Göran satt 850 dagar i häkte - nu växer kritiken mot Sveriges rekordlånga häktningstider
I lagens namn6 Juli 2014

Göran satt 850 dagar i häkte - nu växer kritiken mot Sveriges rekordlånga häktningstider

Sverige ska ha en human kriminalvård, heter det. Men varför är vi då ett av de länder som kan hålla människor häktade i oändlighet, i extrem isolering? Och hur kommer det sig att många politiker håller med FN och andra organ om att systemet måste ändras - men att ingen driver på för en politisk förändring? Våra svenska häkten är inte utformade för de häktningstider som har utvecklats. (Nils Öberg, GD Kriminalvården) Det finns ju regler för när man har fulla restriktioner och följer man dom så är det rimligt. (Beatrice Ask, justitieminister) Jag skulle mycket hellre sitta bland råttor och ... dålig mat. (Göran, kokainsmugglare)

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

”Det är inget riktigt liv som är där uppe. Människor är inte skapade för att sitta isolerade.”

Göran, som egentligen heter något annat, var en av åtta personer som i slutet av 2010 greps för inblandning i Sveriges hittills största narkotikamål. Enligt misstanken hade han försökt koordinera en stor last med kokain på Karibiska havet. Det skulle dröja 850 dagar - eller två år och fyra månader - innan han släpptes ut av Svea hovrätt, som ansåg att häktningstiden hade blivit oproportionerligt lång.

Eftersom åklagarna menade att Göran riskerade att störa utredningen godkände domstolens att han ålades så kallade restriktioner. Det innebar att han inte fick träffa någon annan än häktespersonalen, sin advokat och poliserna som förhörde honom. TV, radio, tidningar och dator var inte heller tillåtet i cellen.

Restriktioner är inget ovanligt - utan regel i majoriteten av fallen. Ungefär två av tre häktade, eller cirka 6 500 personer, åläggs någon form av restriktioner under kortare eller längre tid.

Göran:

”Hade någon sagt till mig första dagen när jag sattes i cellen att ”‘okej, nu får du vara här i 100 dagar ... eller nu ska du vara här i 50 dagar. Visst, det hade ju varit jobbigt ... men då vet man ju. Alltså, när du kommer att passera 100, 200, 400, 800 dagar ... man undrar ... när ska det ta slut liksom. Man har ju ingen aning.”

Men till skillnad från en del andra länder - däribland Frankrike, Spanien och Danmark - har Sverige valt att inte ha någon bortre gräns. Häktningsbesluten kan förlängas utan begränsning. Samma sak med isoleringen.

Europarådets tortyrkommitté har sedan 1991 gjort fem besök i svenska häkten. Varje gång har Kriminalvården fått kritik. Och det är just de frekventa restriktionerna som stått i fokus. Även FN:s tortyrkommitté har kritiserat Sverige på liknande grunder och framfört krav på isoleringsbrytande åtgärder.

Under Almedalsveckan på Gotland bjöd Kriminalvårdens högste chef, generaldirektör Nils Öberg, in till seminarium för att berätta hur han och hans kolleger satsar på att försöka hjälpa fängelsedömda tillbaka till ett bättre liv. Men när de gäller dom som sitter på häktena sker det inga satsningar - trots att det enligt Nils Öberg skulle behövas.

”Ja, om jag uttrycker det så här ... min uppfattning är att våra svenska häkten är inte utformade för dom häktningstider som har utvecklats över tid.”

”Alltså häktningstiderna har blivit längre och längre. Och det innebär mycket stora påfrestningar för de häktade ... men det utgör också en påfrestning på Kriminalvården för myndighet. Därför det är inte meningen att man i ett häkte ska sitta väldigt långa tider ... och framför allt inte med omfattande restriktioner. Det har vi väldigt svårt att hantera på ett bra sätt.”

I lagens namn har talat med samtliga riksdagspartier och med justitieminister Beatrice Ask - hur vill de hantera kritiken mot långa häktningstider och utbredd isolering? Lyssna på lördag!

Avsnitt(119)

Åklagaren om AI-övergreppsbilder: ”Tekniken går fort, det gör inte juridiken”

Åklagaren om AI-övergreppsbilder: ”Tekniken går fort, det gör inte juridiken”

Artificiell intelligens har blivit ett verktyg för förövare som konsumerar barnpornografi. Hör åklagaren Emelie Källfelt och professor Fredrik Heintz samtala om hur AI utnyttjas som ett brottsverktyg men också om hur AI kan användas i brottsbekämpningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Samtidigt som polisen kämpar med växande utredningshögar så dyker allt oftare en ny typ av övergreppsmaterial upp i beslagen som man inte riktigt vet hur man ska hantera. Frågan är om rättsväsendet är rustat för att möta den nya AI-tekniken. – Det här är inte första gången som tekniken ligger före juridiken - det är två helt olika fenomen. Tekniken går fort, det gör inte juridiken, säger senior åklagare Emelie Källfelt vid Utvecklingscentrum i Göteborg. – Ju bättre polisen blir på att använda den här tekniken desto större möjligheter har de att lösa sin uppgift och därmed identifiera de offer och de förövare som finns och se till att de blir lagförda, säger Fredrik Heintz som är professor vid Linköpings Universitet med artificiell intelligens som forskningsområde.Programledare: Martin WicklinProducent: Pernilla WadebäckLjudtekniker: Johan HörnqvistAnsvarig utgivare: Nina Glans

23 Juni 202428min

AI-skapad barnporr – polisens dilemma och lagens tillkortakommande

AI-skapad barnporr – polisens dilemma och lagens tillkortakommande

En man skriver in sina önskemål i ett AI-program: Nine year old girl laying down in bed nude. Han är långtifrån ensam om att skapa AI-genererad barnporr. På hemliga forum lär förövare upp varandra i hur man får fram verklighetstrogna övergreppsbilder och filmer på barn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. AI-skapat övergreppsmaterial har ökat kraftigt enligt polisen. På Regionalt IT-brottscentrum i polisområde Väst dyker det upp AI-skapade bilder i nästan alla beslag och utredarna som granskar bilder och filmer börjar få svårt att skilja dem från verkliga övergrepp.– Vi kommer ju leta efter barn som inte finns och då kommer vi behöva lägga resurserna på fel saker, säger utredaren Andreas Grym.Kan inte klassas som grovtTrots att det kan handla om hänsynslösa övergrepp som skildras så kan AI-genererade bilder och filmer aldrig klassas som grovt barnpornografibrott. Enligt nuvarande lagstiftning måste det vara ett verkligt barn som utsätts för att det ska bli grovt brott.– Finns det tecken på att det är AI-genererat så måste jag sänka det ner till normalgraden även om det skulle vara särskilt hänsynslöst - det är så lagstiftaren resonerar, säger polisutredaren Lars Uggla.Reporter/producent: Pernilla WadebäckProgramledare/producent: Martin WicklinLjudtekniker: Johan Hörnqvist Ansvarig utgivare: Nina Glans

16 Juni 202429min

Polismästaren: ”Det går åt fel håll och gör oss oroliga”

Polismästaren: ”Det går åt fel håll och gör oss oroliga”

2010 varnade Carin Götblad att tusentals unga riskerade hamna i kriminalitet. Men varningarna hörsammades inte. I ett samtal med kriminologen Amir Rostami pratar de om samhällets utmaningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I sista avsnittet av I lagens namn för i år möts polismästaren för polisens nationella operativa avdelning, Carin Götblad och professorn i kriminologi Amir Rostami i ett samtal om gängens framväxt, varningarna som inte hörsammades, möjliga orsaker till det eskalerande våldet och framtidens utmaningar. Progamledare: Martin WicklinProducent: Viktor Papini & Lars TruedsonAnsvarig utgivare: Nina GlansKontakt: ilagensnamn@sverigesradio.se

3 Sep 202329min

Så lurar kriminella Skatteverket: ”Systemhotande brottslighet”

Så lurar kriminella Skatteverket: ”Systemhotande brottslighet”

Falska inkomstuppgifter är en ny trend bland grovt kriminella. Åklagare och Skatteverket larmar om att kriminella köper sig till falska inkomstuppgifter för att lura polisen och ta del av välfärden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Genom så kallade ekobrottsspecialister kan kriminella runt om i landet köpa sig till falska inkomstuppgifter. Metoden är en nyckel in i legala strukturer och möjliggör flera olika typer av brottsupplägg.Flera myndigheter vittnar om svårigheter att bekämpa brottsligheten och vill se mer förebyggande åtgärder. Om det fortsätter som nu riskerar skattemoralen att bli urgröpt, säger åklagare Daniel Larson vid Ekobrottsmyndigheten i Göteborg.- Till slut så kommer hela vårat välfärdssystem vara utmanat och de som gör rätt för sig kommer befogat ställa frågan, vad fan får jag för mina pengar?Reporter: Robin JonssonProgramledare: Martin Wicklin Producent: Viktor PapiniAnsvarig utgivare: Nina GlansKontakt: ilagensnamn@sverigesradio.se

27 Aug 202330min

Personerna bakom bomberna

Personerna bakom bomberna

Sverige sticker ut internationellt med antalet sprängningar i kriminella uppgörelser. Hittills i år handlar det om 70 stycken. Det uppger Nationellt bombdatacenter för I lagens namn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Majoriteten av bomberna som polisen tagit i beslag det senaste halvåret är hemmabyggen. Enligt en åklagare tycks så kallade termosbomber vara en del av vapenarsenalen i kriminell miljö. Redo att användas när det behövs. I programmet tittar Lova Nyqvist Sköld och Martin Wicklin närmare på två sprängningar från januari 2023 och en utpekad bombinstruktör. Producent: Viktor PapiniLjudtekniker: Johan Hörnqvist Ansvarig utgivare: Nina Glans Kontakt: ilagensnamn@sverigesradio.se

20 Aug 202329min

Proxykrig med inhyrda barn som utförare

Proxykrig med inhyrda barn som utförare

Rekordmånga unga mellan 15 och 17 år har åtalats i 2023 för misstankar om bland annat mord och grovt vapenbrott. Det visar siffror som I lagens har tagit fram. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Siffran skulle kunna vara ännu högre men flera av barnen som agerat utförare genom att skjuta mot lägenheter och personer har varit under 15 år och åtalas inte.Gängkonflikterna 2023 har beskrivits som ett proxykrig med barn som utförare, där anstiftarna gömmer sig bakom anonyma alias i olika chatt-appar.I det här programmet har Lova Nyqvist Sköld och Martin Wicklin grävt ned sig i fallet med sprängningen i Kista i januari 2023 och frågar sig, hur går det till när barn rekryteras?Producent: Viktor PapiniLjudtekniker: Elin RosenbergAnsvarig utgivare: Nina GlansKontakt: ilagensnamn@sverigesradio.se

13 Aug 202329min

A.I. - supervapnet i händerna på både polis och kriminella

A.I. - supervapnet i händerna på både polis och kriminella

En orolig mormor blir uppringd av sitt barnbarn. Han säger att han hamnat i trubbel, att han behöver pengar. Men rösten tillhör inte honom. Faktiskt ingen alls. Ingen människa i alla fall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. AI-skapade röstkloner blir allt vanligare, och nu varnar svensk polis för att fenomenet redan är här.Men samma teknik används av polisen. Algoritmerna avslöjar brottslingens ansikte och inom några år kan sex miljoner svenska pass vara scannade.Producent: Viktor PapiniProgramledare: Martin WicklinReporter: Mattias PleijelLjudtekniker: Fredrik NilssonAnsvarig utgivare: Nina Glans

6 Aug 202329min

DNA-tekniken som avslöjar mördarens ålder

DNA-tekniken som avslöjar mördarens ålder

Ett mord upptäcks. En gärningsman saknas. Men DNA från en misstänkt person har lämnats på platsen. Med en ny DNA-teknik kan polisen få hjälp att fastställa åldern på den misstänkta mördaren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tidigare har det varit omöjligt att veta hur gammal en okänd förövare är. Men det finns en DNA-teknik som kan ge polisen svaret. På Uppsala Universitet utvecklas en teknik som kan avslöja vår ålder. I dagens program kommer vi besöka ett labb och själva testa tekniken samt ställa oss frågan - hur kommer det här påverka framtida brottsutredningar?

30 Juli 202329min

Populärt inom Politik & nyheter

svenska-fall
p3-krim
rss-viva-fotboll
flashback-forever
fordomspodden
aftonbladet-daily
rss-vad-fan-hande
rss-sanning-konsekvens
svd-dokumentara-berattelser-2
olyckan-inifran
rss-krimstad
dagens-eko
motiv
rss-frandfors-horna
krimmagasinet
rss-krimreportrarna
blenda-2
svd-nyhetsartiklar
kungligt
svd-ledarredaktionen