Teckenspråket – allt du velat veta
Språket15 Maj 2023

Teckenspråket – allt du velat veta

Tror du att alla tecken motsvaras av ett ord i talspråket? Att teckenspråkstalare från olika länder förstår varandra? Att teckenspråk inte är lika nyanserat som talspråket? Då tror du fel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Klicka här för en transkribering av avsnittet

Teckenspråkets dag firas den 14 maj och sen tre år tillbaka utser Språkrådet årets tecken samma dag. 2022 års tecken blev "hybridmöte".

– Vi har fått in många olika förslag till tecken. Och i år så fastnade vi för hybridmöte som är ett nyskapat tecken och ett gammalt tecken, säger Tommy Lyxell, språkvårdare i svenskt teckenspråk på Språkrådet.

Att det är just den 14 maj som uppmärksammas beror på att det var den dagen 1981 som riskdagen slog fast att det svenska teckenspråket är dövas förstaspråk.

– Kännedomen om teckenspråk är stor idag, men kunskapen är fortfarande väldigt grund. Den sträcker sig ofta till att kunna bokstavera sitt namn och kanske något enstaka tecken, säger Tommy Lyxell.

Finns det missuppfattningar om teckenspråk?
– Ja, det finns de som tror att det är ett symbolspråk ungefär som kinesiska tecken och att ett tecken motsvarar en fras. Sen finns det de som tror att det bygger på svenska talspråket, att man använder svensk grammatik och lägger till några tecken och så blir det teckenspråk, men så är det inte säger Tommy Lyxell.

Språkfrågor om teckenspråk

Hur fungerar teckenspråkets grammatik?
Kan tecken för verb böjas i olika tempus?
Kan adjektiv kompareras?

Hur fungerar ansiktsmimiken i teckenspråket?

Finns det tecken för alla ord som finns i en svensk ordbok?

Hur fick teckenspråket status som förstaspråk för döva?

Vad finns det för "falska vänner" mellan teckenspråken i Danmark och Sverige?

Förstår teckenspråkstalare från olika språkområden varandra?

Vad finns det för "ord" från teckenspråket som skulle kunna förenkla talspråket?

Vilket tecken används för att säga förlåt?

Vad är TAKK-tecken?

Läs och se mer om teckenspråk

Lär dig mer om svenskt teckenspråk från Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen.

Svenskt teckenspråkslexikon från Avdelningen för teckenspråk, Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet

TegnTube ett projekt om de nordiska teckenspråken.

Här kan du läsa och se en film om årets tecken 2022 "hybridmöte".

Tv-programmet Upp med händerna från 1974 finns att se på SVT Play.

Teckenspråkets historia – förklarad på 60 sekunder SVT (från maj 2021).

Artikel om teckenspråksforskningens historia och status från Stockholm universitet (från 2022)

Information om Tecken som AKK (TAKK) från Specialpedagogiska skolmyndigheten


Gäst: Tommy Lyxell, språkvårdare i svenskt teckenspråk, Institutet för språk och folkminnen. Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt(926)

Varifrån kom myglaren?

Varifrån kom myglaren?

I filmen Myglaren av Jan Myrdal och Rune Hassner hade Christer Strömholm huvudrollen. Filmen kom 1966, boken med samma namn följande år, och alltsedan dess har ordet myglare varit ett vanligt begrepp - numera vet väl alla vad en myglare gör, även om betydelsen kan vara svår att precisera. Ordboken (Svensk ordbok) säger så här: att agera i det tysta för att uppnå fördelar. Men varifrån fick Jan Myrdal ordet som så snabbt gjorde karriär i språket? I veckans upplaga av Språket berättar han själv och samtalet leder till en språkfilosofisk diskussion mellan honom och professor Lars-Gunnar Andersson. Finns det ord vars själva ljud berättar om innehållet? Ja, hävdar Jan Myrdal - ordet myglare är ett sådant. Filmen Myglaren kan man gratis ladda ner här: Övriga ordfrågor i programmet:- "vassebissen"- blixtlås och dragkedja- hatthylla och handsfack- många ord för bana- åpen- småmännelig- brandgul och orange- kopp/mugg - pjäxa kulor och andra kul-ord Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

