Vi ses vid 10-blecket eller solens nedgång?
Språket13 Maj 2019

Vi ses vid 10-blecket eller solens nedgång?

Uttryck för att beskriva tiden har förändrats i takt med teknikens utveckling. Hur pratade människor om tiden innan klockorna fanns? Och varifrån kommer uttryck som "alla tiders" och "i grevens tid"?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

En karttjänst på nätet skriver att en väg är 18 minuter saktare än en annan, borde det stå 18 minuter långsammare? Eller är sakta och långsam helt synonyma?

I Danmarks är uttrycket "Alla tiders!" vanligt i betydelsen att vara nöjd, men hur används uttrycket i svenskan, och var kommer det ifrån?

Varifrån kommer uttryckt "I grevens tid" och hur länge har det funnits?

Varifrån kommer ordet blecket, som i tidsangivelsen "Vi ses vid 10-blecket"?

Hur pratade människor om tiden innan klockor fanns?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt(500)

Så blev militären bäst på akronymer

Så blev militären bäst på akronymer

Inom försvarsmakten är ords exakta betydelse viktig och dubbeltydighet uppskattas ej. Följ med Språket på en militär visitering av akronymer, kommandon och språk utan emotioner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVarifrån kommer ordet mönstring?Lumpen i betydelse värnplikt, var kommer det ifrån?Malaj användes inom det militära för handräckningsvärnpliktig, men varför sa man just malaj?Vad är utmärkande för det militära språket?Varför används många akronymer inom försvaret?Vad ska ett rum där vapen förvaras kallas, är det militära ordet kassun rätt?Har ordet polimasa någon militär koppling?Har det militära språket påverkat allmänspråket?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst David Bergman, major och doktor i psykologi från Försvarshögskolan. Programledare Emmy Rasper.

24 Jan 202230min

Därför behöver du fortfarande kunna stava

Därför behöver du fortfarande kunna stava

Spelar det nogån rlol om en txet är rtätsavtad elelr itne? Ja, säger Språkets expert Henrik Rosenkvist som på fritiden letar korrekturfel i morgontidningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVad är korrekturläsning?Vad betyder tryckfelsnisse och tidningsanka?Vad har hänt med yrket korrekturläsare?Ordet "utav" förekommer allt oftare i texter men ska det inte vara “av”?Vilka är de vanligaste korrekturfelen i texter?Hur kommer det sig att människor kan stava rätt i vissa sammanhang men inte i andra?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

17 Jan 202230min

Orden som avslöjar din ålder

Orden som avslöjar din ålder

Vet du vad kautschuk betyder men inte vad ordet simp står för, då är du nog en av Språkets äldre lyssnare. Språket bjuder in till språkliga möten över generationsgränserna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVad kan man lära av ett språkligt utbyte mellan generationer?Är det verkligen så att ord blir utslitna och ersätts av andra? Är uttrycket "att hänga" i betydelsen "att umgås" ett nytt sätt att använda ordet hänga?Varför har en del börjat säga “en fena på något”, heter det inte “fena på något” utan “en”?Varifrån kommer fenomenet att säga “nunu” eller “härhär” istället för bara nu och här? Och är det något som bara yngre personer gör?Varför anser många att anglicismer är dåligt och är det en generationsfråga?Varför kallar vissa sin partner eller käresta för baby och när började det användas i svenskan?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

10 Jan 202230min

Därför kan man säga jätteliten, skitgod och sjukt frisk

Därför kan man säga jätteliten, skitgod och sjukt frisk

De kallas förstärkningsord eller förstärkande förled och kan ge extra kraft åt budskap men också skapa irritation. Ett jättejättebra avsnitt av Språket om orden som förstärker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorHåller ordet diametralt på att bli ett allmänt förstärkningsord för att markera stora skillnader?Varför kan man säga skvatt galen men inte skvatt glad, och vad betyder skvatt?Varifrån kommer ordet himla och hur länge har det använts?Varför är jätte ett så vanligt förstärkande förled?Har jätte tappat i värde, så att man nu måste säga jättejätte?Var används bål som förstärkande förled och var kommer ordet ifrån?Ordet ärke används i både ärkebiskop och ärkefiende vad betyder ärke?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

