Vägen till närhet
Kropp & Själ4 Sep 2018

Vägen till närhet

Att känna sig nära sin partner och sina vänner är något som de flesta vill. Men det kommer inte alltid automatiskt. Hur ser vägen till närhet ut?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Psykologen Anna Bennich Karlstedt beskriver det som en dans med små, små steg. Att ömsesidigt ge lite grann i taget, inte allt på en gång. Det gäller både i kärleks- och vänskaprelationer. Men ofta står rädslan för att visa sig sårbar i vägen. Och ibland behöver man slipa på kommunikationen.

- I 30 år har jag försökt förklara vad jag behöver. Men Stefan har bara himlat med ögonen. Nu har jag lärt mig uttrycka mina känslor på ett sätt som gör att han inte uppfattar det som hotfullt. Det berättar Graciela, som tillsammans med sin man deltagit i en studie på nätet där par fått kartlägga sina svårigheter och bland annat öva på att kommunicera.

Kanske har en viss nervbana ett finger med i spelet när det kommer till varför vi mår bra av att ha vänner, det menar den amerikanska psykiatrikern Amy Banks. Genom att träna upp den nervbanan kan vi bli bättre på att komma människor nära, säger hon.

Gäster i programmet: Anna Bennich Karlstedt, psykolog, Billy Larsson, psykolog, Per Carlbring, professor i psykologi.

Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Böcker som nämndes i dagens program:

”Närmare Varandra, 9 veckor till en starkare parrelation” av M Burman, A-K Norlander, P Carlbring, G Andersson (Natur & Kultur förlag)

”Att älska en vuxen människa: Användbara tankar och färdigheter” av Billy Larsson (Vulkan förlag)

"Wired to Connect" av Amy Banks

Detta är de 36 frågorna som vi talade om i programmet:


1. Om du fick välja en person i världen att bjuda på middag, vem skulle du välja?

2. Skulle du vilja vara känd? På vilket sätt?

3. Repeterar du någonsin vad du ska säga innan ett telefonsamtal? Varför?

4. Vad skulle vara en ”perfekt” dag för dig?

5. När sjöng du senast för dig själv? Och för någon annan?

6. Om du skulle kunna leva till du var 90 år och antingen ha kvar en 30-årings kropp eller sinne de sista 60 åren av ditt liv, vilket skulle du välja?

7. Har du någon hemlig tanke om hur du kommer att dö?

8. Nämn tre saker som du och din partner verkar ha gemensamt.

9. Vad i livet är du mest tacksam för?

10. Om du kunde ändra någonting i hur du uppfostrades, vad skulle du ändra?

11. Ta fyra minuter till att så detaljrikt som möjligt berätta din livshistoria för din partner.

12. Om du kunde vakna imorgon med en ny kvalité eller förmåga, vilken skulle det vara?

13. Om en kristallkula kunde tala om sanningen om dig, ditt liv, framtiden eller något annat, vad skulle du då vilja veta?

14. Finns det något du länge drömt om att göra? Varför har du inte gjort det?

15. Vad är din största prestation i livet?

16. Vad värdesätter du mest i en vänskapsrelation?

17. Vad är ditt bästa minne?

18. Vad är ditt sämsta minne?

19. Om du visste att du skulle dö inom ett år, skulle du förändra något i hur du lever? Varför?

20. Vad betyder vänskap för dig?

21. Vilken roll spelar kärlek och närhet i ditt liv?

22.Turas om att dela med dig av några av din partners positiva karaktärsdrag. Dela totalt fem saker.

23. Hur nära och varm är din familj? Känner du att din barndom var lyckligare än de flestas?

24. Hur ser du på din relation till din mamma?

25. Säg tre sanna ”vi”-uttalanden var. Till exempel ”Vi är båda i det här rummet och känner...”

26. Avsluta denna mening: "Jag önskar att jag hade någon jag kunde dela... med”.

27. Om du skulle bli nära vän med din partner, dela med dig av vad som skulle vara viktigt för honom eller henne att veta.

28. Säg till din partner vad du gillar med dem; var väldigt ärlig denna gång, säg saker du kanske inte skulle säga till någon du precis träffat.

29.Dela med dig av det mest pinsamma ögonblicket i ditt liv.

30. När grät du senast framför någon annan? Och själv?

31. Säg något som du redan gillar med din partner.

32. Vad, om något, är för allvarligt för att skämta om?

33. Om du skulle dö ikväll utan möjlighet att kommunicera med någon annan, vad skulle du mest ångra att du inte berättat? Varför har du inte sagt det än?

34. Ditt hus, som innehåller allt du äger, börjar brinna. Efter att du räddat din familj och dina husdjur har du möjlighet att springa in och ta en sista sak. Vad skulle du ta med dig? Och varför?

35. Av alla medlemmar i din familj, vems död skulle du sörja mest? Varför?

36. Dela ett personligt problem och be din partner om råd om hur han eller hon skulle hantera problemet? Be också din partner att reflektera kring hur du verkar känna dig när du berättar om det problem du valt.

