P4 Dokumentär special: Sista giget med Kikki Danielsson

Linnea föddes i en pojkkropp men har alltid känt sig som en flicka. Hon vill ha klänning och håret i tofsar. Och ett flicknamn. Men hur ska det gå till och vad ska andra tänka och tycka? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Reportern Ylva Bogegård har följt Linus 8 år, som sedan blir Linnea, en länge tid. Hur det är att bli bemött som pojke när man känner sig som flicka? Hit kan du vända dig om du själv har frågor kring ämnet:TransammansTranshöriggruppenhbtq-certifierade barnavårdscentralerYlva Bogegårdylva.bogegard@sverigesradio.se

17 Okt 201532min

I juli 1982 sprängs en åklagares villa i Nacka. Familjens 19-åriga dotter Lena förlorar sin pojkvän. "Bombmannen" Lars Tingström har slagit till och för Lena blir händelsen början på ett kaotiskt liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sprängningen mot Lenas familjs hus är det första i raden av flera attentat mot rättsväsende och myndigheter som den så kallade ”Bombmannen” Lars Tingström ska utpekas för. Tingström har tidigare blivit dömd i en rättegång där Lenas pappa Sigurd Dencker varit åklagare.För den unga Lena blir händelsen början på ett turbulent liv med missbruk och kriminalitet som ska vara i ett par decennier. Relationen till föräldrarna försämras drastiskt och hon får allt mindre kontakt med sin egen son Andreas som har kommit till världen bara några år efter sprängningen. Det är först när Andreas blir tonåring som mor och son hittar tillbaka till varandra, detta när Andreas själv får upp ögonen för alkohol och droger.Ett program av Fredrik Johnsson.Fredrik Johnsson är dokumentärproducent för radio och TV. Fallet Bombmannen har han tidigare avhandlat tillsammans med kollegan Kristofer Hansson, i P3 Dokumentär 2006 samt i TV3’s Brottskod 2015.fredrik@fredrikjohnsson.orgLyssna på P3 Dokumentär om Bombmannen från 2006

8 Okt 201542min

Nasas upptäckt av vatten på Mars skapar helt nya möjligheter att bosätta sig där. Harald Frendin har anmält sig till att vara med och kolonisera planeten Mars år 2026 och lämna jorden för alltid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag har haft ett bra liv på jorden. Nu är det dags för nästa steg, säger Harald Frendin.Harald är 23 år och bor i Uppsala, han jobbar i en teknikbutik – men om han går vidare till nästa steg i projektets uttagning så kommer han alltså att sätta sig i en rymdraket och åka till mars. Nu väntar han på besked om han har gått vidare till nästa steg i uttagningen.Om allt går i lås reser han genom rymden i åtta månader – och sedan landar raketen på Mars, och återvänder aldrig till jorden igen. På Mars skulle Harald bo i en liten enhet på 50 kvadratmeter i en iskall miljö där han inte kan röra sig utan skyddsdräkt. Han skulle vandra runt på en kal planet fem miljoner mil från allt han någonsin känt som sitt. Han skulle riskera att dö av kosmisk strålning, giftigt stoft, kvävning, en sjukdom han inte kan bota själv. Harald drivs av en nyfikenhet på rymden, en önskan att bryta ny mark och att gå till historien, men vad mer? Vem är Harald Frendin, som är beredd att lämna allt – precis allt – för att bosätta sig på en annan planet? Reporter Anna Bratt

3 Okt 201531min

Jag köper en biljett till min födelsestad. Min dotter Alicia undrar vad som får mig att plötsligt vilja åka tillbaka. Det har gått 35 år sedan jag flydde Buenos Aires och det är dags att återvända. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Afuera de la puerta esta Suecia. Så sa min mamma till mig hela min uppväxt. Utanför dörren finns Sverige, men här hemma är vi i Latinamerika, här måste vi hålla kvar vid vår kultur.Denna berättelse är en resa i tid och rum. Som börjar när jag tillsammans med min mamma och mina syskon flydde från 70-talets militärjunta i Argentina. En resa präglad av en stark förvirring om att vara invandrare, argentinare eller svensk.Nu är det dags att se om minnen kan återskapa en känsla av tillhörighet. Nu är det dags för min 12-åriga dotter Alicia att se min historia. Att söka svar på frågor som följt mig hela min uppväxt. Vad är svårast, att lämna sitt land eller att erövra en plats i det nya?Manuel CubasManuel Cubas är journalist, skådespelare och regissör. Han har bl a gjort flera program för P3 Dokumentär.

