Kan vi tala med hästar?

Ett språk för utomjordingar, klingonska, berättar Joe Trotta vid Institutionen för språk och litteraturer vid Göteborgs universitet om. Upphovsmannen till språket i Star trekfilmerna, Mark Okrand, tog en mängd udda drag från redan existerande mänskliga språk och sammanförde dem i ett enda konstgjort språk. För att talarna skulle låta krigiska använde han många gutturala uttal. Mera på Klingon Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om uttal. Veckans språkfrågor:- Vitryssland eller Belarus- Connecticut - vilket engelskt uttal ska gälla?- plats på scen- massiv och intensiv - var ligger betoningen?- night/eight, Nacht/acht, notte/otto - på många språk, även svenska, liknar orden natt och åtta varandra- uttal, i största allmänhet- hjärna, djärv och ljung - har det i tidigare uttal funnits mer än ett j-ljud? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

7 Juni 201124min

I ett extrainsatt program på nationaldagens morgon måndagen den 6 juni blir det lyssnarfrågor från hela landet. I studion som vanligt professor Lars-Gunnar Andersson. Programmet kan avlyssnas via länken här på sidan eller som podradioprogram. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

6 Juni 20111h 11min

När JRR Tolkien skapade de många språk som talas i Sagan om ringen-trilogin, utgick han från själva ljuden och skönheten i dem. - Det finns en historia att han som ung råkade skriva ordet hobbit; han visste inte vad det skulle betyda, men tyckte det var ett roligt ord. Det berättar språkvetaren Joe Trotta vid Göteborgs universitet som denna vecka presenterar språkfamiljen quenya. JRR Tolkien var filolog och intresserade sig särskilt för kulturhistorien och mytologin bakom språken, i detta fall hans egna påhittade språk. -Språken i quenya-familjen liknar existerande språk i sin komplexitet, men det var nog aldrig meningen att man skulle kunna tala och skriva på dem, säger Joe Trotta. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om grammatik i nutidsspråket:- hur gör siffror? Frågor om grundtal och ordningstal- jag är född med min morfar var född - varför olika verb? - skillnaden mellan jag har sett och jag såg- det kommer kommas- farande och gåendes- finns dens - kan man skriva hästen sprang på ängen, dens man fladdrade? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

31 Maj 201124min

I veckans Språket berättar språkforskaren Karin Helgesson vid Göteborgs universitet om vilka egenskaper arbetsgivare har efterfrågat hos nya medarbetare under en 50-årsperiod. - Den egenskap som värderas högst i våra dagar är drivkraft och självständighet, medan man på 50-talet efterlyste energi, säger Karin Helgesson. Länk till avhandlingen En lite längre intervju, bland annat om språkliga särdrag i platsannonsen. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om hur innehållet i ord förändras och noterar den snabbt växande populariteten hos verbet drifta, ett ord som snart borde komma med i ordböckerna. - prata och tala- kan en bok utspelas på en plats?- en sedan länge utdöd berömdhet- inte mycket att orda om-galet bra - hur kom galet att användas på detta sätt?- luta sig i betydelsen vila, sova- om beståndsdelarna i ordet gammalmodig- hur kan man använda ordet evakuera?- att drifta - ett nytt verb?- att störa sig på Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

24 Maj 201124min

Skulle ett språk med helt annorlunda grammatik och ordförråd bättre spegla kvinnors tankar och behov? Det föreställde sig språkvetaren och författaren Suzette Haden Elgin när hon skapade språket láadan för sin science fictionserie Native Tongue.Språkvetaren Joe Trotta vid Göteborgs universitet berättar om några av det fiktiva språkets särdrag. Ur Vetenskapsradion Språket tidigare i år: Professor Marika Tandefelt, språkforskare i Helsingfors, talar om varför man nu undersöker sverigesvenskars attityder till finlandssvenskan. Finlandssvenska: vad vet du? Vad tycker du? Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor- ett-ord och deras beteende i plural- tempusföljd: förr visste man inte att jorden är/var rund- fiskarna/fiskarena- är det tacken? - vilken tack?- om ännu och fortfarande och andra polaritetstermer Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

17 Maj 201124min

Det är inte bara barn som njuter av hemliga språk som omgivningen inte förstår, många författare har också ägnat sig åt att hitta på språk. I veckans program berättar språkvetaren Joe Trotta vid Göteborgs universitet om några språk ur fiktionens värld. JRR Tolkien började med att uppfinna språkfamiljen quenya med många underspråk eller dialekter innan han började skriva Sagan om ringen. Och Benjamin Lee Whorf skrev först en science fiction-roman om hur ett språk styr tänkandet hos ett folk, innan han övergick till språkvetenskapen, där han tillsammans med Edward Sapir lanserade en berömd (och omstridd) teori med detta innehåll. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:- ' åslapp'- kan det betyda 'rester'?- 'tillbak' i stället för tillbaks eller tillbaka- verbet 'uppdrar ', finns det?- hur tjock är en 'lunta'?- smartare än en femteklassare- vad är, nu för tiden, en 'pendlare'?- 'att klubba', med ny betydelse Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

10 Maj 201124min

I veckans program gör vi ett besök hos Svt:s undertextare som förser tv-programmen med textrader. Det ska ofta gå fort, ibland till och med i direktsändning, och informationen ska kortas ner.- Den största utmaningen med arbetet är att stryka information, säger Annika Wihager och Malin Westfeldt, undertextare på Svt. År 2013 ska alla Svt:s program ha undertexter. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:- när språkkänslan protesterar: att början en mening med Detta för att- penningfrågor eller pengafrågor - språkligt förfall eller normal utveckling?- ett s i fogen eller inte: exemplen bygglovsingenjör (eller bygglovingenjör), livmoderinflammation(eller livmodersinflammation) och tidbokning(eller tidsbokning)- en diskussion om genitiv och ägande i grammatisk mening, apropå en fråga om s-et i uttrycket "22 graders lutning"? - heter det prisbelönt eller prisbelönad? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

3 Maj 201124min

Långt in i våra dagar har runforskare skrivit om, använt latinska ord eller helt enkelt hoppat över de sexuella budskapen i runinskrifter som bevarats på benbitar och pinnar. Carita Holm, som är master-student vid institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet, berättar att hennes val att studera de sexuella budskapen i runskrift väcker förvåning och genans.Hon ger i programmet flera exempel på att vikingatidens klottrare använde exakt samma ord som man kan finna på offentliga toaletter och bussar idag, och hon citerar det första omnämnandet av homosexualitet på vårt språk.Henrik Williams, professor i nordiska språk vid Uppsala universitet, säger att en forskning som skyr det avvikande, som runforskningen gjort, missar många intressanta upplysningar om människor under vikingatiden. De runstenar som tidigare ansågs alltför dåligt utförda för att förtjäna språkforskarnas intresse, kan till exempel ge upplysningar om samhällets organisation. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om språk:- kul, apropå cool- ball och ballt, ett modeord på 60-talet- ordens ordning i mening: Observera att hänsyn har inte tagits till- ett färre antal som irritationsobjekt- är 'tippning förbjudet' samma sak som 'tippning förbjuden'? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

26 Apr 201124min