Avsnitt(851)

Befria oss från åldersnojan

Befria oss från åldersnojan

Inger och Yvonne sitter bänkade framför datorn. De tävlar i datorspel. Att de uppnått pensionsålder hindrar dem inte från att göra det som är kul. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Inger Grotteblad började intressera sig för datorspel när hon såg sina barnbarn spela. Först fick hon höra att det inte var något för henne, men hon hade bestämt sig. Hon vill göra sånt som hon själv tycker är kul och inte ta hänsyn till andras förväntningar. Spelet på skärmen är spännande säger hon, lite som tjuv och polis. Varken Inger eller hennes kompis Yvonne tycker att man ska ta hänsyn till ålder när man väljer sina aktiviteter. Veckans avsnitt handlar om hur förutfattade meningar om ålder påverkar oss. Vad gör diskriminering på grund av ålder med hälsan och självförtroendet? Vad kan vi göra för att förhindra att vi blir styrda eller bakbundna på grund av just ålder? Medverkande: Jonas Nordling, författare till boken “Åldersnojan – varför jobba till 70 när ingen vill ha oss efter 50?”Ewa Kardell från SPF Seniorerna Tyresö, har arbetat fram en kurs i ålderismShama Persson, som startat en modellagentur där alla modeller är minst 50 plusInger Grotteblad Yvonne KalldinPetter Ströbaek Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Olivia Sandell

25 Nov 202555min

Hitta ditt stressfria rum

Hitta ditt stressfria rum

Per skidar i minus trettio grader i ett öde vitt landskap. Målet är att nå Sydpolen. En resa som ska lära honom allt om stress. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kylan är det största hotet och sprickorna i glaciären kan sluka honom. Men ensamheten och överlevnadsinstinkten gör något med honom. Det blir en kravfri tillvaro och vardagsstressen försvinner. Inom stressforskningen har man på senare tid börjat fokusera alltmer på själva återhämtningen än det som stressar oss. Människan är byggd för att klara stress. Det är inte stressen i sig som gör oss sjuka och utmattade. Det är bristen på återhämtning. - Efter en stressig situation behöver du få en signal att faran är över, säger stressforskaren Niclas Almén. Du behöver känna att aha, i den här situationen är jag trygg igen.Medverkande: Niclas Almén, psykolog som forskat om återhämtning, Hedvig Söderlund, professor i psykologi och hjärnforskare, Alexandra von Schwerin, aktuell med boken ”Eget rum”, Per Nordström, antarktisresenär.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Linda Kidane och Leontine Olsbjörk

18 Nov 202555min

Donatorbarnen har vuxit upp

Donatorbarnen har vuxit upp

Anna-Karolina kom till genom spermiedonation på 80-talet. När hon är vuxen vill hon veta sitt genetiska ursprung. Men det blir allt annat än enkelt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sedan decennier har barn kommit till genom spermiedonation i Sverige. Nu har många av de så kallade donatorbarnen blivit vuxna - och börjat ställa frågor. Vilka anlag har jag? Finns det syskon till mig?Anna-Karolina är fem år gammal när får hon veta att hennes pappa har fått låna spermier av en annan man. Hon undrar vem han är. Om han är lik henne. Leontine Olsbjörk upptäcker som vuxen att hon har mängder av halvsyskon runt om i världen. Det väcker många känslor och funderingar. Hon känner sig massproducerad.Nu berättar de som blivit till genom könscellsdonation. Veckans avsnitt handlar om vilka frågor det väcker att inte veta sitt genetiska ursprung. Och om hur föräldrar bör agera.Medverkande: Anna-Karolina Pettersson, Leontine Olsbjörk, Claudia Lampic, professor i psykologi vid Umeå Universitet, Petri Kajonius, personlighetsforskare vid Lunds universitet och Jana Rupnow, amerikansk psykoterapeut.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Olivia Sandell

11 Nov 202555min

Mobbning på jobbet vanligare än du tror

Mobbning på jobbet vanligare än du tror

Gunnar älskar sitt arbete men känner sig alltmer ensam på arbetsplatsen. Mobbningen pågår i flera år. Till slut bryter han ihop och byter jobb. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mobbning kopplas ofta ihop med skolan och unga människor, men det är vanligare än man kan tro på våra arbetsplatser. Ungefär 200 000 yrkesverksamma personer utsätts för någon form av mobbing på arbetsplatsen. Det säger Michael Rosander, psykologiprofessor, som forskar om fenomenet. Medverkande: Michael Rosander, professor i psykologi vid Linköpings universitet, Christina Björklund, seniorforskare vid Karolinska institutet, Oskar Henrikson, psykolog, Gunnar Johansson, författare till boken “Konsten att överleva mobbning” och Tina som berättar om sina upplevelser av mobbning på arbetsplatsen.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Linda Jensen Kidane

