Berättelsen om Hammarbylåten Just idag är jag stark

Hans Vild-Hasse Bengtsson är Sveriges kanske mest kända knalle. Galen, rolig och kung över korvarna. I över 40 år har hans hjärta slagit hårt för äventyret på vägarna och knalle-livet.  Men nu kanske samma hjärta tvingar honom att lägga av med det som han älskar mest av allt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hans Vild-Hasse Bengtsson har alltid gått sin egen väg och på hans gård utanför Malung har han skapat sitt eget universum. Där finns bland annat Vindarnas Tempel med Nordens första korvmuseum. Men hur gärna han än motsätter sig det sätter kroppen stopp. Hur ska han kunna sluta med knalle-livet och resandet? Är det kanske dags att flytta ut från husvagnen och in i huset?Martin Eriksson har följt Vild-Hasse under ett helt år i både med och motgång. Reporter Martin Eriksson martin.eriksson@sverigesradio.se

22 Juni 201433min

Pentti Lehtonen flyttade från Finland med sin mamma när han var sju år. Mamma ville smälta in i det nya landet så fort som möjligt och dolde därför deras finska ursprung. Hon bytte sitt finska förnamn Inkeri till Ingeborg och kallade Pentti för Bengt när andra kunde höra. Finska språket skulle inte heller användas utanför hemmets väggar och mamma pratade svenska med sin kraftiga brytning med sonen. Hon ville bli svensk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Pentti lärde sig snabbt flytande svenska och blev svensk på ytan men inom honom började hans finska arv växa trots att det inte fanns någon som lockade fram det. Han höll på att tappa sitt finska språk, och det lilla som fanns kvar av språket stannade vid en sjuårings nivå. Dessutom var det sällan han kunde åka till Finland. – Så här i vuxen ålder har jag börjat tänka hur livet hade gestaltat sig om vi hade stannat kvar i Finland. Jag tror att jag hade varit en tryggare person om vi hade stannat kvar, funderar Pentti Lehtonen. Pentti Lehtonen deltog i Sveriges Radios Sisuradios Twitter kampanj #våga finska hösten 2013. Det kom tusentals twittermeddelande och flera hundra skrev om sitt förhållande till finska språket och om sina finska rötter. Jag fångades av Penttis korta mening ”När jag växte upp skulle det finska tonas ner, min mor kallade mig för Bengt när folk kunde höra...inte så kul för självkänslan”. Denna tweet ledde till att jag ringde till Pentti och frågade om jag kunde göra ett dokumentärprogram om honom. Då kunde jag inte ana hur mycket det kan finnas bakom en tweet på 140 tecken. Pentti Lehtonen har bott nästan 60 år i Sverige men har aldrig kunnat känna sig som en svensk. Trots de yttre kännetecken som bra utbildning, lysande karriär och höga inkomster, har han alltid haft en känsla av ett visst utanförskap. – Jag måste alltid prestera dubbelt så bra som andra för att bli accepterad, beskriver Pentti hur han har försökt att komma undan den tärande känslan av utanförskapet. Pentti Lehtonens hemlängtan till Finland blev allt starkare med åren men han kunde inte göra så mycket för att bemästra sin längtan efter hemlandet. Han saknade verktyg för att bygga upp sin finska identitet. Det viktigaste, språket, hade stannat vid ett barns nivå så han bestämde sig för att åretuppta sin finska. Penttis stora syster Maija-Liisa bor också i Sverige och syskonen pratade svenska med varandra i 40 år. En dag ringde Pentti till Maija-Liisa och överraskade henne. – Pentti ringde och pratade finska i 20 minuter, berättar Penttis syster Maija-Liisa. Sedan dess har Pentti och Maija-Liisa alltid pratat finska med varandra och Pentti har jobbat hårt för att öka sitt ordförråd. Han berättar hur finska orden plötsligt kan komma till honom och väcka gamla, härliga minnen. – Jag var på väg till Helsingfors från flygplatsen i Vanda och såg en vägskylt där det stod ”Karkkikauppa”, alltså godisbutik. Godis det är ”karkki” och det ordet har jag inte använt sedan jag var en liten, liten kille”, berättar Pentti med ett stort leende på läpparna. Med språket kom också den finska kulturen, som Pentti har ett stort intresse för. Han läser finska klassiker, gillar finska filmer och är ett stort fan av bandet Eppu Normaali. Ishockey är förstås avgörande och speglar hans riktiga jag. – När Sverige vinner över Finland i ishockey är hela dagen förstörd, sägerPentti Lehtonen. Pentti Lehtonen är stolt över sitt hemland, Finland, och är speciellt lycklig över det att hans finska arv kommer att leva kvar i Sverige. Penttis dotter har bestämt sig för att ta sin fars efternamn och vill visa sitt ursprung. Reporter Virpi Inkeri. virpi.inkeri@sverigesradio.se

