Teckenspråket – allt du velat veta
Språket15 Maj 2023

Teckenspråket – allt du velat veta

Tror du att alla tecken motsvaras av ett ord i talspråket? Att teckenspråkstalare från olika länder förstår varandra? Att teckenspråk inte är lika nyanserat som talspråket? Då tror du fel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Klicka här för en transkribering av avsnittet

Teckenspråkets dag firas den 14 maj och sen tre år tillbaka utser Språkrådet årets tecken samma dag. 2022 års tecken blev "hybridmöte".

– Vi har fått in många olika förslag till tecken. Och i år så fastnade vi för hybridmöte som är ett nyskapat tecken och ett gammalt tecken, säger Tommy Lyxell, språkvårdare i svenskt teckenspråk på Språkrådet.

Att det är just den 14 maj som uppmärksammas beror på att det var den dagen 1981 som riskdagen slog fast att det svenska teckenspråket är dövas förstaspråk.

– Kännedomen om teckenspråk är stor idag, men kunskapen är fortfarande väldigt grund. Den sträcker sig ofta till att kunna bokstavera sitt namn och kanske något enstaka tecken, säger Tommy Lyxell.

Finns det missuppfattningar om teckenspråk?
– Ja, det finns de som tror att det är ett symbolspråk ungefär som kinesiska tecken och att ett tecken motsvarar en fras. Sen finns det de som tror att det bygger på svenska talspråket, att man använder svensk grammatik och lägger till några tecken och så blir det teckenspråk, men så är det inte säger Tommy Lyxell.

Språkfrågor om teckenspråk

Hur fungerar teckenspråkets grammatik?
Kan tecken för verb böjas i olika tempus?
Kan adjektiv kompareras?

Hur fungerar ansiktsmimiken i teckenspråket?

Finns det tecken för alla ord som finns i en svensk ordbok?

Hur fick teckenspråket status som förstaspråk för döva?

Vad finns det för "falska vänner" mellan teckenspråken i Danmark och Sverige?

Förstår teckenspråkstalare från olika språkområden varandra?

Vad finns det för "ord" från teckenspråket som skulle kunna förenkla talspråket?

Vilket tecken används för att säga förlåt?

Vad är TAKK-tecken?

Läs och se mer om teckenspråk

Lär dig mer om svenskt teckenspråk från Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen.

Svenskt teckenspråkslexikon från Avdelningen för teckenspråk, Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet

TegnTube ett projekt om de nordiska teckenspråken.

Här kan du läsa och se en film om årets tecken 2022 "hybridmöte".

Tv-programmet Upp med händerna från 1974 finns att se på SVT Play.

Teckenspråkets historia – förklarad på 60 sekunder SVT (från maj 2021).

Artikel om teckenspråksforskningens historia och status från Stockholm universitet (från 2022)

Information om Tecken som AKK (TAKK) från Specialpedagogiska skolmyndigheten


Gäst: Tommy Lyxell, språkvårdare i svenskt teckenspråk, Institutet för språk och folkminnen. Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt(926)

Gamla och nya mönster

Gamla och nya mönster

Ord och kartor som skapar ordning handlar veckans program om. En nyutkommen bok, Språken i Sverige, erbjuder kartor över språk, dialekter och ords utbredning i Sverige. En av bokens författare är Mats Wahlberg, forskningschef vid Institutet för språk- och folkminnen i Uppsala. Han berättar om hur gator och kvarter fått sina namn förr och i våra dagar. Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar språkliga konstruktioner som lyssnare finner krångliga och onödiga.- Vad den nya medicinen gör är att... - varför denna konstruktion? - Har du vad som krävs! - inhemsk eller inlånad konstruktion? - genus i norska och svenska - varför har samma ord olika genus på svenska och tyska, ex vis solen?- får alla bilda sammansatta ord?- helikopterrån - om ordsammansättningar - ettäggstvilling eller enäggstvilling? - varför heter det inte en dammsug? - varför så ofta obestämd form på ortnamn men bestämd form på sjöar och åar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

5 Okt 201024min

Från handling till text

Från handling till text

Nu för tiden finns det nästan inga yrken där man inte behöver skriva för att sköta sitt arbete. Detta märks inte minst inom äldreomsorgen, där de ökade kraven på dokumentation innebär att undersköterskorna hela dagarna måste göra anteckningar om patienternas tillstånd och vård. Hur löser man de uppgifterna på arbetsplatser där en majoritet av personalen inte har svenska som modersmål? Anna-Malin Karlsson, som är professor i modern svenska vid Södertörns högskola, forskar om skriftsamhällets krav på vårdpersonal och berättar om projektet. Minns du det första ord du läste? Det gör många lyssnare som hört av sig till programmet och vi ger plats åt några berättelser. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor som handlar om det som kan gå förlorat i översättningar.:- ortnamn på flera språk- fru eller Mrs. Dashwood i översatt bok- bruk och 'du' och 'ni' i översättningar- att återvända till svenskan efter många år utomlands Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

28 Sep 201024min

VR Språket 20100921  En kampanj för läskunnighet 2010-09-21 kl. 14.00

VR Språket 20100921 En kampanj för läskunnighet 2010-09-21 kl. 14.00

VR Språket 21 sep 2010 En kampanj för läskunnighet. I Peru pågår just nu en kampanj för att öka läs- och skrivkunnigheten bland landets många vuxna analfabeter. Målet är högst 4% analfabeter nästa år, 2011. Men många av dem som bäst behöver undervisning är svåra att nå och bland landets ursprungsbefolkning är det fyra av tio vuxna som inte kan läsa. I ett reportage i veckans program berättar Josefina Caceres och Evelyn Vilca som undervisar i fattiga områden om bristerna i myndigheternas läs-kampanj: lärarna har lite eller inget betalt, kurserna är alltför korta och regeringen sviker sina löften om glasögon till dem som lärt sig läsa. Dessutom bidrar fattigdomen i städerna till att barnen slutar skolan för att arbeta. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Sep 201024min

