Berättelsen om Hammarbylåten Just idag är jag stark

En tidig morgon i juli satte sig Anna Ström i den ljusgrå minibussen. I bakluckan låg en kista draperad med blåvitts fana och ur bilstereon hördes sportreferat. I kistan låg hennes son. Resan hem hade börjat. Denna P4 Dokumentär är gjord av Lina Lund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 25 juni 2012 fick Anna Ström i Åsa utanför Kungsbacka beskedet. Hennes son, som flyttat till Härnösand för att starta ett nytt liv, hade tagit en nätdrog och hittats död i sin lägenhet. Kort därefter hyr hon en bil, köper en kista och åker 80 mil norrut för att hämta hem Dennis. - Det var det mäktigaste jag har gjort. Jag var så stolt över att jag körde honom själv, berättar hon. Det blev starten på en annorlunda resa genom sorgen. Programmet är gjort av Lina Lund.

11 Apr 201542min

När Leif Andersson klev in i en skivstudio 1974 för att spela in sitt livs enda singel anade han säkerligen inte att resultatet senare skulle uppfattas som den mest udda skivutgivning som någonsin gjorts i det här landet. Men vem var han och hur hamnade han egentligen i en skivstudio? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På påskafton sänder P4 Dokumentär berättelsen om Leif Anderssons förbryllande singel som kallats allt ifrån fruktansvärd till nyskapande och avantgardistisk. Ryktena om hur skivan skapades har varit många och Stefan Sundberg har sökt efter sanningen bakom denna unika utgivning. – Det finns något genuint och äkta i Leifs inspelning som gör att singeln känns som något annat än en ren ploj och jag hade inte fattat hur otroligt många beundrare Leif har. Mycket ny fakta har kommit upp till ytan om denna inspelning sedan jag började jobba med programmet vilket känns fantastiskt, säger Stefan Sundberg. Leif spelade inte in fler singlar och försvann sedan lika snabbt som han dykt upp. Men vem var han och hur hamnade han egentligen i en skivstudio? Genialisk eller olyssningsbar? En sak är dock säker; Leif Anderssons singel lämnar ingen oberörd. Ett program av Stefan Sundberg. stefan.sundberg@sverigesradio.se Under artikeln hittar du fler lyssningstips från P4-Dokumentär! Har du hört Jokkmokks-Jokkes "Gulli-gullan" på engelska eller historien om undercover-inspelningen av filmen Fäbodjäntan i Skattungbyn? Mycket nöje.

4 Apr 201538min

Hon ville inte prata om bilden eller händelsen på torget. Det var locket på och hon tyckte inte om den. Det säger en anhörig om Danutas egen reaktion av bilden av henne med handväskan. Vem var kvinnan med väskan? Och vad hände egentligen den där dagen i Växjö 1985? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag tror att hon reagerade som kvinna. Bilden är inte smickrande. Den framställer henne som en gammal kärring, och det tyckte hon inte att hon var, säger en nära anhöriga till Danuta. Bilden av tanten med väskan har spritts över hela världen. Hennes namn är Danuta Danielsson. Hon var bara 38 år när bilden togs, och ville helst glömma bort den. Det här är berättelsen om kvinnan bakom handväskan, en ofrivillig hjältinna mytologiserad i sin hemstad. – Jag stod en och en halv meter i från henne. Det gick snabbt. När jag sedan kommit hem och framkallat rullen och sköljt negativen då såg jag...och tänkte "va fan där sitter den"! Men det var så laddat på stan så den känslan var mycket starkare än glädjen man kunde känna efter. Det var verkligen skarpt på torget. Det var aggresivt. Så berättar fotografen Hans Runesson som tog bilden. Det som hände den där dagen på torget i Växjö var den första stora konfrontationen mellan nynazister och antirasister på 80-talet, Nordiska rikspartiets demonstration i Växjö den 13 april 1985. Kvinnan som svingar sin handväska mot en demonstrerande skinnskalle i Växjö 1985 blev snabbt en symbol för motstånd, bilden fick stor spridning och valdes till Årets bild 1985. Den röstades också fram i slutet av 1990-talet av tidskriften Vi och Svensk fotohistorisk förening till "Århundradets bästa bild. Men bildens huvudperson, Danuta Danielsson, ville inte prata med någon om detta. Enligt flera vittnesmål mådde hon inte bra psykiskt. Hennes förslutna hade hunnit ikapp henne och åren i Växjö kantades av psykiska besvär, ilska och vård. – Jag upplevde flera gånger hur hon var obefogat aggressiv mot sin omgivning, berättar Lisa Syrén på Sveriges Radio som kände och arbetade med Danuta Danielssons nu avlidne man. Hon var ingen tuff tant utan en själsligt trasig medmänniska, säger Lisa Syrén. Vem var hon? Varför var hon på torget och spelar hennes eget öde någon roll för bildens symbolik? I programmet möter vi bland annat anhöriga och bekanta till Danuta Danielsson. Poliser som var på plats och pressfotografen som tog bilden. Programmet är gjort av Ola Hemström, Sven Börjesson och Petra Ekelöf.

