Ortnamn som ger inblick i forntiden
Språket7 Nov 2022

Ortnamn som ger inblick i forntiden

I ortnamn kan vi finna flertusenåriga språkliga spår. Hör om bakgrunden till det jämtländska namnet Namn - jo, byn heter Namn. Och filmhjälten Rambo sägs ha tydlig koppling till ett svenskt ortnamn.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans språkfrågor

Enligt en undersökning från Språktidningen tycker svenska folket att Morgongåva är landets vackraste ortnamn. Hur har samhället väster om Uppsala fått sitt namn?

Språkvetenskapligt, varför är det intressant att ta reda på vad vi har kallat olika platser och varför?

I Västsverige finns orter som Lerum, Naum, Vedum, Tanum och Kvänum. Vad betyder -um?

Varför heter det Östersjön när det ju är en del av världshavet?

Varför har prickarna fallit bort på ostkusten men inte på västkusten?

Vad har filmhjälten Rambo för koppling till Ramberget i Göteborg?

Hur kan en jämtländsk by ha namnet Namn?

En plats som heter Dödre, har den med döden att göra?

Forskaren Josefin Devine har, som en del av sin doktorsavhandling, undersökt runt 150 namn på fäbodar i socknarna Hackås och Oviken i Jämtland. Vilka är de vanligaste orden som ingår i fäbodnamnen?

Jämtland var länge norskt, först i mitten av 1600-talet blev landskapet en del av Sverige. Hur mycket av det norska arvet märks i Jämtlands ortnamn?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Josefin Devine, forskningsarkivarie på Institutet för Språk och Folkminnen som har gjort en doktorsavhandling om ortnamn i två socknar i Jämtland.
Programledare Jens Möller.

Avsnitt(927)

Grammatik i vardagen

Grammatik i vardagen

En lyssnare står framför middagsdisken och funderar över ordbildning, en annan studsar inför skolsköterskans ordval och ytterligare en äter en god middag på Höga kusten men blir lite brydd över restaurangens stavning - så kan språkfrågor dyka upp i våra liv, och i programmet Språket! Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om grammatik i vardagen:- sig eller dig, som i exemplet: tycker du det är svårt att lära dig eller tycker du det är svårt att lära sig- fiskarfänge eller fiskafänge- föräldrarmöte- hejaklack eller hejarklack?- förse/försedde eller förse/försåg?- om ordet diska: varför gör så få språk skillnad mellan diska och tvätta?- bordlampa eller bordslampa- de ena sonen - när det finns många är väl det ordet fel?- den nye utrikesministern Hilary Clinton Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

27 Sep 201123min

Vanebildande

Vanebildande

OBS: tisdagssändningen av Språket utgår denna vecka på grund av riksdagens budgetdebatt. Hör oss onsdag 19.03! Det är vanebildande att spela wordfeud på mobilen, säger många. Andra föredrar scrabble, tidigare alfapet, där man ser sin motståndare och använder Svenska Akademiens ordlista. Elinor Tåli är inbiten wordfeudare, men liksom Johan Berner, ordförande i Svenska Scrabbleförbundet, föredrar hon scrabble. Båda är kritiska mot den begränsade ordlistan i wordfeud. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:- agga- vill till med gammal innebörd- när i särskild betydelse i Västergötland - lathet i stället för lättja - bara i finlandssvenskan?- innerst inne och när allt kommer omkring- är det skillnad på rödvin och rött vin?- en grotta på månen, är den underjordisk?- "jag ska spela låten x med y" - varför säger man så på programmet Idol? Ett förtydligande från förra veckans program: man kan få meritpoäng för studier i kinesiska, men på grund av att få högstadier erbjuder kurser i kinesiska kan det vara svårt att få full pott. (Flera års studier av ett språk belönas nämligen extra av meritpoängssystemet.) Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Sep 201124min

