Grattishälsningarna som får språkpoliserna att slå larm
Språket28 Aug 2023

Grattishälsningarna som får språkpoliserna att slå larm

Blås upp ballonger, poppa popcorn, skär upp tårta. Språket ger sig in födelsedagsfirandets språkliga dans. Dessutom om namnsdagarnas vilda historia och nutida bestämmelser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Flera lyssnare tycker att grattishälsningarna “grattis på födelsedagen önskar” och “ha den äran” är språkligt inkorrekta. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, förklarar uttryckens ursprung och hur de har förändrats. Men påpekar samtidigt att det inte betyder att uttrycken är felaktiga idag.

Bara för att man kan nysta upp vad ett uttryck har för ursprungsingredienser betyder det inte att vi måste förhålla oss till det idag. “Grattis önskar moster” anses helt etablerat och accepterat, säger Susanna Karlsson.

Namnsdagar förr och idag

Förr var det vanligare att fira sin namnsdag än att fira sin födelsedag.

– På 1800-talet var det vilda namnsdagsfiranden, det kunde vara som karnevalståg och man gick från hus till hus till exempel på Kristinadagen, säger namnforskaren Katharina Leibring.

Idag är namnsdagsfirande ofta en lugnare tillställning och en av anledningarna kan vara att det finns många fler namn i Sverige idag och att alla inte får plats i den namnlängd som används i de flesta svenska almanackor.

Finns ingen officiell namnlängd

Det finns ingen officiell namnlängd i Sverige men den som oftast finns i kalendrar förvaltas av en kommitté med ledamöter från Svenska Akademien, Vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien och Institutet för språk och folkminnen.

– Vi har slutat ta bort namn för folk blir så ledsna då, men i fjol plockade vi in sju nya namn och det var ganska mycket för att vara oss, säger Katharina Leibring ledamot i Namnlängdskommittén med ansvar för att förvalta och utveckla namnlängden.

Språkfrågor om födelsedagar och namnsdagar

Varifrån kommer ordet kalas?

Hur har “jag har den äran att gratulera” blivit “ha den äran”? Hur ska man förstå uttrycket “ha den äran” - vem har äran och varför?

Är det korrekt att säga “grattis önskar”, man kan väl inte säga “gratulerar önskar”?

Varifrån kommer begreppet “födelsedagsgrisen” och är det bara ett skånskt fenomen?

Vem bestämmer vilka namn som ska ha namnsdag?

Läs mer om födelsedagar och namnsdagar

Artikel om när namnlängden förändrades 1901: 50 namn åkte ut och 177 nya namn fick en namnsdag. (Från Isof, september 2021)

Artikel om utvecklingen av namnlängden under 1900-talet. (Från Isof, maj 2022).

Artikel om firandet av födelsedagar historiskt i Sverige. (Från Isof maj 2020)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Katharina Leibring, docent i nordiska språk, språkforskare vid Institutet för språk och folkminnen och ledamot i Namnlängdskommittén. Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt(926)

Politisk färg

Politisk färg

President Barack Obama färgar sitt tal med uttryck och talrytm från USA:s svarta befolkning - när han så vill. Det säger John McWhorter, lingvist vid Columbia University i New York. Han använder musiktermen kadens när han beskriver Barack Obamas sätt att avsluta meningar och ord på det sätt som är typiskt för Black English, svart engelska i USA. Hans berömda fras Yes, we can skulle aldrig fungerat i ett tal av en vit kandidat, säger McWhorter. Men Obama kan också låta som en högutbildad vit överklassjurist - han behärskar många dialekter och växlar mellan dem, troligen omedvetet, säger McWhorter.Språkforskaren Anna Gustafsson berättar om debattklimatet under två viktiga perioder i svensk historia: den ena är året 1769, frihetstiden precis före Gustav III:s statskupp , den andra är åren 1809-10, en politiskt känslig tid med ny konstitution och återinförd tryckfrihet. Hon disputerade vid institutionen för nordiska språk vid Lunds universitet den sjunde februari. Avhandlingens namn är Pamfletter! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ords ursprung:- purjolök- ketchup- schampo- polkagris och polka- som modeprefix på 1800-talet- kom dunungen eller duvungen först?- däck och däckad- apport- infanteri och infantil- i full careta - vad är en enka, som i stenhuggeribolaget Kullgrens Enka?

