Är utvecklingen av det svenska fackspråket hotad?
Regeringen har föreslagit att bidraget till Terminologicentrum, TNC, ska minskas med fyra miljoner från år 2016. (Läs på sidan 93 i budgetförslaget.) Anledning är att TNC drivs som ett aktiebolag. Vad som ska hända med det arbete TNC bedriver idag är oklart och regeringen kan inte svara på om bolaget ska ha kvar sitt uppdrag att "verka för en effektiv fackspråklig kommunikation i svenskt näringsliv och i samhället" efter 2016. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Stödet till fackspråk som det bedrivs idag är hotat, utan ett statsbidrag kan vi inte göra det vi gör idag, säger Karin Dellby, vd på TNC. Hos näringsdepartementet säger man att det handlar om att TNC drivs som ett aktiebolag.– Regeringen har gjort bedömningen att den här verksamheten ska kunna bära sina egna kostnader, säger Eva Lindström statssekreterare hos näringsminister Mikael Damberg. TNC har ett uppdrag från regeringen att verka för en effektiv fackspråklig kommunikation i svenskt näringsliv och i samhället ska de ha kvar det uppdraget? – Det får man ju fundera över och diskutera vad de ska leverera förutom det de tar betalt för, säger Eva Lindström. Mer om finansieringen av TNC och det svenska fackspråket i Språket. Programledare Emmy Rasper Veckans språkfrågor besvaras av Ylva Byrman. * Finns ordet munsurfa? * Har det blivit vanligare att säga "spendera tid"? * Är det korrekt att använda ordet "fri" i betydelsen gratis?
4 Nov 201424min
Vi ses nästa fredag! Eh, jaha när exakt är det?
"Vi ses nästa fredag" eller "vi ses nästa helg" är uttryck vars betydelse inte är helt tydliga. Betyder det närmast kommande helgen eller helgen därpå? Lyssnaren Tommy har upptäckt att han och hans kompis menar olika, men vad är rätt och fel? Finns det ens något rätt och fel? Det nordiska temat går vidare i Språket. Kari Lund undervisar svenskar i norska språket och berättar vad som är svårast för svenskar att lära sig och vad norrmän menar när de säger "jag har ingen anledning att träffa dig." Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor besvaras av Ylva Byrman. "Rita analogt" i betydelsen rita med kritor på papper, är det ett korrekt språkbruk? Vad menas med "nästa helg"? Varför använder man uttrycket "fått blodad tand"? Varifrån kommer det och när började man använda det? Varför heter kontanter som det gör på svenska?
28 Okt 201424min
Gör som Skavlan - snakke svorsk!
Varje år flyttar flera tusen svenskar till Norge och många börjar då att prata svorksa. Men det är inte helt okontroversiellt att svorska, både norrmän och svenskar stör sig på när språken blandas medan andra tycker att det är ett utmärkt sätt att kommunicera på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En känd svorskare är programledaren Fredrik Skavlan som pratar norska med svenska ord, något som blivit både kritiserat och hyllat. 2010 tilldelades han föreningen Norden språkpris för sitt svorskande och i boken Talar Norden med kluven tunga svarade han så här på frågan varför han talar svorska: "Det är den grymma sanningen, att vi faktiskt inte förstår varandras språk om vi inte anpassar oss. Vi tror att vi förstår varandra, men det gör vi inte. Det är en politisk sett svår sanning." Veckans Språket handlar om svenskar i Norge, i ett inslag från norska programmet Språkteigen berättar kulturhistoriken Ida Tolgensbakk om vilka svårigheter svenskar kan ha med det norska språket. Veckans lyssnarfrågor besvaras av Henrik Rosenkvist. Hur vet man vet när man ska använda "en" eller "ett", finns det någon regel? Finns det några regler för hur man bildar adjektiv på länders namn som slutar på -ien? Kommer orden hemligt ursprungligen från att det var saker som bara angick hushållet och ingen annan eller är ordens likhet endast en slump?
21 Okt 201424min
"I Loches you" - en slogan som orsakat mordhot i Frankrike
Att blanda in främmande språk i reklamsammanhang är olagligt i Frankrike, ändå har staden Loches satsat många miljoner på en reklamkampanj med sloganen" I Loches you". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Uttrycket lanserades förra året av en reklambyrå och notan betalas av kommunens invånare. Syftet är att locka dit turister. Men alla är inte förtjusta i knepet att blanda engelska och franska eller franglais som det även kallas. – Alla människor borde vårda sitt modersmål därför gillar jag inte franglais, säger Anne som äger en bokhandel i Loches och tillägger att hon inte heller gillar att projektet blivit så dyrt. Att all reklam ska skrivas på franska eller i alla fall översättas till franska bestämdes 1994 av den dåvarande högerregeringen och att sloganen är olaglig erkänner stadens turistchef Valérie Gervès– Så är det, men ibland måste man få vara olydig, säger Valérie Gervès. Tilltaget uppskattas inte av språkorganisationen Défense de la langue française, DLF (Försvar av det franska språket), som övervakar att de franska språklagarna följs. – Man måste följa lagen annars kan det bli anarki i samhället, säger Christian Massé chef i för DLF i området där Loches ligger och som blivit mordhotad för att han uttryckt kritik mot sloganen. Reporter Johan Tollgerdt Mer om språkkonflikten i veckans Språket. Veckans språkfrågor besvaras av Henrik Rosenkvist "Vi ses PÅ en stund" eller "vi ses OM en stund". Hur kommer det sig att vi säger så olika? Kan fler börja använda ordet laatchjefolk/latjavfolk? Använde man enbart förnamn under antiken?PS.Kolla på videon om danskar som inte förstår danska här.
