Språket25 Sep 2017

Um, im, ome och andra svenska ortnamnsändelsers historia

I veckans Språket har flera lyssnare ställt frågor kring ändelser på exempelvis ortnamn och gatunamn, och språkvetare Henrik Rosenkvist reder ut deras historia.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans språkfrågor

Drömma, tömma, bedöma? Varför stavas inte bedöma med två m?

Vad betyder ändelsen –ome i ortnamnen Askome, Derome och Bjerome?

Vad betyder strätet, som ibland används som ändelse på både gator och sund?

Varför hade runskriften två olika symboler för bokstaven r?

Varför böjer man inte verb i thailändskan?

Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Det här avsnittet är hämtat från ett öppet RSS-flöde och publiceras inte av Podme. Det kan innehålla reklam.

Avsnitt(500)

Klumpen går inte in i råttfällan!

Klump, råttfälla och dropplåda är ord som brevbärare använder. Medan en pokerspelare kan säga "Jag tog jag ett fiskigt beslut." Brevbäraren Åsa och pokerspelaren Per berättar om sina yrkesjargonger. L...

26 Maj 201524min

Episkt bra!

Vad har hänt med ordet episk? Lyssnaren Maria uppmärksammar att ordet episk har börjat användas i en ny betydelse. Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk, förklarar vad som hänt. Lyssna på alla a...

19 Maj 201524min

Hur många ord finns det i svenska språket?

Hur många ord det finns i svenska språket går inte att exakt svara på. Men Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk, gissar på cirka 80 000 och i veckans program svarar han på frågor om just ord. Ly...

5 Maj 201524min

Tjugohundrafemton eller tvåtusenfemton?

Hur ska vi uttala 2015 undrar lyssnare Rolf, som personligen föredrar att säga tjugohundrafemton. Språkexpert Ylva Byrman Programledare Emmy Rasper Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dessut...

28 Apr 201524min