Stresstålig och nyfiken - så ska tolken vara

Rättstolkar, vårdtolkar, teckenspråkstolkar, EU-tolkar... Att snabbt översätta mellan olika språk är ett ansvarsfullt uppdrag som kräver stresstålighet och nyfikenhet - och stor språkkompetens, förstås!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

I vilka olika sammanhang i Sverige händer det att man använder tolk?

Vad säger forskningen om de största svårigheterna när det gäller att tolka mellan olika språk?

Om man behöver använda tolk t ex under ett sjukvårdsbesök - hur säker kan man vara på att tolken verkligen översätter det som sägs och inte tar bort eller lägger till viktig information? **

Hur vanligt är det i Sverige idag att barn måste tolka åt sina föräldrar?

EU:s tolkar i Bryssel måste lyssna på och förstå avancerade resonemang, samtidigt som de säger vad personen sa för några sekunder sedan. Hur klarar hjärnan av det "dubbelarbetet"?

EU satsar motsvarande 11-12 miljarder kronor per år för att tolka och översätta mellan unionens 24 officiella språk. De pengarna skulle kunna användas till annat om EU hade ett gemensamt officiellt språk. Varför är flerspråkigheten värd så mycket?

Vad behöver man kunna, och hur behöver man vara som person, för att fixa att jobba som tolk?

Hur lätt eller svårt är det att hitta svenska tolkar till Bryssel?

Vilka utbildningsvägar finns för den som vill börja jobba i Sverige som t ex rättstolk eller vårdtolk?

Hur kan en tolk göra för att översätta ord som är typiska för ett land, till exempel svenskans vabba eller norskans russebuss?

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Medverkar gör även Stefanie Selmer och Daniel Pashley, som båda är tolkar vid EU-kommissionen i Bryssel.
Programledare Jens Möller.

** Muntlig tolkning bör ske enligt god tolksed, som är definierad av Kammarkollegiet. Susanna Karlsson talar i avsnittet om god translatorssed, vilket gäller skrivna översättningar. De relevanta skrivningarna i tolk- och translatorsseden är dock snarlika.