28 Feb 201543min

Det är tidigt 1960-tal. Nya idéer ligger i luften och framtiden är ljus. Men på Kalmar allmänna läroverk går en gammal man omkring i korridorerna. Han är biologilärare och gör allt för att göra livet surt för de elever som inte passar in i hans världsbild. Han tycker inte om judar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sigrid Edsenius följer spåren bakåt i tiden för att försöka ta reda på hur läraren kunde få fortsätta att undervisa. På resan upptäcker hon fler som inte gjort upp med det förflutna, även i den egna familjen. Sigrid Edsenius arbetar som journalist på P4 Kalmar Sveriges Radio. 2006 fick hon Public Service-klubbens prestigefyllda pris Ikaros för sin dokumentär om mordet på Abbas Rezai. Hon har även gjort P4 Dokumentären Åke Green – dömd till framgång. sigrid.edsenius@sverigesradio.se

21 Feb 201528min

Pentti Lehtonen flyttade från Finland till Sverige med sin mamma när han var sju år. Mamman bytte sitt finska förnamn Inkeri till Ingeborg och kallade Pentti för Bengt när andra kunde höra. Finska språket skulle inte användas utanför hemmets väggar. Hon ville bli svensk. Men vad ville Pentti? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Pentti lärde sig snabbt flytande svenska och blev svensk på ytan men inom honom började hans finska arv växa trots att det inte fanns någon som lockade fram det. Han höll på att tappa sitt finska språk, och det lilla som fanns kvar av språket stannade vid en sjuårings nivå. Dessutom var det sällan han kunde åka till Finland. – Så här i vuxen ålder har jag börjat tänka hur livet hade gestaltat sig om vi hade stannat kvar i Finland. Jag tror att jag hade varit en tryggare person om vi hade stannat kvar, funderar Pentti Lehtonen. Pentti Lehtonen deltog i Sveriges Radios Sisuradios Twitter kampanj #våga finska hösten 2013. Det kom tusentals twittermeddelande och flera hundra skrev om sitt förhållande till finska språket och om sina finska rötter. Jag fångades av Penttis korta mening ”När jag växte upp skulle det finska tonas ner, min mor kallade mig för Bengt när folk kunde höra...inte så kul för självkänslan”. Denna tweet ledde till att jag ringde till Pentti och frågade om jag kunde göra ett dokumentärprogram om honom. Då kunde jag inte ana hur mycket det kan finnas bakom en tweet på 140 tecken. Pentti Lehtonen har bott nästan 60 år i Sverige men har aldrig kunnat känna sig som en svensk. Trots de yttre kännetecken som bra utbildning, lysande karriär och höga inkomster, har han alltid haft en känsla av ett visst utanförskap. – Jag måste alltid prestera dubbelt så bra som andra för att bli accepterad, beskriver Pentti hur han har försökt att komma undan den tärande känslan av utanförskapet. Pentti Lehtonens hemlängtan till Finland blev allt starkare med åren men han kunde inte göra så mycket för att bemästra sin längtan efter hemlandet. Han saknade verktyg för att bygga upp sin finska identitet. Det viktigaste, språket, hade stannat vid ett barns nivå så han bestämde sig för att åretuppta sin finska. Penttis stora syster Maija-Liisa bor också i Sverige och syskonen pratade svenska med varandra i 40 år. En dag ringde Pentti till Maija-Liisa och överraskade henne. – Pentti ringde och pratade finska i 20 minuter, berättar Penttis syster Maija-Liisa. Reporter Virpi Inkeri. virpi.inkeri@sverigesradio.se

7 Feb 201539min

Ett dygn i en svensk urskog förändrade hennes liv. Men innan hon hamnade där levde Lixuan An den amerikanska drömmen. Hon bodde i Brooklyn och jobbade som reklamare på Manhattan. Hon tjänade mycket pengar och flög kors och tvärs över Amerika och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Naturen hade hon ingen som helst relation till. När hon blev mamma lämnade hon storstaden och USA och flyttade med sin svenska man Ola till Småland. Här ville hon leva ett enklare liv och så ville hon hitta ut i skogen. Första året letade hon, utan framgång, efter en entréskylt. Det fanns ingen. Småningom förstod hon att man får gå in var man vill! Hon kallar allemansrätten ”världens mest civiliserade lag”. En septemberdag följde hon med radioreportern Jenny Berntson Djurvall till en urskog i Dalarna. Och den resan skulle förända hennes liv. Reporter Jenny Berntsson Djurvall Programmet sändes första gången 6 juli 2014.

31 Jan 201533min

Svenske skateboardproffset Ali Boulala står på toppen av sin karriär och lever livet i Melbourne, Australien. Men en dag, den 6 mars 2007, händer något som förändrar hans liv på alla plan när han sätter sig på sin motorcykel för att ta en tur runt kvarteret. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medpassagerare på hans motorcykel är Alis bäste vän Shane. Båda är berusade och saknar hjälm. Ali tappar kontrollen över motorcykeln och kraschar in i en vägg. Shane dör nästan omedelbart och Ali hamnar i koma. När han vaknar döms han till fängelse i Australien i fyra år. Idag är Ali Boulala tillbaka i Sverige och sedan en tid tillbaka är han nykter och drogfri. Hör Ali Boulala berätta om sin makalösa karriär, sitt destruktiva liv, vad som gick snett och hur han ska börja om. Reporter Hugo Lavett För sin P1 dokumentär "Kvinna hittad död vid badplats" har hugo Lavett fått pris av New York Festivals World´s Best Radio Programs samt "Åke Blomströms Memorial Prize". Kvinna hitad död vid badplatshttp://sverigesradio.se/sida/avsnitt/213329?programid=909 hugo.lavett@gmail.com

17 Jan 201536min

Storasyster Hédi valde under kriget det hon trodde var en säker död, för att inte lämna sin lillasyster ensam i koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau. Nu bor de de två systrarna Hédi Fried och Livia Fränkel i Stockholm. När de växte upp bråkade de alltid. Men kriget svetsade dem samman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är sommar. Varje sommar de senaste fyrtio åren har systrarna tillbringat på landet. De har varsitt lantställe i närheten av varandra. Men Hédi har nyss fyllt nittio och den här sommaren orkar hon inte åka. – Vi var som katt och hund, berättar Hédi. Vi var avundsjuka på varandra, vi bråkade, vi till och med slogs. Jag var våra föräldrars smarta flicka och Livia var deras vackra flicka. Och jag förstod aldrig att också jag var älskad. Livia är i tvättstugan och tvättar det sista innan hon ska till landet och sommarlugnet. Hon älskar havet och hon älskar att bada. Hon berättar om en gång de var vid floden, hon och Hédi. Av en slump kom killen som Livia var hemligt förälskad i. Men det var en förbjuden kärlek. – Då satt Hédi och höll vakt, så att ingen vi kände skulle komma och se mig. När de bara hade varandra så slutade de bråka. Och båda systrarna är överrens. – Vi hade aldrig överlevt utan varandra. Dokumentären är producerad av Amanda Glans.

11 Jan 201540min