25 Sep 201540min

Folke Schimanski växte upp i Tyskland på 30-talet med en far som var aktiv i Hitlers nazistparti. Under hela sitt liv har han sedan brottats med skuldkänslor och frågan om sin egen roll i historien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I slutet av andra världskriget räddades Folke Schimanski från Berlin tillsammans med sin mamma och storasyster med Röda Korsets vita bussar. De var flyktingar, men inte judar utan utlandssvenskar, och som sådana högprioriterade i Folke Bernadottes räddningsaktion. - När det gäller förhållandet till nazismens offer, så är ju jag inte en del av dem. Och jag är heller inte en del av vad min far representerade, att efter kriget inte kunna erkänna sin skuld. Jag står i ett ingenmansland, säger Folke. Folke Schimanskis far var medlem i Hitlers nazistparti. På 1970-talet kom också hans syster Vera Oredsson att bli känd ledare för det svenska nazistiska Nordiska Rikspartiet.Idag jobbar Folke med skulden.- Det är ju inte någon plikt, att jag ska behöva plikta för att jag har vuxit upp i den här familjen. Men man kan ändå se det som en uppgift i livet, att man vill ta konsekvenserna av det på något sätt...kompensera, säger han.Programmet är gjort av Lotta Malmstedt.

18 Sep 201538min

När Lemet Ánde är 14 år blir han kär. I en kille. De träffas i smyg för de upplever att deras kärlek är tabu i den samiska kulturen de tillhör och älskar. Är flytt till storstan den enda utvägen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Följ med till Lemet Ànde Stuengs hemby i Nordnorge, till det samiska samhället Karasjok i Finnmark. Här är majoriteten samer, nästan alla pratar samiska och den samiska kulturen är stark. Men hur är det att vara en minoritet i en minoritet? - Ett stort problem i den samiska kulturen är att många HBTQ-samer väljer att ta sitt eget liv, väljer att flytta, lämna sin egen kultur, sitt språk, för att de inte accepteras som de är. För mig är det oacceptabelt. Men så stor är kärleken att många väljer att göra det, att flytta och att aldrig komma tillbaka, säger Lemet Ánde Stueng som idag är 24 år. Merethe Kuhmunen som gjort dokumentären är själv same och fick upp ögonen för Lemet Ánde Stueng genom hans blogg där han skrev om hbtq-frågor inom den samiska kulturen. Hon blev nyfiken på Lemet Ándes engagemang och mod eftersom hon vet av egen erfarenhet att det kan vara svårt att på olika vis bryta normer i den samiska kulturen. - Dokumentären handlar om hur livet är för dem som vågar att gå mot strömmen i Sápmi, säger Merethe Kuhmunen.

10 Aug 201541min

I juli 1965 försvinner 16-årige Kjell Åke Johansson och tre andra unga män spårlöst. Märkliga omständigheter samma dag gör att frågetecknen tätnar. Kjell Åkes syster väntar än i dag på livstecken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Torsdagen den 29 juli är den regnigaste sommardagen 1965. Ett mäktigt lågtryck drar in från Atlanten och semesterlediga svenskar kurar i sommarstugor, husvagnar och tält. Men denna torsdag kommer också att bli en av de märkligaste i svensk kriminalhistoria. De unga arbetarkillarna Jan Olof Dahlsjö 21, Gay Roger Karlsson, 22, och den 16-årige Kjell Åke Johansson försvinner i en midnattsblå Volvo PV. På 50 år har man inte hittat ett vettigt spår efter vare sig de tre eller bilen som de åkte i. Fortfarande väntar Kjell Åkes lillasyster Anna på att få höra något från sin bror och det gör Gay Rogers lillasyster Ramona också. Ungefär samtidigt som de tre försvinner i bilen kommer den 18-årige konstnärssonen Hübner "Hymme" Lundqvist från Drottningholm utanför Stockholm till Göteborg. Men i Göteborg slutar spåren efter "Hymme". Med inte nog med att en pojke och tre unga män försvinner spårlöst i Göteborgs centrala delar denna dag. Samma eftermiddag begås ett av de märkligaste bankrånen i svensk brottshistoria i Gamlestan i östra Göteborg. Det fick namnet Grodmansrånet. De tre bankrånarna greps kort därefter. Finns det något samband mellan kvartetten som försvann och bankrånet? Tommy Johansson och Eric Öbo tar sig en titt på torsdagen den 29 juli 1965.

6 Aug 201545min

Betty Bjurström och Gunilla af Halmstad gjorde båda karriär som nakendansöser. Vincent är Bettys son som i sin ungdom gifte sig med äldre kvinnor för pengarnas skull. Men vad hände med Vincent? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Betty Bjurström var verksam på 40-talet och lyckades via nakendans på Chinateatern göra karriär i Europa. Hon gifte sig med en italienare och de blev båda anklagde för spioneri under andra världskriget. När hon ville skilja sig sköt han henne med pistol på ett hotellrum i Paris. Gunilla af Halmstad var på 60- och 70-talet Sveriges mest omskrivna nakendansös. Hon började sin karriär med att stå nakenstaty på marknader runt om i Sverige men dansade sedan på de flottaste ställena runt om i Europa. Gunilla af Halmstad sökte sig därefter till ett annat liv och gjorde karriär som kronofogde. Idag lever hon ett stilla pensionärsliv. Nu går ryktet att Vincent ska göra en film om sin mor, men han är inte en man som det är enkelt att få tag i. Vad hände med Vincent och var finns han idag? Programmet är gjort av Bo Sjökvist.bo@boskapelser.se

1 Aug 201545min