21 Juni 201439min

1994. Molly Marmander är nio år. Hon har gått och lagt sig för att sova men ligger och lyssnar på sina föräldrars gräl. Hennes pappa testskjuter bultpistolen, den som de använder till slakt på gården, i köksbordet. Han säger till Mollys mamma att om inte hon tar med barnen och åker därifrån så får de titta på när han tar sitt liv. - Jag sprang upp och hämtade en torkad blomma till pappa som jag gav honom, och så gav jag honom en kram, säger Molly. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – När jag sprang ut till bilen så stod jag på grusplanen och tänkte att jag ville springa in och krama honom en gång till, men jag vågade inte det för han var liksom inte samma pappa längre. Han hade väl avskärmat sig lite. Mollys mamma vågade inte stanna kvar hemma så hon satte sig i bilen med barnen och körde till Mollys äldre bror för att sova där. – Jag minns att vi pratade om det, att jag frågade mamma: ”är pappa död nu?” Och då sa hon: ”ja, det är han nog.” Hon visste att han skulle ta livet av sig och det var liksom ingenting att hymla med, så hon var väldigt öppen mot oss barn vilket jag är tacksam för. För hade ingen sagt vad som höll på att hända så hade det nog varit svårare att bearbeta. Det här är historien om kvällen då allting förändrades och om ångesten över den där sista kramen som aldrig blev. Men också om varför Mollys pappa tog sitt liv och hennes kamp för att gå vidare. Reporter Maria Hansson

15 Juni 201440min

Cal har gjort sig av med allt från möbler och inredning till elektricitet och vatten. Allt för att han ska kunna ha hästarna Isadora och Adre i sitt vardagsrum. På nyårsaftonen firar de alla tre framför kakelugnen. Men en gång i tiden såg Cals liv helt annorlunda ut. Då var han välbetald formgivare i Japan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – I was a millionair hippie in Tokyo at that time, klädd i vargskinn och så här långt hår och massa pärlor och hajtänder som alla andra… berättar Cal. Vad hände egentligen på vägen mellan Tokyo och hästkulan i södra Sverige? Och varför har han hästarna inomhus? Reporter Erika Norberg

14 Juni 201444min

Koloniområdet Trekanten ligger som en trekantig oas mitt i mellan järnvägsspåren och höghusen på Nordost och Öster i Gävle. Här har många nysvenskar hittat en fristad, två av dem är Jeza och Boar Said. - Det är bra här, säger Jeza Said när han sitter på en vit plaststol och tittar ut över sina odlingar. Man kan komma hit och dricka sitt kaffe, grilla lite och träffa barnen, säger han. I cirka 70 år har det odlats grönsaker i koloniträdgården Trekanten i centrala Gävle, men från och med i höst så är det slut med det - Trafikverket vill göra en säkrare rangerbangård. - Jag tror inte ens politikerna i Gävle förstår värdet av det här området, säger Lilian Sjölund, en annan av odlarna i koloniområdet Trekanten. Det är lite språkförbistringar men det en otrolig skön stämning här, säger hon och blicka ut över det lite vilda området. Enligt Lilian Sjölund pågår det spontanintegration här. I ett halvår har Joacim Lindwall följt Jeza och Boar Said, far och dotter, i sin kamp att få behålla sin kolonilott i Gävle.Detta är en dokumentär om hur mycket en bit jord kan betyda för en människa, men det är också en dokumentär om hur det är att komma från ett annat land till Sverige och försöka förstå vår svenska byråkrati. Reporter Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sverigsradio.se Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