3 Jan 202230min

Språkets nyårspanel diskuterar språkåret 2021

Språkets nyårspanel diskuterar språkåret 2021

Vilka ord finns med på nyordslistan? Vem ska ta ansvar för att fler lär sig svenska i Sverige? Borde ordet Norénjul finnas med i SAOL? Språkets nyårspanel ger svaren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I nyårspanelenSusanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet och ny återkommande språkexpert i Språket i P1. Sara Lövestam, författare, språkvetare och språkkrönikör i Svenska Dagbladet.Tomas Riad, ledamot i Svenska akademien och professor i nordiska språk vid Stockholms universitet. Programledare Emmy Rasper.

27 Dec 202130min

Julhälsningar på olika språk och en rimmad jul

Julhälsningar på olika språk och en rimmad jul

Språket önskar God jul med julhälsningar från världens olika hörn och julklappsrim från 30-talet till idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVarifrån kommer seden att skriva julklappsrim?Vad är poetisk licens?Man kan rimma julskinkan och rimma verser till julklapparna. Är det samma ord eller två ord med olika ursprung?Vad har hänt med hälsningsfrasen “En fröjdefull jul”? Språket får julkort med julhälsningar på olika språkFrån:Cecilia Uddén, MellanösternAndreas Liljeheden, BrysselFilip Kotsambouikidis, GreklandJohanna Melén, MoskvaJohan Mathias Sommarström, Istanbul. Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

20 Dec 202130min

Därför förstår du som svenskspråkig inte isländska

Därför förstår du som svenskspråkig inte isländska

Grammatiken är fornnordisk men ordförrådet modernt och utan lånord. Språket blickar åt nordväst och får bland annat reda på vad isländskan har gemensamt med arabiskan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVarför är isländska intressant för att förstå svenskans historia?Vad har isländska för bokstäver i sitt alfabet som inte finns i det svenska?Det finns ett ll-ljud i isländska som också finns i walesiskan, hur kommer det sig att språken har ett likadant språkljud?Elefant heter fíll på isländska och fil på arabiska, har språken en koppling?Flytväst heter björgunarvesti på isländska, men vad betyder björgunar?Det isländska ordet för gravid är ólétt, har svenskan haft ett liknande ord som till exempel olätt?Varför har vissa språk som isländska, färöiska och tyska bevarat kasusböjning av substantiv och personböjning av verb medan till exempel svenska inte har gjort det?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Anna Hannesdóttir, professor emerita i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

13 Dec 202130min

Sockerchock med marängsviss, fromage och tårtor

Sockerchock med marängsviss, fromage och tårtor

Det strösslas med franska influenser och lånord när Språket öppnar dörren till tårtorna, kakorna och desserternas värld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorHar ordet dessert som betyder efterrätt något att göra med de engelska desert för att överge och desert som betyder öken?Har ordet ganasch för hästkind någon etymologisk koppling till ganache som betyder chokladkräm och som kan används i tårtsammanhang?Hur ska efterrätten marängsviss uttalas?Hur kommer det sig att franska fromage betyder ost men på svenska används för en efterrätt?Kex kommer från engelska cake, men cake kan betyda tårta och har inte så mycket med kex att göra, hur hänger det hop?Vilket ursprung har det svenska ordet kräm, som kan används i fruktkräm och handkräm, och hur kommer det sig att ordet cream på engelska betyder grädde?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

6 Dec 202130min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
det-morka-psyket
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
medicinvetarna
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli
rss-vetenskapsradion
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
bildningspodden
rss-vetenskapspodden
hacka-livet
rss-vetenskapsradion-2
a-kursen
rss-spraket
vetenskapsradion
sexet
paranormalt-med-caroline-giertz