10 Feb 200923min

Tolka mig rätt

Tolka mig rätt

Sametingets ordförande Lars-Anders Baer är överraskad och glad över nyheten i förra veckan att regeringen nu vill öka anslagen till de nationella minoriteterna i Sverige från 10 miljoner till 80 miljoner årligen. De så kallade förvaltningsområdena för finska och samiska utökas med ytterligare 18 respektive 13 kommuner och det blir två språkcentra för samiska i Östersund och Tärnaby.I ett reportage om barn med språkstörningar möter vi Colin Holmén. Han är drygt fyra år, pratar mycket och gärna, men nästan ingen förstår vad han säger. Det har hänt att han i stället skrivit ett ord han förgäves försökt säga, berättar hans pappa. Omkring 6 procent av alla barn har språkförsening och Colins mamma hade själva samma svårigheter när hon var barn. I veckans program berättar Colins föräldrar Anna och Christian Holmén och logopeden Eva Sahlberg om träning för barn med språkstörningar och när man som förälder ska söka hjälp.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om situationer där man kan börja fundera över innehållet i budskapet.- vad ska man med språkvårdare till- förnyelsebar eller förnybar?- är det skillnad på inrikes transporter och inrikestransporter?- timme eller timma?- de stod med böjda huvuden. Eller ska det vara med böjt huvud? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

3 Feb 200924min

Karaoke och kakofoni - hur ska det låta?

Karaoke och kakofoni - hur ska det låta?

Uttalsfrågor kan man förenas kring, men också träta om. I veckans program talar vi om det svåra r-ljudet som låter på så många olika sätt och om u-ljudet som vi är ensamma om i Sverige och Norge.Professor Lars-Gunnar Andersson talar också om förhållandet mellan stavning och uttal och några underliga importer: vad gör det tyska ü-et i müslin och hur låter karaoke?Alla uttalsfrågor i veckans program:- olika sorters r-ljud. Vad händer?- erkänna som uttalas ärkänna- hur snabbt ska stavningen rätta sig efter ett förändrat uttal?- ordet som stavas stod med uttalas stog- varför stavar vi müsli med tyskt y, som enda ord i svenskan?- über som allmänt förstärkande led, som i übersmart- kakofoni som blir kakafoni på svenska- varför säger vi kareoke när det heter karaoke?- smoking, ett plagg med flera uttal- finns det någon enkel regel för uttal av utländska ord med u i?- Bombay eller Mumbai, Peking eller Beijing? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

27 Jan 200924min

Små barn kan - om läsning och låtsaslek

Små barn kan - om läsning och låtsaslek

Långt före läsåldern har små barn ett förhållande till böcker, text och läsning som är mycket starkare än vad vuxenvärlden brukar föreställa sig. Det säger Elisabeth Björklund som nyligen disputerade på sin forskning. Hon visar hur förskolebarn berättar ur böcker, umgås med dem, tolkar tecken på skyltar och säger där står det att...Elisabeth Björklund disputerade vid Göteborgs universitet vid institutionen för pedagogik och didaktik. Avhandlingen heter Att erövra litteracitet. Små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan. Kognitionsforskaren Mikael Jensens forskning kompletterar bilden av det språkligt välutvecklade förskolebarnet med sin forskning om barns låtsaslekar.- Barnens låtsaslek är oerhört komplex och inom den ryms komplicerade regler för hur man uttrycker avsikt, säger han.Han doktorerade före jul vid Göteborgs universitet.Avhandlingens titel är Kognitiv utveckling och låtsaslekens mysterier.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor.- presenssjuka i idrotten- dem i stället för de i skrift- gå sitt öde till möte eller mötes Kommentera gärna direkt här! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