VR Språket  20100921 En kampanj för läskunnighet 2010-09-21 kl. 14.00

VR Språket 20100921 En kampanj för läskunnighet 2010-09-21 kl. 14.00

Språket 21/9 2010 I Peru pågår just nu en kampanj för att öka läs- och skrivkunnigheten bland landets många vuxna analfabeter. Målet är högst 4% analfabeter nästa år, 2011. Men många av dem som bäst behöver undervisning är svåra att nå och bland landets ursprungsbefolkning är det fyra av tio vuxna som inte kan läsa. I ett reportage i veckans program berättar Josefina Caceres och Evelyn Vilca som undervisar i fattiga områden om bristerna i myndigheternas läs-kampanj: lärarna har lite eller inget betalt, kurserna är alltför korta och regeringen sviker sina löften om glasögon till dem som lärt sig läsa. Dessutom bidrar fattigdomen i städerna till att barnen slutar skolan för att arbeta. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Sep 201024min

VR Språket 20100921  En kampanj för läskunnighet 2010-09-21 kl. 14.00

VR Språket 20100921 En kampanj för läskunnighet 2010-09-21 kl. 14.00

VR Språket 21 sep 2010 En kampanj för läskunnighet. I Peru pågår just nu en kampanj för att öka läs- och skrivkunnigheten bland landets många vuxna analfabeter. Målet är högst 4% analfabeter nästa år, 2011. Men många av dem som bäst behöver undervisning är svåra att nå och bland landets ursprungsbefolkning är det fyra av tio vuxna som inte kan läsa. I ett reportage i veckans program berättar Josefina Caceres och Evelyn Vilca som undervisar i fattiga områden om bristerna i myndigheternas läs-kampanj: lärarna har lite eller inget betalt, kurserna är alltför korta och regeringen sviker sina löften om glasögon till dem som lärt sig läsa. Dessutom bidrar fattigdomen i städerna till att barnen slutar skolan för att arbeta. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Sep 201024min

Giftiga ord

Giftiga ord

Språkforskaren Karin Milles vid Södertörns högskola talar om den rekordsnabba karriär som ordet snippa gjort i det svenska språket. Hon är författare till en nyutkommen bok om gamla och nya svenska könsord (Kung Karl och kärleksgrottan - lek, lust och ideologi i de svenska könsorden).Läraren och språkforskaren Qarin Franker talar om några av de utmaningar som vuxna med bristande läskunskaper möter i Sverige och om behovet av en ny syn på analfabetism. Professor Lars-Gunnar Andersson talar om intressanta gränsdragningar och släktskap mellan ord.- gift: ta gift, vara gift och så det engelska ordet gift, gåva. Är de släkt?- hus och villa - människor och djur- våning och lägenhet- svett och svettig- sanktion och sanktionera - motsatser? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

14 Sep 201024min

Analfabet i Sverige

Analfabet i Sverige

På utbildningscentret Sveas i Göteborg tragglar de vuxna eleverna med svenska ord och ljud, men också med att lära sig skriva och läsa överhuvudtaget. De kommer från Somalia, Afghanistan och Irak och fick aldrig möjlighet att gå i skola när de var barn.- Processen att lära sig läsa och skriva på svenska påskyndas om de också lär sig läsa på sitt modersmål, säger läraren Marie Kårsnäs. Språkforskaren Orla Vigsø vid Södertörns högskola kommenterar valaffischer. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ords ursprung.- morgonkulan och kvällskvisten- bling och blingbling- ismos- tjeligt- bussigt- hårdra eller hårddra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

7 Sep 201024min

Gamla mönster, brytningar och översättningar

Gamla mönster, brytningar och översättningar

Det blir flera spår att följa i veckans program för den som vill fundera över språket.Musikproducenten Håkan Lidbo i Stockholm har kört några kända texter genom flera maskinöversättningsprogram. Resultatet väcker tankar om det oersättligt mänskliga i språket.Läkaren och fonetikern Olle Kjellin som håller språkkurs för utländska läkare berättar hur man snabbt gör en brytning mera begriplig.Lyssnaren Cecilia Billing i Osby tappade omedelbart förtroendet för webbplatsen som använde ordet våran i sin text. Hur mycket vardagligt tal kan man använda använda i neutrala texter? Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar denna och andra lyssnarfrågor.:- rättare sagt - varför inte mer rätt sagt?- varför liten men små?- varför förenta staterna och inte förenade?- verb som kan följa två mönster: betala/betalade eller betala/betalte- Ska det has mer kaffe? Finns detta has i grammatiken?- ett tänk- våran/ vårat i stället för vår/vårt Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

31 Aug 201024min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
svd-nyhetsartiklar
paranormalt-med-caroline-giertz
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
det-morka-psyket
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-vetenskapsradion
medicinvetarna
sexet
dumforklarat
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli
rss-vetenskapsradion-2
rss-vetenskapspodden
barnpsykologerna
bildningspodden
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
rss-vetenskapligt-talat
vetenskapsradion