Korv, kött och fläsk – så pratar vi om maten
Språket gör ett matprogram helt utan recept. Istället bjuds det på nya definitioner av kött, många ord för korv och svar på varför äpplet gett namn till andra frukter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Hur kommer det sig att orden för korv skiljer sig så mycket åt i olika språk? Varför har just äpple givit namn åt andra grönsaker och frukter? Vad händer med betydelsen av kött och hur ska ordet definieras? Hur hänger orden fläsk, flesh (på engelska) och fleisch (på tyska) ihop och varför betyder de inte exakt samma sak? Varifrån kommer namnet aladåb för maträtten i gelé? Varifrån kommer uttrycket att "ge igen för gammal ost"? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
30 Aug 202130min
Vad är fel med meningen “Vardagsrummet huserar en öppen spis”?
Hus, byggnader och mäklarannonser står i fokus i säsongspremiären av Språket. Varför gillar mäklare prepositionen "om"? Och vad menas egentligen med frågan "Var håller han hus?"? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Hur ska verbet husera användas och vad är skillnaden på att husera, husa, hysa och härbärgera? Varför kan man fråga “Var håller han hus?” när man undrar vad någon befinner sig? Vad är skillnaden på ett hus och en byggnad? Inom arkitekturen pratas det om byggnation och rumslighet, men är det korrekta ord att använda? I mäklarannonser kan det stå “en lägenhet om 78 kvadratmeter, med en månadsavgift om 3500 kronor”, varför används prepositionen om istället för på? Varifrån kommer ordet kattvind och finns det fler ord för samma utrymme? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
23 Aug 202130min
Här är svaren på de klassiska språkriktighetsfrågorna
I säsongens sista avsnitt tar vi fram rödpennan, rättar klassiska språkfel och analyserar återkommande språkriktighetsfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Heter det “de är större än oss” eller “de är större än vi”? "Hon ska sälja hennes väska." Har fler börjat blanda ihop possessiva och reflexiva pronomen? Och kan det leda till missförstånd? Vad har hänt med var och vart? Varför säger en del “jag hjälper han" istället för "jag hjälper honom"? Vilka regler gäller för användningen av innan och före? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
21 Juni 202129min
Det inkluderande språket
Får man säga Lappland och indian? Vem bestämmer vilka ord som är rätt och fel? Veckans Språket handlar om ett inkluderande språk som också kan bli kontroversiellt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad är ett inkluderande språk? Varför kan det vara kontroversiellt med inkluderande språk? Vem bestämmer vad som är ett inkluderande språk? Ordet same är det som rekommenderas men samtidigt finns namnen Lappland och Lapporten kvar, hur ska man hantera det? Finns det ett annat ord att använda istället för indian? På engelska heter det till exempel first nations och native americans. Är det mer inkluderande att använda en som pronomen istället för man? Är det bättre att säga “en person med”, som till exempel "en person med en synskada", än att säga "en synskadad person"? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet och Lena Lind Palicki, universitetslektor i svenska vid Stockholms universitet som bland annat forskar och skriver om inkluderande språk. Programledare Emmy Rasper.
14 Juni 202130min
Nej, icke och ej – Språket hyllar negationerna
Negationer är roliga ord som kan yttra sig på olika sätt och påverka andra delar i språket. Negationer är dessutom grundläggande för vårt sätt att tänka, säger Henrik Rosenkvist i veckans avsnitt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad betyder “icke obetydlig påverkan”? Och vad händer med uttryck som innehåller dubbla negationer? Hur ska man svara på frågor med inte i, som till exempel “ska vi inte ha möte nästa vecka?" Hur besvarar man frågor med negationer i på andra språk? Är det artigare med negerande frågor? Varför säger en del meningar som “Vi måste undvika att folk inte dör”? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
7 Juni 202130min
Två nya ordböcker – en fest för ordboksfantaster!
En nya upplaga av Svensk ordbok har kommit och dessutom något så ovanligt som en helt ny etymologisk ordbok. Hör hur lexikograferna resonerar om vilka ord som platsar i ordböckerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad är nytt i den nya upplagan av Svensk ordbok (SO) utgiven av Svenska akademien? Varför finns ord som träningsarmband och blåljuspersonal med medan väggmadam och desktoppare har tagits bort? Vad kallas fenomenet när ett uttryck innehåller ett ord som inte längre finns i bruk? Hur går det till när man skriver en ordboksdefinition? Vad är definitionen av orden storarummet, finrum och vardagsrum, och hur har användningen av orden förändrats? Hur går det till när man skriver en etymologisk ordbok? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster: Emma Sköldberg, huvudredaktör för Svensk ordbok utgiven av Svenska akademien och professor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Staffan Fridell, författare till den etymologiska ordboken Ordklok och professor emeritus i nordiska språk vid Uppsala universitet. Programledare Emmy Rasper.
31 Maj 202130min
Mycket snack och mycket hockey
Ishockey-VM 2021 pågår och Språket ger sig ut i hockeyrinken. Vad gör ord som slottet och kassen på isen? Hur jobbar en hockeykommentator med språket? Radiosportens Magnus Wahlman ger svar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad är speciellt med språket som används för att kommentera ishockey? Vilka uttryck behöver man ha koll på för att förstå en ishockeymatch? Vad betyder "hänga en kasse" och var kommer uttrycket ifrån? Varför säger en del kommentatorer “lika på ett” när ställningen är 1-1? Vad är tekning, i betydelsen nedsläpp, för ord? På engelska finns ordet deke eller deking som betyder fint eller finta, det låter likt tekning men har orden någon koppling? Varför pratar man om slottet i ishockeysammanhang? Hur används ordet situation i hockeyn och har ordet fått en ny betydelse? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Magnus Wahlman, ishockeykommentator Radiosporten. Programledare Emmy Rasper.
24 Maj 202130min
17 maj: Vi snakker norsk!
Språket firar Norges nationaldag genom att bjuda in det norska radioprogrammet Språksnakk. Vi lär oss om norskans tregenussystem och får reda på vad norrmännen irriterar sig mest på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vilka är de vanligaste språkfrågorna som kommer in till det norska språkprogrammet Språksnakk? Varför irriterar sig norrmän på uttrycket “i forhold til”? Varför har norska och svenska ibland olika genus på substantiv, som till exempel en kamera på svenska och ett kamera på norska? Hur funkar norskans tregenussystem? Har ordet kone, som på norska betyder fru, funnits i svenskan? Hur är statusen för nynorskan i Norge? Varför har orden stygg, rar, rolig, artig, snål olika betydelser på svenska och norska? Här kan du lyssna på Språksnakk! Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäster Klaus Sonstad, programledare för Språksnakk. Ellen Andenæs, språkforskare och språkexpert i programmet Språksnakk. Programledare Emmy Rasper.
17 Maj 202130min