Svåra toner

Svåra toner

Allt fler gymnasier erbjuder studier i kinesiska och veckans program besöker Blackebergs gymnasium i Stockholm där eleverna kämpar med kinesiskans uttal. Det svåraste är tonerna, säger de - att samma ord kan få flera olika betydelser, beroende på ordtonen, det vill säga tonhöjden och hur den utvecklas i ordet. Tredjeårseleverna säger att de efter några års studier nu kan göra sig förstådda, och flera av dem tycker kinesiska är lättare än franska. Läraren Håkan Friberg berättar om sitt och medförfattaren Henrik Bengtssons arbete med att utforma den första svenska läroboken för kinesiska. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om uttal och stavning:- dags att ta med prickarna över å, ä och ö i e-postadresser?- hur skriva e-faktura i början av mening?- jaså eller jasså - hur stavas detta ord?- thé, te, té, tea - många stavningar för känd dryck- ett regnväder kommer att toucha Skåne - uttal och stavning?- Tillstånd erfodras läste en lyssnare och undrade över stavningen- vika eller viga sin tid åt något? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

13 Sep 201124min

Språkkramare

Språkkramare

Sommarkurser med språkbad och översättning av barnböcker. Det är ett par av de strategier som tas i bruk när entusiaster försöker hålla liv i de minsta av de fem svenska historiska minoritetsspråken, samiska och jiddisch. I veckans program besöker vi Umeå universitets sommarkurs i umesamiska. Kursledare Henrik Barruk är en av de få nu levande personer som talat umesamiska sedan barnsben. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:- många ord för skjutande rodd, en uppföljning- vad menar man när man talar om språkliga regler? Är det människor som står bekom dessa?- finns det regler för vad som är en-ord och ett-ord? - ett apelsin, men flera apelsiner: hur hänger det ihop?- ortnamn: bestämd eller obestämd form, och varför? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

6 Sep 201124min

Lust och listor

Lust och listor

Säger du ostbågar eller ostkrokar? Och tycker du att potatischipsen ska kallas tjippe eller tjibba? Svaret kan avslöja var i Sverige du bor. Det säger lingvisten Mikael Parkvall vid Stockholms universitet som under sommaren roat sig med att göra dialektgeografiska kartor över ord för snabbmat och andra moderna företeelser. I bästa fall avslöjar kartorna också varifrån de språkliga influenserna kommer, säger han.Ur tidigare program:Cellisten Hanna Thorell tar upp ämnet grupptryck i uttalet av ett ord som används mycket i hennes värld: dirigent. Hon har blivit rättad många gånger när hon uttalat ordet med sje-ljud, 'dirisjent', för det vanliga inom konstmusiken är ett uttal där g-et hörs. Eftersom både uttalen är riktiga, tänker hon nu använda det uttal hon vuxit upp med, berättar hon Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om övergripande språkfrågor som väcker starka känslor:- Lilla torg eller lilla torget i Kalmar- osäkerhet om dess- tatt eller tagit- efterlyses: krafttag från språkvården!- era lokala nyheter - varför detta tilltal? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

30 Aug 201124min

P1 Språket 20110823 Vem har semester?---POD: P1 Språket 23 aug 2011 Vem har sem 2011-08-23 kl. 14.00

P1 Språket 20110823 Vem har semester?---POD: P1 Språket 23 aug 2011 Vem har sem 2011-08-23 kl. 14.00

P1 Språket 23 aug 2011 Vem har semester? Den nya säsongen Språket-program inleds denna vecka med både allmängiltiga och udda språkfrågor som får svar och kommentar av professor Lars-Gunnar Andersson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

23 Aug 201124min

Språkbiten 20110815  Uttal av 'ungefär' och andra vanliga ord 2011-08-15 kl. 06.00

Språkbiten 20110815 Uttal av 'ungefär' och andra vanliga ord 2011-08-15 kl. 06.00

Språkbiten 17/8 2011 Uttal av `ungefär` och andra vanliga ord Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

15 Aug 20119min

Språkbiten 20110808 God och go 2011-08-08 kl. 06.00

Språkbiten 20110808 God och go 2011-08-08 kl. 06.00

Språkbiten 8/8 2011 God och go Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

8 Aug 20118min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
dumma-manniskor
svd-nyhetsartiklar
allt-du-velat-veta
doden-hjarnan-kemisten
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
dumforklarat
paranormalt-med-caroline-giertz
sexet
rss-vetenskapsradion
medicinvetarna
det-morka-psyket
rss-personlighetspodden
rss-vetenskapsradion-2
rss-vetenskapspodden
rss-spraket
bildningspodden
barnpsykologerna
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein