Sveriges sista krig 1814 - När Norge kuvades

Sveriges sista krig 1814 - När Norge kuvades

Sveriges sista krig inleddes den 26 juli 1814 när den svenska örlogsflottan och skärgårdsflottan avseglade mot Norge. Fyra dagar senare gick den svenska armén över den norska gränsen med Fredriksten som ett första mål.


Kronprinsen Karl Johan ledde operationen med syftet att kuva norrmännen som inte accepterade att Norge blev en del av Sverige i enlighet med Kieltraktatet mellan Sverige och Danmark. Det är nu det moderna Norden tar sin form.


I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt som är professor i historia vid Umeå universitet.


Reaktionerna i Norge på Kielfreden den 14 januari 1814 var starka och omedelbara. Norska nationalister, främst företrädda av ämbetsmän och officerare, vägrade att bli en del av Sverige. Denna motståndsrörelse kulminerade i antagandet av den norska konstitutionen, Eidsvollförfattningen, den 17 maj 1814 och valet av den danska kronprinsen Christian Fredrik till norsk kung. Eidsvollförfattningen var vid tiden den mest radikala konstitution i världen, inspirerad av den amerikanska och franska revolutionen.


Men den svenska kronprinsen Karl Johan, född Jean Baptiste Bernadotte, accepterade inte att hans byte från Napoleonkrigen skulle gå förlorat. Under ledning av Karl Johan svarade Sverige genom att anfalla Norge. Den svenska armén var överlägsen i antal, utrustning och träning, och ledningen av Karl Johan var avgörande.


Fälttåget mot Norge 1814 bestod av en serie strider där svenska styrkor var numerärt överlägsna, bättre utrustade och mer vältränade än de norska. Svenskarna genomförde en serie attacker från havet, vilket inkluderade ockupationen av Hvaleröarna följt av en framgångsrik belägring av Fredriksten fästning nära Halden.


Antalet döda slutade med runt 400 man på varje sida. Karl Johan insåg att han inte kunde dränka Norge i blod om han senare skulle kunna regera över de frihetstörstande norrmännen.


Den 3 augusti 1814 utspelade sig Slaget vid Fredrikstad, en av de mest avgörande drabbningarna under det svensk-norska kriget. Under belägringen hade garnisonen i Fredrikstens fästning en styrka på mellan 1,400 och 1,800 man. Dessa var väl medvetna om att vägen till Oslo skulle öppnas om fästningen föll. Den strategiska betydelsen av fästningen var enorm, inte bara för krigets utfall utan även för kontrollen över regionen.


Svenska styrkor hade etablerat kontroll över ön Kråkerøy och upprättat en artilleriposition på dess norra del, vilket gav dem strategisk överlägsenhet mot Fredrikstad. Denna operation involverade landstigning av 4 000 soldater och 500 sjömän, vilket markerade en intensiv fas i konflikten.


En annan betydande händelse var Slaget vid Kjölbergs bro, som ägde rum den 14 augusti 1814. Denna strid representerade den sista krigsdagen i svensk militärhistoria och slutade med en svensk seger. Detta ledde till vapenvila och påbörjade de förhandlingar som föregick Mosskonventionen.


Mosskonventionen, undertecknad den 14 augusti 1814, avslutade formellt det militära engagemanget och ledde till att Norge tvingades in i en union med Sverige, men fick behålla sin konstitution och sina egna institutioner, inklusive Stortinget, med undantag för de delar som berörde utrikespolitiken.


Bild: Eidsvoll riksraad 1814 målad av Oscar Wergeland 1885


Musik: Passacaille Passacaglia Bwv 582 Abstract Orchestral Version av bzur, Storyblocks Audio.


Lyssna också på Napoleonkrigen I 1803-1809: Imperiebygget.


Klippare: Emanuel Lehtonen

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnitt(758)

Gustav II Adolf kickstartade den svenska stormaktstiden (nymixad repris)

Gustav II Adolf kickstartade den svenska stormaktstiden (nymixad repris)

Den svenska stormaktstiden varade i drygt hundra år. En tid som präglades av ständiga krig, höga skatter och stora umbärande för folket. När Sverige var som störst vid freden i Roskilde år 1658 var Ös...

20 Aug 202242min

Kleopatra VII – maktspelerskan

Kleopatra VII – maktspelerskan

Kleopatra VII (69 f.kr- 30 f.kr) blev den sista faraon i Egypten. Hon var en maktspelerska som med intelligens och utstrålning lyckades återvinna makten flera gånger. Hennes dynasti ptoloméerna var pr...

17 Aug 202244min

Nordisk Mytologi - berättelserna och kulten (nymixad repris)

Nordisk Mytologi - berättelserna och kulten (nymixad repris)

Myterna om de nordiska gudarna som Tor, Frej, Frigg, Oden och alla deras barn har fascinerat människan i mer än tusen år. Men den religiösa kulten, det som människorna trodde på, är inte samma sak som...

13 Aug 202253min

Unionsupplösningen 1905 – Oscar II:s största misslyckandea

Unionsupplösningen 1905 – Oscar II:s största misslyckandea

Unionsupplösningen år 1905 mellan Sverige och Norge genomfördes fredligt trots att det fanns grupper som förespråkade att unionen skulle hållas samman med våld. En viss bitterheten på den svenska sida...

10 Aug 202251min

Napoleons uppgång och fall i det revolutionära Frankrike (nymixad repris)

Napoleons uppgång och fall i det revolutionära Frankrike (nymixad repris)

Napoleon Bonaparte är en av de mest framgångsrika härförarna i historien. Men Napoleon blev sina tidiga framgångars fånge – hans fåfänga klarade inte av att förhandla fram fred ur ett underläge. Och i...

6 Aug 202258min

När syfilis spred skam, galenskap och död över Europa

När syfilis spred skam, galenskap och död över Europa

Syfilis följde med Columbus sjömän från den nya världen och fick snabb spridning i Europa. Syfilis smittade främst vid sex och någon riktigt bra behandling kom inte förrän penicillin började användas ...

3 Aug 20221h 1min

Vålnadernas roll från antiken till halloween (nymixad repris)

Vålnadernas roll från antiken till halloween (nymixad repris)

Människors tro på spöken och gengångare har följt oss i världshistorien från stenålderns gravskick till tröstande spiritister efter första världskrigets massdöd i skyttegravarna. Antikens vålnader är ...

30 Juli 202253min

Änkekejsarinnan Cixi – konkubinen som blev världens mäktigaste kvinna

Änkekejsarinnan Cixi – konkubinen som blev världens mäktigaste kvinna

Änkekejsarinnan Cixi (1835-1908) var dotter till en lägre tjänsteman från Manchuriet, blev utvald till kejserlig konkubin av lägre rang, födde en son och blev genom en statskupp en av de mäktigaste kv...

27 Juli 202253min

Populärt inom Samhälle & Kultur

podme-dokumentar
en-mork-historia
aftonbladet-krim
p3-dokumentar
gynning-berg
svenska-fall
creepypodden-med-jack-werner
skaringer-nessvold
hor-har
mardromsgasten
killradet
flashback-forever
rss-brottsutredarna
historiska-brott
aftonbladet-daily
kod-katastrof
vad-blir-det-for-mord
rss-mer-an-bara-morsa
rss-nemo-moter-en-van
rattsfallen