20 Jan 200924min

Starkare glädje på jiddisch

Starkare glädje på jiddisch

I veckans program talar vi om jiddisch, ett av Sveriges fem officiella minoritetsspråk. Jiddisch har talats i Sverige i över 200 år, men idag är det bara omkring 4000 människor som behärskar språket. För de flesta är det inte huvudspråk, men både glädje och sorg känns starkare på jiddisch, berättar Susanne Sznajderman Rytz. Hon engagerar sig för språkets framtid i Judiska Centralrådet i Sverige och vi besöker henne hemma i bostaden i Sandared utanför Borås när hon och hennes man Salomon Rytz förbereder en sabbatsmåltid tillsamman med hans föräldrar, Leon och Esther Rytz. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om grammatik:- konstig ordföljd: betalar gör du på bussen- ny konstruktion: för mig att få den möjligheten är...- ifrågasatt uttryckssätt: den första att...- olika sorters dåtid: vad menar vi med imperfekt och preteritum?Länkar som nämns i programmet: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

13 Jan 200924min

Nytt år och nya ord

Nytt år och nya ord

Veckans program handlar om nyord. Birgitta Lindgren på Språkrådet har gjort en lista över trettio nyord och kommenterar några tendenser.Lars-Gunnar Andersson talar om vår aldrig sinande förmåga att bilda nya ord och kommenterar lyssnarbrev om:- trendiga ord i tidningstext- konstiga ord i vardagliga sammanhang- vision - vad betyder det nu för tiden?- varför hemskt i tack så hemskt mycket?Kenth Andreasson, biträdande redaktionschef på Göteborgs-Posten, talar om läsarnas klagomål på språket i tidningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

6 Jan 200924min

Språkfrågor som inte kan underskattas...eller överskattas? - Denna vecka utgår tisdagssändningen

Språkfrågor som inte kan underskattas...eller överskattas? - Denna vecka utgår tisdagssändningen

När ett vanligt uttryck oftare används felaktigt än på ett riktigt sätt väcker det förstås tankar.Programmet har fått många brev från lyssnare som hittat formuleringar som denna: den ekonomiska betydelsen kan inte underskattas. Professor Lars-Gunnar Andersson letar i Språkbankens material av nutida tidningstext och finner att tre gånger av fyra ville skribenten egentligen säga att betydelsen inte kan överskattasAndra små ord och uttryck som veckans lyssnarbrev tar upp är:- lite på konstiga platser- inte roligt som kraftuttryck- hon tillhör en av de bästa- betydelsen kan inte underskattas- två- och tredubbla- knappt eller nästanOla Tedin, politisk redaktör på Ystads Allehand, skickar oss en lista med nya ord han hittat under 2008. Hela listan här: I ett reportage från Nepal besöker vi bergsguiden Tarze Lama Tamang och hans familj, som berättar hur den skiftande språkpolitiken i landet påverkat familjen. I Nepal finns cirka 120 språk, det finns skolundervisning på flera av dem - men många föräldrar sätter sina barn i engelsksspråkig skola. Lena Näslund rapporterar på väg mot Everests basläger i Nepal.Skicka gärna frågor och kommentarer! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

31 Dec 200824min

Julaknudor och havranekar - Språkets julbord med ord från hela landet

Julaknudor och havranekar - Språkets julbord med ord från hela landet

Vi äter hös och långkål till jul, vi smyckar våra hem med pumlor och nekar - julens ordlista vimlar av ord med rötter i den gamla, lokala vokabulären och några av dem reder vi ut i veckans upplaga av Språket. Professor Lars-Gunnar Andersson får sällskap i studion av etnolog Annika Nordström, chef för Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg. De talar om:- var kommer ordet jul ifrån?- julaknudor- julklapp- jord som soln förlät- trettondagsur- julbord- hös- julbullar och saffran- pumlor- havranekarOckså denna vecka kan du skicka in kommentarer och frågor - och varför inte önskningar av programmet inför det nya året - direkt till vår hemsida.Redaktionen önskar alla lyssnare ett gott nytt år! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

23 Dec 200824min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
allt-du-velat-veta
dumma-manniskor
svd-nyhetsartiklar
paranormalt-med-caroline-giertz
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
det-morka-psyket
dumforklarat
rss-vetenskapsradion
sexet
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli
halsorevolutionen
barnpsykologerna
medicinvetarna
rss-vetenskapsradion-2
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-vetenskapspodden
a-kursen
rss-vetenskapligt-talat