Gnällprogrammet – lyssnarnas största språkliga irritationsmoment

P1 Språket 25/1 2011 Ur barns och vuxnas munnar. Varför säger små barn så ofta gådde och fådde? Varifrån kommer ordet naken? Och varför kan man inte i svenskan säga regnet regnar som man gör på flera andra språk? Språkfrågorna från programmets lyssnare tar sig på smala stigar in i den svenska grammatiken. Den moderna forskningen om kvinnors och mäns språk började på 70-talet, säger Deborah Cameron, professor i engelska vid Oxford University i England. Karin Milles, lektor vid Södertörns högskola, berättar vad den svenska forskningen främst intresserat sig för. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

25 Jan 201124min

En podd om hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina språkfrågor. Programledare Emmy Rasper. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

25 Jan 201124min

En vanlig uppfattning om kvinnor är att de talar mer än män. Man hör också ofta att kvinnor i sitt språk är mera inriktade på att skapa samförstånd, medan män talar mera direkt, utan att linda in sina åsikter. Dessa påståenden har upprepats i ett otal populärvetenskapliga böcker under senare år, men är de sanna? - Nej, det vetenskapliga underlaget för uttalanden av detta slag är ofta obefintligt. Det säger Deborah Cameron, som är professor i språk och kommunikation vid University of Oxford, England. Hon har i sin forskning gjort upp med flera av de vanligaste myterna om skillnaderna mellan manligt och kvinnligt språk. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om uttal och stavning:- vem bestämmer om alfabetets bokstäver?- uttalet av v och w- hårda och mjuka vokaler- en fanders fäl - vad är fäl?- konstigt uttal av USA - uvesa- hur förändras uttalet när talaren är berusad? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

18 Jan 201124min

I vårt språk finns det livskraftiga fornminnen, som i många delar av landet hörs i vardagligt tal. I veckans program spårar professor Lars-Gunnar Andersson några av dem tillbaka genom språkhistorien. Veckans frågor:- vad betyder na och en, som i jag såg´na och jag såg´en?- sjuker och rädder - varifrån kommer de formerna?- flera frågor om ordföljd och den nordgermanska specialiteten att ändra ordföljd i huvudsats: Bussen kommer snart men: Snart kommer bussen.- hon har inte en bil - låter osvenskt, är det engelskt inflytande?- 'både - men också'- om tolerans - och bristande tolerans - för nya inslag i vardagsspråket; om stilnivåer i tal och skrift Språkrådets Observera den nya tiden för Språket söndagsrepris: klockan 7 på morgonen, efter nyheterna! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

11 Jan 201124min

De allra flesta islänningar engagerar sig starkt i bevarandet av isländskan och är eniga med den officiella språkvården. Det säger Ari Páll Kristinsson, forskningsprofessor vid Árni Magnússon-institutet för isländska studier i Reykjavik. En undersökning visar att dagstidningstext i Island bara innehåller en tredjedel så många lånord som tidningarna i Sverige, Danmark och Norge. I programmet hörs också språkforskaren Hanna Óladóttir som undersökt islänningars attityder till nyord, journalisten Jórunn Sigurdadottir vid Islands radio och Finnur Friðriksson, lektor i isländska vid Akureiri universitet. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:- stol, som i talarstol, takstol, domstol, vävstol, ribbstol - vad har orden gemensamt?- varför heter det grönsaker?- vad blir engelska whistle blower på svenska?- brögäng för dåligt fotbollslag- sutta i betydelsen kasta har gamla anor- gå av stapeln Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

4 Jan 201124min

P1 Språket 29 dec 2010. Nytt liv i jiddisch. Det finns ett ökande intresse för de små nationella minoritetsspråken och denna vecka uppmärksammar Språket jiddisch, ett av de fem. Vid Hillelskolan i Stockholm får lågstadielever lära sig mor- och farföräldrarnas språk. Paula Grossman, lärare vid skolan, berättar om språkets betydelse i dag Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

28 Dec 201024min

I fyra av de nordiska länderna borde vi kunna förstå varandras språk rätt väl. I Sverige, Danmark och Norge och svensktalande Finland finns förutsättningar, även om man ibland får jobba lite på att de ska infrias. Ett femte land, Island, har ett språk som inte är lika nära släkt men eftersom islänningarna sedan länge läst danska i skolan har vi kunnat mötas på skandinaviska. Nu verkar många islänningar föredra engelska som umgängesspråk, också i Norden. Finnur Friðriksson, lektor i isländska vid Akureiri universitet på Island, talar om framtiden för den skandinaviska språkförståelsen. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:- jul - vad betyder ordet?- första belägg - var hittar man sådana?- hur många gånger måste man höra ett ord för att kunna använda det rätt?- varför heter det vandrarhem- varför säger man ågren och var kommer det ordet ifrån?- fortbildning - varför fort?- tillbringare Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Dec 201024min

Veckans lyssnarfrågor om språk är hämtade från det snöiga landskapet, från biosalongen och från badhuset.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar frågorna:- när att blir och- de och dem- -ism, som i hinduism, men -dom, som i kristendom- 'all badning på egen risk' - är meningen konstig?- snöfall eller snöande. Om valen vid substantivbildning- skillanden mellan anmälan och anmälning- är svenskan krångligare än engelskan?- svar på frågan: Ser du den gula bilen? Ska det vara: Vilken gul bil? eller Vilken gula bil? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

14 Dec 201024min