4 Nov 202554min

Starka nypor längre liv

Starka nypor längre liv

Ett svagt starkt grepp kan vara tecken på sjukdom och att du riskerar att dö i förtid. Ett starkt grepp kan vara tecken på styrka och livskraft. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När forskarna tittar på åldrande och sjukdom är greppstyrka ett av de mått de använder sig av. Men varför är greppstyrka ett bra mått och kan man öva upp sin greppstyrka och på så vis få ett längre och friskare liv? Det tar Kropp & Själ reda på idag. Medverkande: Michail Tonkonogi, professor i medicinsk vetenskap med inriktning på medicinsk vetenskap vid Högskolan Dalarna, Tomas Deierborg professor i neuroinflammation vid Lunds universitet, Tove Wåhlin, Svenska Klätterförbundet, Gustaf Gredebäck, professor i utvecklingspsykologioch Antoni Lacinai, föreläsare om kommunikation och ledarskap. Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Olivia Sandell och Leontine Olsbjörk

28 Okt 202555min

Började äta kött - vännerna försvann

Började äta kött - vännerna försvann

Suzan var vegan i över tjugo år. En dag bestämde hon sig för att börja äta kött igen. Då försvann flera vänner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tvåbarnsmamman Suzan Enell tränar hårt. En dag känner hon att den veganska kosten inte räcker för att hon ska må bra och kunna träna fullt ut. Hon går och köper ägg, mjölk och kött och hela familjen får öva sig på att gilla den nya kosten.Veckans Kropp & Själ handlar om att gå från att äta grönsaker och baljväxter till att också lägga en köttbit på tallriken. Men vad är ätbart kött egentligen? Varför väljer vi filé före komage och lunga, njure och hjärna? - Lammhjärtat är sirligt och vackert, det ger mig respekt, hjärtat är ju livet. Jag tycker att man ska använda hela djuret och ändra vår syn på vad som går att äta, säger kocken Stefan Eriksson.Rättelse införd 29/10 2025:I programmet nämns de kostråd som utfärdas baserat på de Nordiska näringsrekommendationerna. Där föll ordet max bort. Råden från Livsmedelsverket lyder ordagrant: Ät gärna kött, men inte så mycket.Ät inte mer än 350 gram rött kött i veckan, tillagad mängd.Medverkande: Stefan Eriksson, kock, Ingrid Larsson, docent och näringsfysiolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Richard Tellström, etnolog och måltidsforskare, Jens Linder, matskribent och kock.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Linda Jensen Kidane och Leontine Olsbjörk

21 Okt 202555min

Viktmedicinen förstörde festen

Viktmedicinen förstörde festen

Fem kvinnor tar plats vid ett middagsbord. Faten dignar av mat men vännerna tar inte för sig. De har ingen aptit längre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Karin Nygårds är en av gästerna på middagen och hon liksom de andra äter aptitsänkande läkemedel. I hela sitt liv har Karin haft ett komplicerat förhållande till mat. Hon har kämpat med att äta mindre och att gå ner i vikt. Hon har letat förklaringen till sin övervikt i sig själv och trott att det var henne det var fel på. Men när hon får aptithämmande medicin inser hon att det är kemi det handlar om.Det har gått ett par år sedan de aptithämmande läkemedlen mot fetma kom ut på marknaden, men hur påverkar medicinerna livet och personerna som tar medicinen? Är de här läkemedlen lösningen på överviktsproblemen eller är de bara ännu en bantarfluga?Medverkande: Ylva Trolle Largerros, överläkare vid Centrum för obesitas, Erik Hemmingsson, överviktsforskare på Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm, Elisabet Jerlhag, professor på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Olivia Sandell

14 Okt 202555min

Så känner du igen äkta kärlek

Så känner du igen äkta kärlek

Anneli blir glad när hon får syn på sin sambo. Erik säger att det här är något man bara vet. Det känns i magen och hjärtat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans program undersöker hur man vet om man är kär på riktigt och hur viktig den första förälskelsen är för att få relationen att fungera. För att bli förälskad krävs tre ingredienser säger psykoterapeuten Philip Bäckmo: Intellektuell, emotionell och sexuell attraktion.Medverkande: Maria Farm, psykolog som är aktuell med boken “Är jag verkligen kär?” Philip Bäckmo, psykoterapeut och författare, Håkan Fischer, professor i humanbiologisk psykologi vid Stockholms universitet, Juliana Wolf Garcindo, bröllopsfotograf. Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Linda Jensen Kidane

7 Okt 202555min

Populärt inom Samhälle & Kultur

podme-dokumentar
p3-dokumentar
mardromsgasten
en-mork-historia
creepypodden-med-jack-werner
skaringer-nessvold
nemo-moter-en-van
killradet
svenska-fall
hor-har
flashback-forever
vad-blir-det-for-mord
rattsfallen
rss-brottsutredarna
sanna-berattelser
rss-kod-rod-2
rss-korten-pa-bordet-2
rss-mer-an-bara-morsa
badfluence
rss-sanning-konsekvens