full kontroll över det läckta, ännu opublicerade materialet. En av världens mest ökända anti-semiter är nu inblandad i arbetet med att sprida WikiLeaks senaste läcka. Dessutom förklarar vi varför ddos-attackerna varit bra för WikiLeaks, men det finns andra, större, hot. Vi berättar också om den blomstrande hyperokaljornalistiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

11 Dec 201034min

Sveriges wikiläckare och Umeås mediekoncentration

Sveriges wikiläckare och Umeås mediekoncentration

Han styr veckans alla svenska wiki-scoopWikileaks har med sina tidigare megaläckor om Irak och Afghanistan lagt ut allt material samtidigt. Och fått kritik för att publicera ogranskade dokument. Men det har dessutom funnits ett annat problem: alla avslöjanden har trängts med varandra och dessutom med debatten om själva läckan under några få dagar innan medieintresset hamnat någon annanstans. Så mediegenomslaget för varje enskild historia har förminskats.Med diplomatrapporterna provar Wikileaks en annan strategi: man lägger bara ut de diplomatdokument som något medieföretag baserat en historia på. Vilket också betyder att bara utvalda medier får chansen att jaga nyheter i jätteläckan. I Sverige är det frilansjournalisten Johannes Wahlström som fått Wikileaks förtroende att välja ut vilka medier som ska få scoopen. Tidningskonkurrensens svanesångI Umeå går en epok av tidningskonkurrens mot sin ände. De två lokaltidningarna, Västerbottens-Kuriren och Västerbottens Folkblad, ska börja samarbeta om sitt nyhetsmaterial. Ett tecken i tiden på en tidningsmarknad som förändrats dramatiskt det senaste decenniet. Verklig konkurrens mellan olika tidningsägare finns idag bara kvar på fyra orter utanför storstäderna. Och på de orter där ett och samma företag driver båda tidningarna blir det allt vanligare med olika slags redaktionella sammanslagningar. I Umeå vill tidningsledningen gå ett steg längre och samordna själva nyhetsarbetet. Är det dags att vinka adjö till tidningskonkurrensen på landsorten, och är det i så fall något att fälla tårar över?Ipadhysterin löser inte betalproblemSå släpptes den till slut, Apples surfplatta, iPad. Surfplattan, en slags dator utan tangentbord, har redan utnämnts till årets julklapp. Den har också fått mediehusen skrika av glädje och att tävla om att hinna först med sina egna applikationer. Expressen toppade hela sin webbplats med nyheten om den egna appen och petade därmed ned nyheten om Nordkoreas granatattack mot Sydkorea.Aftonbladets Jan Helin tog i från tårna och skrev ett mastodontinlägg på den egna bloggen, där han storslaget jämförde iPadens intåg med Aftonbladets födelse på 1800-talet. Frågan är om iPaden kan göra det möjligt att ta betalt för journalistik igen? Det saknas inte skeptiker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

4 Dec 201034min

Meddelarskydd och mer statistikstrul

Meddelarskydd och mer statistikstrul

Håller löften om frivilligt meddelarskydd?Det bristfälliga meddelarskyddet i privat men skattefinansierad verksamhet har vi tagit upp tidigare i Medierna. När en verksamhet flyttas från offentlig till privat utförare försvinner meddelarskyddet och man får bristande insyn och granskning i verksamheten. Regeringen vill inte se en utvidgning av meddelarskyddet till att gälla även kommersiella bolag. Men nu ser det ändå ut att börja röra på sig i frågan. De ideella organisationer som bedriver vård i privat regi men utan vinstintresse jobbar på att ta fram regler som ska ge deras anställda samma meddelarskydd som de offentligt anställda. Och de kommersiella vårdbolagen talar sig gärna varma för meddelarfriheten. Vi har granskat vad som är på gång och vad dessa försäkringar är värda. Statistiken om tandläkarnas anmälningar håller inteI veckan spreds en nyhet som fick stort utrymme och som handlade om en undersökning från BO. Den påstods visa att de flesta av landets tandläkare låter bli att anmäla missförhållanden till socialtjänsten när de ser barn fara illa. Men när man pratade om att 9 av 10 tandläkare sett problem och bara 2 av 10 anmält så glömmer man att säga att 8 av 10 överhuvudtaget inte svarat på frågan - vilket ju gör alla de andra sifferuppgifterna meningslösa. Hur kommer det sig att journalisterna gång på gång missar att granska statistiska nyheter som rymmer felaktigheter? Gåvor ger stabil grund för journalistikOch så ska det handla om gåvofinansiering som ett sätt att finansiera journalistik när annonsmarknaden krisar. På internet är det populärt och i veckan fick svenska Flattr.com pris för sin tjänst som gör det möjligt att enkelt ge pengar till exempelvis bloggar man gillar. Men det finns några som har använt den här affärsmodellen i snart 40 år - att först ge bort gratis och sedan be om pengar. Och det är amerikansk public radio. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

27 Nov 201034min

Populärt inom Samhälle & Kultur

mardromsgasten
podme-dokumentar
rattsfallen
en-mork-historia
aftonbladet-krim
p3-dokumentar
nemo-moter-en-van
blenda-2
skaringer-nessvold
badfluence
killradet
creepypodden-med-jack-werner
flashback-forever
kod-katastrof
vad-blir-det-for-mord
hor-har
varvet
rysarpodden
aftonbladet-daily
rss-brottsutredarna