13 Jan 201431min

Han var läraren som blev hotellägaren som blev miljonär som blev utbränd alkoholist. Dessutom är han en manisk samlare. Hör Lasse Diding berätta om sin väg tillbaka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hans bror lämnade en dag i mitten av 80-talet över hotellet Gästis i Varberg, till Lasse. Detta blev hans nya livsuppgift, parallellt med allt prylsamlande, och plötsligt en dag stod han med ett väl fungerande hotell, som skrivits upp i tidningar, och som han blivit miljonär på. Nu kunde han finansiera sitt samlande med hur mycket pengar som helst.- Det fyllde hela huvudet, dag och natt, morgon och kväll. Man stänger av sig mot övriga yttervärlden, och så är det bara det som gäller, förklarar säger Lasse Diding. Men det hela gick för långt, och blev "maniskt och gränslöst" som Lasse själv uttrycker det, när han jobbade för mycket med sitt hotell och samlade på allt möjligt. Samtidigt låg han och drömde om det på nätterna. Till slut gick Lasse in i väggen, och samband med det hann han vinna en budgivning som gick för långt, och satt en dag utbränd, sömnlös, mager och alkoholiserad med ett 4 våningar och 2500 kvadratmeter stort gammalt semesterhem i Varberg, som han inte visste vad han skulle göra med. Det här är historien om vad som hände med Lasse efter han gick in i väggen, vad som hände med hans maniska samlande, hans väg tillbaka, och vad det blev av det gamla semesterhemmet som som han köpte för 7 år sedan. Reporter: Martin Wadlund

5 Jan 201440min

Tidigt 80-tal. Tjejerna har permanentat hår, blekta jeans och collegetröjor i pastell. Men så hände något i Bua i Halland, en mystisk sjukdom drabbade några av flickorna, sedan blev de fler och fler. Skolpersonalen förundrades när en allt större del av eleverna hoppade på kryckor och i skolmatsalen skapades en egen kö med hjälpare till dem som inte kunde bära sin bricka själv.Malin Kjellberg var en av de första som drabbade.- De flesta i klassen hade det, men inte samtidigt utan det var ju i omgångar.Det blev ett högt tryck på sjukvården. - Sammanlagt kom det någonstans mellan 250 och 300 stycken under den här perioden, berättar ortopeden Christer Allenmark. Förutom Bua drabbades även Veddige, Mölndal, Kinna och Borås och än idag undrar Buaborna vad det var som egentligen hände.-- Men jag skulle vilja veta exakt vad var det som ledde till detta, säger en av de drabbade Krister Svanh. Reporter Sara kvist sara.kvist@sverigesradio.se Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

29 Dec 201338min

1983 försvinner den nyblivne pensionären Bertil Svensk spårlöst utanför sitt hem i Björsäter utanför Åtvidaberg. Vi får nu möta hans tre döttrar som ser tillbaka på en tid av frågor och saknad. Vad hände egentligen den där fredagseftermiddagen när det lilla samhället förvandlades till en plats full av poliser, militärer och helikopterdån? Stämmer deras teori om att någon kört på Bertil och fört bort kroppen? Finns svaret på gåtan i någons tystnad? Dokumentären är gjord av Mathias Lindholm på P4 Östergötland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

22 Dec 201336min