Orden som har två helt motsatta betydelser

Och ska man bli glad eller ledsen över en björntjänst? En gång i tiden var nog de flesta överens om innebörden i dessa och många andra uttryck, men brev till programmet vittnar om att det inte är så i dag. Också i användningen av andra fasta uttryck svajar det idag. Det konstaterar språkforskaren Julia Prentice vid Göteborgs universitet som i sin avhandling På rak sak har undersökt hur ungdomar i flerspråkiga miljöer använder vanliga fasta uttryck. - Det finns ofta inga grammatiska skäl till att dessa fasta uttryck ser ut som de gör, säger hon. Ungdomar vid Burgårdens gymnasium i Göteborg ger egna exempel på hur det kan bli fel. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ord och uttryck. Veckans frågor:- lök på laxen,- tungan på vågen, uppföljning av en tidigare diskussion- skjutning - ett lämpligt ord?- framfusig och framfötter- vad betyder "tarrsäng"?- "de hafva aldrigt wikidt" - Snällposten och snälltåg - har snäll=snabb försvunnit ur svenska språket? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

9 Nov 201024min

Veckans program är en orgie i detaljer, små detaljer som hamnar under rubriken 'grammatik', men som också skulle kunna buntas ihop under överskriften 'småsaker'. Många av frågorna erbjuder språkbrukaren ett val, säger professor Lars-Gunnar Andersson som kommenterar veckans lyssnarbrev.Välj själv om du vill vara modern och slå ett slag för ordet 'en muffin' i stället för ordlistans 'en muffins' eller vilken grad av ordentligthet du vill ha i uttalet i kulturradion! Samtliga frågor i veckans program: - slatt i stället för slagit- skillnaden mellan är skriven och blev skriven- göra eller vidta åtgärder- komma i jobb- två och en halv månad- varför ental?- en muffin eller en muffins- en boende och ett boende- flera framtider möjliga?- ingen reklam eller mycket reklam?- storlek 50-58 eller storlekar 50-58? - Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

2 Nov 201024min

Förr kunde både stora och små pojkar och flickor 'sutta boll' över stora delar av landet. Det får lyssnaren Klas Jacobson reda på när han vill ha sitt barndomsord utrett. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar frågor om små enstaka ord som, liksom så ofta, lyckas dra in omvärlden i resonemangen. Veckans alla lyssnarfrågor:- hur uttalas litteraturpristagaren Mario Vargas Llosas namn? Denna fråga får svar av professorn i spanska vid Göteborgs universitet, Ingmar Söhrman- spetälska- sutta- sinnevärlden- bebis- kvinnlig ungkarl- umleitung- huserar- tungan på vågen- förtjänar Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

26 Okt 201024min

Den som lär sig svenska som vuxen kommer ofta med intressanta frågor om vårt språk. I veckans program förmedlar SFI-läraren Helene Bergholtz i Höganäs flera sådana frågor till professor Lars-Gunnar Andersson. Chris Lundberg undrar om ett uttryck som mycket älg i skogen avslöjar ett modernt, distanserat förhållande till djuren och Kjell Nylén bidrar med ett tidigt minne av det nutida modeordet ett tänk. Samtliga lyssnarfrågor i veckans program: - fönsterkarm, -bänk eller -bräda? Eller bara i fönstret?- alla barn och alla barnen - skillnaden?- varför hej vännen men hej kompis?- att inleda en mening med Detta för att- ordet beforska- ett tidigt belägg för ordet tänk- ett ton räka- en massa bilar har blivit massa bilar- två personal- flera storyer Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

19 Okt 201024min

Språket 12/10 Om dyslexi, stavning och uttal. Att ha svårt för att stava och läsa, att vara dyslektiker eller det som förr kallades ordblind, är inte enbart ett handikapp. I den nya antologin Mina bästa sidor är ordblind berättar nio framgångsrika svenskar om sin dyslexi och om hur den också bidragit till deras utveckling. En av dem är Erik Winqvist som medverkar i veckans program. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om uttal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

12 Okt 201024min

Ord och kartor som skapar ordning handlar veckans program om. En nyutkommen bok, Språken i Sverige, erbjuder kartor över språk, dialekter och ords utbredning i Sverige. En av bokens författare är Mats Wahlberg, forskningschef vid Institutet för språk- och folkminnen i Uppsala. Han berättar om hur gator och kvarter fått sina namn förr och i våra dagar. Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar språkliga konstruktioner som lyssnare finner krångliga och onödiga.- Vad den nya medicinen gör är att... - varför denna konstruktion? - Har du vad som krävs! - inhemsk eller inlånad konstruktion? - genus i norska och svenska - varför har samma ord olika genus på svenska och tyska, ex vis solen?- får alla bilda sammansatta ord?- helikopterrån - om ordsammansättningar - ettäggstvilling eller enäggstvilling? - varför heter det inte en dammsug? - varför så ofta obestämd form på ortnamn men bestämd form på sjöar och åar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

5 Okt 201024min

Nu för tiden finns det nästan inga yrken där man inte behöver skriva för att sköta sitt arbete. Detta märks inte minst inom äldreomsorgen, där de ökade kraven på dokumentation innebär att undersköterskorna hela dagarna måste göra anteckningar om patienternas tillstånd och vård. Hur löser man de uppgifterna på arbetsplatser där en majoritet av personalen inte har svenska som modersmål? Anna-Malin Karlsson, som är professor i modern svenska vid Södertörns högskola, forskar om skriftsamhällets krav på vårdpersonal och berättar om projektet. Minns du det första ord du läste? Det gör många lyssnare som hört av sig till programmet och vi ger plats åt några berättelser. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor som handlar om det som kan gå förlorat i översättningar.:- ortnamn på flera språk- fru eller Mrs. Dashwood i översatt bok- bruk och 'du' och 'ni' i översättningar- att återvända till svenskan efter många år utomlands Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

28 Sep 201024min

VR Språket 21 sep 2010 En kampanj för läskunnighet. I Peru pågår just nu en kampanj för att öka läs- och skrivkunnigheten bland landets många vuxna analfabeter. Målet är högst 4% analfabeter nästa år, 2011. Men många av dem som bäst behöver undervisning är svåra att nå och bland landets ursprungsbefolkning är det fyra av tio vuxna som inte kan läsa. I ett reportage i veckans program berättar Josefina Caceres och Evelyn Vilca som undervisar i fattiga områden om bristerna i myndigheternas läs-kampanj: lärarna har lite eller inget betalt, kurserna är alltför korta och regeringen sviker sina löften om glasögon till dem som lärt sig läsa. Dessutom bidrar fattigdomen i städerna till att barnen slutar skolan för att arbeta. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

21 Sep 201024min