Felen du gör med dubbleringar
Språket30 Jan 2023

Felen du gör med dubbleringar

Tautologier och pleonasmer irriterar en del. Men är språkliga dubbleringar alltid fel? Språket i P1 guidar bland ord och uttryck som orsaken till varför, backa bak, CD-skiva och AT-tjänstgöring.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans språkfrågor

Vad är skillnaden på tautologi och pleonasm?

Varför har det blivit vanligare att skriva “även fast” och är det fel?

Formuleringar som “orsaken till varför” och “orsaken beror på” förekommer på flera håll i offentliga texter, vad är orsaken till det?

Varför används uttrycket "backa bak", är det en tautologi och är det ett onödigt uttryck?

Är uppmaningar som “sluta skjut” och “passa på att njut” språkligt korrekta?

Är “enkätundersökning” ett onödigt ord?

Läs mer om tautologi

Kapitlet "Tårta på tårta i språkriktighetsfrågor" i boken Språkrådet rekommenderar. Perspektiv, metoder och avvägningar i språkriktighetsfrågor.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.


Avsnitt(926)

P1 Språkbiten 20090807 2009-08-07 kl. 17.00

P1 Språkbiten 20090807 2009-08-07 kl. 17.00

Språkbiten med frågor ur programmet Språket Innehåll: - högönsklig välmåga och godan ro - skor tillverkade av barn - är verformen hannt godkänd? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

7 Aug 20098min

Karaoke och kakofoni – hur ska det låta?

Karaoke och kakofoni – hur ska det låta?

Uttalsfrågor kan man förenas kring, men också träta om. I veckans program talar vi om det svåra r-ljudet som låter på så många olika sätt och om u-ljudet som vi är ensamma om i Sverige och Norge.Professor Lars-Gunnar Andersson talar också om förhållandet mellan stavning och uttal och några underliga importer: vad gör det tyska ü-et i müslin och hur låter karaoke? Alla uttalsfrågor i veckans program:- olika sorters r-ljud. Vad händer?- erkänna som uttalas ärkänna- hur snabbt ska stavningen rätta sig efter ett förändrat uttal?- ordet som stavas stod med uttalas stog- varför stavar vi müsli med tyskt y, som enda ord i svenskan?- über som allmänt förstärkande led, som i übersmart- kakofoni som blir kakafoni på svenska- varför säger vi kareoke när det heter karaoke?- smoking, ett plagg med flera uttal- finns det någon enkel regel för uttal av utländska ord med u i?- Bombay eller Mumbai, Peking eller Beijing? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

5 Aug 200924min

P1 Språkbiten 20090731 2009-07-31 kl. 17.00

P1 Språkbiten 20090731 2009-07-31 kl. 17.00

Språkbiten med frågor ur programmet Språket Innehåll: - varför heter det var är klockan och hur mycket är klockan? - klockna fortar sig och saktar sig - sakta mak och snabba mak Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

31 Juli 20098min

Var Karl-Oskar först med ’kidsen’?

Var Karl-Oskar först med ’kidsen’?

Veckans program reder ut bakgrunden till flera populära ord och uttryck och då kommer Åsa-Nisse, frikyrkans vokabulär och sedan länge försvunna tekniska prylar med i samtalet. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor och återkommer först till - fridens liljor- pengar i fickan så inte hundarna pissar på mig- bara förnamnet.Nya frågor:- nu föll tio-öringen ner- huvudbonaden sydväst- ordet idrott- att vara jalu- var Karl-Oskar först med kidsen?- på en höft Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

29 Juli 200923min

P1 Språkbiten 20090724 2009-07-24 kl. 17.00

P1 Språkbiten 20090724 2009-07-24 kl. 17.00

Språkbiten med frågor ur programmet Språket Innehåll:- vad händer med infinitivmärket att? - och även att i andra situationer - dessa och dem - när vi inte betyder vi Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

24 Juli 20099min

Bästa sättet att lära sig läsa

Bästa sättet att lära sig läsa

Skolorna runt om i Sverige tillämpar en mängd olika metoder för att lära barnen läsa. Vi besöker en skola i Sundvall där två lärare berättar om sina olika arbetssätt. Men finns det någon läsinlärningsmetod som är den dokumenterat bästa? Nej, det gör det inte, säger Mats Myrberg som är professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet. Däremot säger forskningen att lärarens kompetens är den allra viktigaste faktorn och en lärare kan behöva tillämpa särskilda metoder för svaga elever. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnafrågor om talesätt som förbryllar:- hajpa och dissa- göra en pudel- ge mig några kronor så inte hundarna pissar på mig- in your face- fridens liljor- det är bara förnamnet Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

22 Juli 200924min

P1 Språkbiten 20090717 2009-07-17 kl. 17.00

P1 Språkbiten 20090717 2009-07-17 kl. 17.00

Språkbiten med frågor ur programmet Språket Innehåll: - vattnet siger - gradskillnad och artskillnad mellan dialekter - dofta över - rättare - kreti och pleti - dricks Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

17 Juli 20099min

Jojkens dialekter

Jojkens dialekter

VR Språket Jojkens dialekter. Jojken har kallats samernas ljudande folksång, och finns många sätt att lyssna på och studera jojker. Det säger Krister Stoor, lektor i samiska vid Umeå universitet. För sin avhandling Jojkberättelser studerade han inspelningar med tre berömda syskon från Arvidsjaur som alla jojkade, Karin Stenberg, Nils Petter Stenberg och Sara-Maria Norsa. Krister Stoor berättar att man ofta kan urskilja dialektala drag i jojken, precis som inom de talade samiska dialekterna, men att även individen sätter sin prägel. Han påminner också om att jojken är ett historiskt dokument, som kan ge fingervisning om hur renbetesmarker utnyttjades förr och därigenom få betydelse idag vid tvister om renbetesrätt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jojken har kallats samernas ljudande folksång, och finns många sätt att lyssna på och studera jojkar. Det säger Krister Stoor, lektor i samiska vid Umeå universitet. För sin avhandling ’Jojkberättelser’ som han lade fram förra året studerade han inspelningar med tre berömda syskon från Arvidsjaur som alla jojkade, Karin Stenberg, Nils Petter Stenberg och Sara-Maria Norsa. Krister Stoor berättar att man ofta kan urskilja dialektala drag i jojken, precis som inom de talade samiska dialekterna, men att även individen sätter sin prägel. Han påminner också om att jojken är ett historiskt dokument, som kan ge fingervisning om hur renbetesmarker utnyttjades förr och därigenom få betydelse idag vid tvister om renbetesrättigheter. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:- heter det ’var snäll och ta...’ eller ’var snäll att ta..’- om ordföljd- det är/det finns- ändå/ännu- mer/mera- ordets plats i meningen

15 Juli 200924min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
allt-du-velat-veta
dumma-manniskor
svd-nyhetsartiklar
paranormalt-med-caroline-giertz
det-morka-psyket
rss-vetenskapsradion
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
dumforklarat
sexet
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli
medicinvetarna
halsorevolutionen
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-vetenskapsradion-2
rss-vetenskapspodden
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
barnpsykologerna
rss-vetenskapligt-talat
bildningspodden