14 Okt 201424min
Förstår du danska och norska?
Vilka svenska dialekter har norrmän och danskar lättast att förstå? Och har yngre personer svårare att förstå andra nordiska språk än tidigare generationer? I Danmark och Norge finns programmen Sproglaboratoriet och Språkteigen som är motsvarigheter till Språket i P1. Emmy Rasper har träffat Ann Jones och Helle Solvang som är programledare för de andra språkprogrammen. Om några veckor möts programmen och deras experter igen och vill vi ha in fler frågor. Har du en fråga om danska eller norska, skicka till spraket@sverigesradio.se Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor får svar av Henrik Rosenkvist Vad betyder "överträdelse beivras" och varför använder man ett så obegripligt språk på förbudsskyltar? Varför har svenskan minst tre olika sätt att uttrycka negation och vad kommer inte, icke och ej ifrån? Vad betyder ordet kavajhytt och hur ska man använda det?
7 Okt 201424min
Vilken är din hatmetafor?
En av Språkets lyssnare gillar inte när ordet epicentrum används metaforiskt och han inte är ensam om att störa sig på att ord eller uttryck används som metafor eller i överförd betydelse. Ett annat exempel är uttrycket "gå av stapeln" som Sten Dehlgren chefredaktör för Dagens Nyheter 1922-1946 förbjöd medarbetarna på tidningen att använda med förmaningen "endast båtar går av stapeln". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor besvaras av Ylva Byrman. Är det bara i Skåne som man kan köpa bullar och förvänta sig att få ett osötat bröd? Hur utbrett är ordet "ruva" i betydelsen sårskorpa? Kan man säga att man blippar upp bilen?
30 Sep 201423min
Dags att slopa de och dem?
Ja, nån gång ska man förändra ett skriftspråk. Jag tror inte många är ledsna för att vi tog bort pluralböjningen av verben på 40-talet, säger Lisa Holm professor i svenska språket vid Lunds universitet. Anledning till förslaget är att många idag har svårt att veta när det ska vara de eller dem i skriftspråket. Men i finlandssvenskan är problemet inte lika stort, där görs nämligen en tydligare skillnad mellan de och dem även i talspråket. Ur ett finlandssvenskt perspektiv tycker jag att det är för radikalt att avskaffa de och dem, säger Jan-Ola Östman professor i nordiska språk vid Helsingfors universitet. Hör hela diskussionen i Språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mer om de, dem och dom Läs Lisa Holms debattartikel från SvD Diskussionen om de och dem i skriftspråket är inte ny. 2010 skrev Olle Josepson, professor i svenska vid Stockholms universitet, om att införa de som enda skriftspråksform. Förra året var Per Ledin, professor i svenska vid Örebro universitet, med i Språket och pratade om att införa "dom" Veckans språkfrågor besvaras av Ylva Byrman På engelska finns ordet "malapropismer" för uttryck som blivit till från en missuppfattning som till exempel "lägga rabarber" som tagits upp tidigare i Språket, finns det ett liknande ord i svenskan? Varför säger man ofta "tågstation" istället för "järnvägsstation" nuförtiden? Vad betyder det när någon svarar "det hade varit roligt" – är det ett ja- eller nejsvar? Vad har ordet "swag" för genus?
23 Sep 201424min
Knäppa sup, knäppa bröllop eller knäppa kalas?
Att knäppa knapparna fel kan hända oss alla och i svenskan finns flera olika uttryck för fenomenet. I veckans Språket efterlyser vi fler exempel. Vad säger man där du bor? Berätta i kommentarsfältet och glöm inte att skriva var du bor eller vilken dialekt du talar. Henrik Rosenkvist docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet svarar på språkfrågor. Programledare Emmy Rasper Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans alla språkfrågor Varifrån kommer uttrycket "min sju å da"? Finns det några teorier om hur de indoeuropeiska språken lät från början? Varifrån kommer orden äktenskap, giftermål och vigsel? Man kan säga "Jag ska hem till morsan" (bestämd form) men inte "Jag ska hem till mamman (bestämd form)". Varför är det så? Vad kallas att knäppa fel på olika håll i landet?
16 Sep 201424min