12 Jan 201024min

Om finskan i Sverige och om inlärd irritation

Om finskan i Sverige och om inlärd irritation

Hur mycket har det största minoritetsspråket påverkats av majoritetens svenska? Vår sverigefinska reporter Sanna Posti Sjöman lyssnar på andra generationen sverigefinnars språk och tonåringarna demonstrerar hur de blandar svenska ord och finska konstruktioner. Jarmo Lainio, professor i finska vid Mälardalens högskola, kommenterar och berättar om generationsskillnader i sverigefinnars språk. Veckans lyssnarfrågor tar upp många vanliga irritationsmoment och professor Lars-Gunnar Andersson påminner om begreppet "inlärd irritation", något vi tränat upp oss på att ogilla och därför reagerar snabbt, och ofta, på! Kanske man borde försöka motarbeta sin egen inlärda irritation?Veckans samtliga lyssnarfrågor:- vice versa- "Anna och Fannys söta desserter" - räcker det med ett s?- tautologier: passera förbi, kombinera ihop- överflödig information, redundans, i språket- en riktigt god jul eller en riktig god jul?- är sms-förkortningar på väg in i språket? Ja, verbet lolla finns ju faktiskt! - fyrtiotalist eller fyrtiotalare?- hur lång tid är någon vecka? Ett litet tag till kan du delta i vår omröstning: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

5 Jan 201024min

Gamla nyord, tvätt och kläder

Gamla nyord, tvätt och kläder

Observera att veckans tisdagssändning utgår! Årets sista upplaga av Språket ägnar sig åt lite nostalgi under decenniets sista dagar och ser vad som hänt tidigare års nya ord. Vi har läst i Språkrådets nyordslistor, som går tillbaka ända till 50-talet, och hittat ord från hushållsarbete, politik och tekniska landvinningar. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor som bland annat handlar om skillnaden mellan tvätt och kläder.Samtliga ord i veckans program:- pervers- ganska betyder olika saker- de många passagerna mellan tvätt och kläder- grovdoppa- halte bolink- gnällkärring- arbetsam och jobbig Glöm inte fylla i vår fråga: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

30 Dec 200924min

Bort med pappret - riktiga ordförklaringar

Bort med pappret - riktiga ordförklaringar

I julveckan handlar Språket om etymologier vi gärna vill tro på: fantasifulla, färgranna, fantastiska men tyvärr ofta felaktiga ordförklaringar. Professor Lars-Gunnar Andersson öppnar paket, diskuterar vanliga och ovanliga folketymologier och avslöjar: - lagom- kakofoni- ananas- marmelad- frälsa- spa- muck- fika- kärring- fogsvans- grötmyndig Dessutom återkommer vi till ämnet "får man börja en mening med och eller men?" Svar: Ja, det får man och någon regel mot att göra det har aldrig funnits. Och glöm inte skicka in ditt svar på vår fråga: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

22 Dec 200924min

Hur lät fornnordiska? Och är radio för döva möjlig?

Hur lät fornnordiska? Och är radio för döva möjlig?

I veckans upplaga av Språket låter vi blickarna svepa ut över världen och diskuterar släktskap mellan så geografiskt skilda språk som japanska och finska. De låter lite lika, tycker en lyssnare och professor Lars-Gunnar Andersson talar om äldre och nutida språkforsknings syn på likhet mellan språk.Den norske språkprofessorn Arne Torp ger dramatisk tolkning åt tusenåriga texter. Kort exempel i programmet - lyssna mera här: Övriga lyssnarfrågor:- Är finska släkt med japanska?- Hur delar man in världens språk?- Och på vilket sätt är de släkt med varandra?- Hur hänger det ihop när man säger att språk går mot både förenkling och större komplikation?- Skillnaden mellan språk och dialekt?- Är jamskan ett språk? Kan man göra radio för döva? Ja, programmet Vinter i P1 som går under julhelgen ska försöka och teckentolkar sina sändningar. Producenten Bibi Rödöö förklarar.Här hittar man teckentolkningen, någon dag efter sändning:Tommy Lyxell, språkvårdare för teckenspråk vid Språkrådet, kommenterar. Han talar också hur viktigt det är att barndomsdöva får lära sig teckenspråk från tidigare år. Numera får nästan alla barn som föds utan hörsel ett så kallat snäckimplantat inopererat. Det ger dem hörsel, men inte tillräckligt bra hörsel för att de ska kunna klara sig utan teckenspråk, säger Tommy Lyxell. Delta i vår undersökning och kryssa i ditt svar: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

15 Dec 200924min

Lagar och språkregler

Lagar och språkregler

Språklagen har funnits i snart ett halvt år - har den haft någon betydelse? Ja, några myndigheter har fått tänka om och använder nu svenska i stället för engelska. Lena Ekberg, chef för Språkrådet, berättar om några principiellt viktiga avgöranden, men betonar att försvar för svenska språket inte innebär motvilja mot engelskan i alla sammanhang.Per-Owe Albinsson, talesman för det oberoende nätverket Språkförsvaret, tycker att lagen höjt temperaturen i språkdebatten. "Lär dig att aldrig börja meningar med och eller men" sa en fjärdeklassares lärare. Nu undrar flickans pappa vad som gäller och vem som bestämmer över svenska språket. Vi tar upp frågan inom kort. Många lyssnare debatterar just nu och och men på Språket på facebook. Länk till höger! Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar språkfrågor och rycker denna vecka ut till undsättning av hårdrockare och tvistande makar. - Hur skriver en hårdrockare om en t-shirt med Black Sabbath-motiv?- "Endast när" som egentligen betyder "först när" - om fällor i översättning från engelska- "Vi möts i hörnet Sveagatan-Odengatan"- men vilken gata ska stå först?- Om hit används för riktning, varför heter det "han hör inte hit"? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

8 Dec 200924min

Gener, flåbusar och hela konkarongen

Gener, flåbusar och hela konkarongen

I år är det hundra år sedan ordet gen myntades av den danske växtfysiologen Wilhelm Johannsen. Bengt Olle Bengtsson, professor i genetik vid Lunds universitet, spårar ordets användning sedan dess i både allmänspråk och fackspråk. Veckans program ägnas helt åt ord med historia och det hundraåriga ordet gen får då sällskap med det urgamla ordet skadda dimma med rötter i vårt gemensamma ursprung, indoeuropeiskan.Vi återkommer också till ord för att bädda med plats för tårna: fothus, tåhus, fotbura och fotkôra. Professor Lars-Gunnar Andersson reder ut bakgrunden till- skadda, tåka och tjocka- teminstingens- flåbuse- surv - konkarong Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1 Dec 200924min

Sverige-estniskan

Sverige-estniskan

Språket den 24/11 2009 om sverige-estniskan Det kom över 30 000 ester till Sverige kring andra världskriget. De och deras barn och barnbarn talar ännu estniska, men det är ett språk som blandats med svenska och som på många sätt är annorlunda från språket i Estland. Språkforskaren Leelo Keevalik vid Uppsala universitet berättar om skillnader på flera nivåer. Lyssnarfrågorna kommer in på både ångermanländsk dialekt och företagsledningars maktspråk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det kom över 30 000 ester till Sverige kring andra världskriget. Många av dem och deras ättlingar talar ännu estniska, men det är ett språk som blandats med svenska och som på många sätt är annorlunda från språket i Estland. Språkforskaren Leelo Keevallik vid Uppsala universitet berättar om skillnader i ordförråd, grammatik och satsmelodi. Lyssnarfrågorna kommer in på både ångermanländsk dialekt och företagsledningars maktspråk. Professor Lars-Gunnar Andersson kommenterar dem.Samtliga frågor:- märkliga fynd i nutidssvenskan: "det kommer blir" och "han kan står"- infinitivmärket att som lever farligt- "om huruvida"- är jä i Ångermanland släkt med engelskans you?- "vi arbetar tillsammans" skriver företagsledningen, men vilka avses?

24 Nov 200924min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
svd-nyhetsartiklar
paranormalt-med-caroline-giertz
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
det-morka-psyket
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-vetenskapsradion
medicinvetarna
sexet
dumforklarat
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli
rss-vetenskapsradion-2
rss-vetenskapspodden
barnpsykologerna
bildningspodden
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
rss-vetenskapligt-talat
vetenskapsradion