"Jag är inte van vid att använda ordet kvinna, jag säger tjej eller dam."
Språket16 Dec 2014

"Jag är inte van vid att använda ordet kvinna, jag säger tjej eller dam."

Används ordet kvinna i samma utsträckning som ordet man? Nej, säger språkvetaren Anders Agebjörn som undersökt saken.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Kvinna är det neutrala ordet för en vuxen människa av honkön. I dagstidningar är det självklart att använda, men jag tror inte vi är så bekväma med det i vårt vardagliga språk, säger Anders Agebjörn masterstudent och adjunkt i svenska på Språk- och litteraturcentrum vid Lunds universitet.

Han har undersökt hur ordet kvinna används och upptäckt en skillnad i jämförelse med ordet man.

– Jag tror att vi är "kvinna" kortare period i livet än vad vi är "man". Unga kvinnor blir "tjej" och äldre kvinnor kallas "tant" eller "dam".

I Svensk ordbok, utgiven av Svenska akademien 2009, definieras kvinna som "en fullvuxen person av honkön, i motsats till flicka respektive man." Med tillägget "Ofta med tonvikt på biologisk eller samhällelig funktion". Det tror Agebjörn säger något om hur ordet används.

– Vi använder inte kvinna för att referera till en person på gatan. Vi säger inte "titta på den där kvinnan, vilken fin kappa hon har!" Då säger vi tjejen, damen eller tanten. Kvinna använder vi hellre i sammanhang som "Kvinnor tjänar mindre än män". Då handlar det om kvinnan som en samhällsvarelse.

Vad beror det på?
– Jag tror, utifrån en feministisk teori, att det beror på att kvinnan representerar det andra och det avvikande, och därför har vi ett behov att vara mer specifika när vi talar om en kvinna. Ordet kvinna är ett neutralt ord och just det neutrala gör det problematiskt att använda.

Veckans språkfrågor besvaras av Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk

Stör du dig på när någon säger "Jag stör mig på"? Varför har det blivit vanligare?

Ikväll eller i kväll, med eller utan särskrivning – Vad är rätt?

Och slutligen: Vänsterprassel, vad är det för ett ord egentligen?

Avsnitt(926)

Vad är en tillbringare? Språket om ord som fallit i glömska och om ord som ännu inte finns

Vad är en tillbringare? Språket om ord som fallit i glömska och om ord som ännu inte finns

Språket säsongsstartar med lyssnarnas sommarfunderingar om ord. Professor Lars-Gunnar Andersson i studion besvarar frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Alla veckans ordfrågor: -tillbringare - varför heter det så?-ringrostig-dyngsur-klicka-gå bort-husera-avgående och pågående-fisktom-ord som inte finns, men skulle kunna finnas

20 Aug 201324min

Språkbiten 2013-07-16 kl. 05.35

Språkbiten 2013-07-16 kl. 05.35

Historiska uttal. Språkbiten 23 juli Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

16 Juli 20139min

Språkbiten 2013-07-09 kl. 05.35

Språkbiten 2013-07-09 kl. 05.35

---PÅA: Nu följer Språkbiten, ett kort program från Språket-redaktionen med lyssnarfrågor om språk (och svar från professor Lars-Gunnar Andersson. Programledare är Anna Lena Ringarp) ---AVA: I Språkbiten hörde vi språkprofessor Lars-Gunnar Andersson. Redaktör Anna Lena Ringarp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

9 Juli 20138min

Språkbiten 2013-07-02 kl. 05.35

Språkbiten 2013-07-02 kl. 05.35

Vi frågade vad ska vi göra. Språkbiten 2 juli. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2 Juli 20139min

Språkets sommarrepriser

Språkets sommarrepriser

Under åtta veckor, från 26 juni till och med den 18 augusti, sänder vi repriser ur det gångna årets produktion onsdagar 19.03 och söndagar 7.03. Söndagens repris är en något nerkortad version.Via länkarna nedan kan du lyssna på programmen. 25/6 och 30/6: 3 och 7 juli: 10 och 14 juli: 17 och 21 juli: 24 och 28 juli: 31 juli och 4 augusti: 7 och 11 augusti: 14 och 18 augusti: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

26 Juni 201324min

Språkbiten 2013-06-25 kl. 05.35

Språkbiten 2013-06-25 kl. 05.35

POD: Språkbiten om båda eller bägge Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

25 Juni 20139min

Dialekter i gränsbygd –  om hur det låter i Träslövsläge i Halland

Dialekter i gränsbygd – om hur det låter i Träslövsläge i Halland

Veckans Språket besöker Janne och Ella Karlsson i deras hem i Träslövsläge i Halland. De berättar om livet i fiskeläget förr och nu och reflekterar över att de inte fick tala sin dialekt i skolan på 30-talet utan tvingades att swenska. Språkvetaren Simon Karlsson pekar vad som kännetecknar gränsdialekterna i Halland - det är påverkan av danska, men också åtskilliga drag från riktig gammal svenska är bevarade. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om grammatik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla frågor:-"mena på", en fortsättning-satser som syftar fel-"mitt Örnsköldsvik"-var och vart och fel som blir rätt

18 Juni 201324min

Påverkan och egenheter-hur de skandinaviska ländernas språk påverkats av handel och kontakter

Påverkan och egenheter-hur de skandinaviska ländernas språk påverkats av handel och kontakter

Peter Trudgill, professor i sociolingvistik, talar om språkförändring i ett historiskt perspektiv och förklarar hur det kommer sig att vi i svenskan har en-ord och ett-ord, medan övriga skandinaviska språk valt andra vägar. I veckans Språket handlar det om ord och frågan kommer upp: kan man bilda och använda ord hur som helst? Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarbrev. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla språkfrågor:-”peta” i st f avskeda-andrabollen, returen-infantilisering av språket-problematisera, proaktiv-fiskeläger eller fiskeläge-kunskap eller kunskaper

11 Juni 201323min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
allt-du-velat-veta
dumma-manniskor
svd-nyhetsartiklar
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
paranormalt-med-caroline-giertz
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-vetenskapsradion
det-morka-psyket
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
sexet
rss-vetenskapspodden
dumforklarat
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli
medicinvetarna
barnpsykologerna
rss-vetenskapsradion-2
4health-med-anna-sparre
rss-spraket
bildningspodden