Grattishälsningarna som får språkpoliserna att slå larm
Språket28 Aug 2023

Grattishälsningarna som får språkpoliserna att slå larm

Blås upp ballonger, poppa popcorn, skär upp tårta. Språket ger sig in födelsedagsfirandets språkliga dans. Dessutom om namnsdagarnas vilda historia och nutida bestämmelser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Flera lyssnare tycker att grattishälsningarna “grattis på födelsedagen önskar” och “ha den äran” är språkligt inkorrekta. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, förklarar uttryckens ursprung och hur de har förändrats. Men påpekar samtidigt att det inte betyder att uttrycken är felaktiga idag.

Bara för att man kan nysta upp vad ett uttryck har för ursprungsingredienser betyder det inte att vi måste förhålla oss till det idag. “Grattis önskar moster” anses helt etablerat och accepterat, säger Susanna Karlsson.

Namnsdagar förr och idag

Förr var det vanligare att fira sin namnsdag än att fira sin födelsedag.

– På 1800-talet var det vilda namnsdagsfiranden, det kunde vara som karnevalståg och man gick från hus till hus till exempel på Kristinadagen, säger namnforskaren Katharina Leibring.

Idag är namnsdagsfirande ofta en lugnare tillställning och en av anledningarna kan vara att det finns många fler namn i Sverige idag och att alla inte får plats i den namnlängd som används i de flesta svenska almanackor.

Finns ingen officiell namnlängd

Det finns ingen officiell namnlängd i Sverige men den som oftast finns i kalendrar förvaltas av en kommitté med ledamöter från Svenska Akademien, Vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien och Institutet för språk och folkminnen.

– Vi har slutat ta bort namn för folk blir så ledsna då, men i fjol plockade vi in sju nya namn och det var ganska mycket för att vara oss, säger Katharina Leibring ledamot i Namnlängdskommittén med ansvar för att förvalta och utveckla namnlängden.

Språkfrågor om födelsedagar och namnsdagar

Varifrån kommer ordet kalas?

Hur har “jag har den äran att gratulera” blivit “ha den äran”? Hur ska man förstå uttrycket “ha den äran” - vem har äran och varför?

Är det korrekt att säga “grattis önskar”, man kan väl inte säga “gratulerar önskar”?

Varifrån kommer begreppet “födelsedagsgrisen” och är det bara ett skånskt fenomen?

Vem bestämmer vilka namn som ska ha namnsdag?

Läs mer om födelsedagar och namnsdagar

Artikel om när namnlängden förändrades 1901: 50 namn åkte ut och 177 nya namn fick en namnsdag. (Från Isof, september 2021)

Artikel om utvecklingen av namnlängden under 1900-talet. (Från Isof, maj 2022).

Artikel om firandet av födelsedagar historiskt i Sverige. (Från Isof maj 2020)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Katharina Leibring, docent i nordiska språk, språkforskare vid Institutet för språk och folkminnen och ledamot i Namnlängdskommittén. Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt(935)

Kämpa järnet! Tung som bly. Vilket guldprogram!

Kämpa järnet! Tung som bly. Vilket guldprogram!

Språket plockar fram periodiska systemet och hittar metalluttryck i svenskan. Varför använder vi bly, guld och järn för beskriva saker som är tunga, ädla och hårda? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Uttrycket heter ”tung som bly” men bly är långtifrån den tyngsta metallen, varför används bly på det här sättet? Varför kan man säga ”ge järnet” eller ”kämpa järnet” och vad betyder järn i de här sammanhangen? Hur används guld i berömmande uttryck? Varifrån kommer uttrycket att "gå och skrota" och vad betyder det egentligen? Hur ska metallen platina uttalas? Varifrån kommer uttrycket "en pärla bland juveler"? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

15 Mars 202130min

"Ett språk är en dialekt med en armé och en flotta"

"Ett språk är en dialekt med en armé och en flotta"

Vad är ett språk och vad är en dialekt? Veckans avsnitt handlar om när definitionerna spelar stor roll och om när språk blir politik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad definierar en dialekt och ett språk? När blir språk politik? Vad skiljer älvdalska från svenska? Vad görs för att hålla älvdalskan vid liv? Varför vill många älvdalingar att älvdalska ska klassas som ett minoritetsspråk? Tycker Sveriges regering att älvdalska är ett språk eller en dialekt? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster Björn Rehnström och Ulla Schütt från föreningen för älvdalskans bevarande Ulum Dalska. Programledare Emmy Rasper.

8 Mars 202130min

Se språket ur ett fågelperspektiv!

Se språket ur ett fågelperspektiv!

Fåglar finns runt omkring oss inte bara i luften och på marken utan även i språket. För visst kan man skriva som en kråka och vara full som en kaja? Språket skådar fågelspråket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Man kan skriva som en kråka, ha en handstil som liknar kråkfötter, sätta en kråka, ha en snorkråka, sjunga barnsången Prästens lilla kråka och ha en frisyr som ett kråkbo. Varför finns det så många kråkor i språket? Varifrån kommer det skånska order alika för kaja? Och varför säger man “full som en kaja”? Skulkig eller skulka används av fågelskådare för att beteckna en fågel som är svår att se på grund av att den gömmer sig, varifrån kommer ordet? Det heter tranbär på svenska och cranberries på engelska, tranor på svenska och cranes på engelska, hur har cr blivit tr och har ordet lyftkran något med tranor att göra? Kalkon betyder från Calcutta, på engelska heter samma fågel turkey som i Turkiet och på portugisiska heter kalkon peru, varför har fågeln kalkon så många olika namn som har med länder att göra? Vad har ordet driftkucku för ursprung? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

1 Mars 202130min

Välkommen till en lektion i svenska

Välkommen till en lektion i svenska

Svensklärare ställer språkfrågor till Språket. Och vi tar reda på hur ämnet svenska har förändrats över tid och vad som är viktigast att lära sig på svensklektionerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad är mest korrekt svensklärare eller svenskalärare? Hur kommer det sig att båda varianterna förekommer? Hur ska man förklara för elever att konståkning är ett substantiv? Vilken metod är bäst för att ordklassbestämma ett ord? Vad är det viktigaste att lära sig i ämnet svenska i grundskolan?Hur har ämnet svenska förändrats över tid? Uttrycket "vilket menas med” har börjat dyka upp i elevers texter, vad är det för formulering? Hur ska ordet incident förstås och användas? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Ann Boglind, pensionerad svensklärare med 32 års erfarenhet, tidigare även lärarutbildare, författare till läroböcker för både skola och högskola och lektor i svenskämnets didaktik vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

22 Feb 202130min

Därför säger vi pjäxa, slalom och super-G

Därför säger vi pjäxa, slalom och super-G

Skidsäsongen är här och Språket ger sig ut i skidspåret och pratar skidor, valla, snöblind, flatljus, FIS och fart. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför heter det super G? Varifrån kommer ordet slalom och varför heter det samma sak på så många språk? Varför används snöblind ibland istället för ordet flatljus och vad har engelskans whiteout med saken att göra? Varför används ordet pjäxa på svenska? Kan skidra eller skida användas i betydelse att åka skidor? Varifrån kommer ordet valla? Varför heter valla fart på franska? I Norrbotten på 50-talet kunde orden brunk och fant höras i skidsammanhang, i betydelserna avstamp vid backhoppning respektive spann på skidor. Är orden dialektala eller finns de på fler ställen i landet? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

15 Feb 202130min

K*k, kn*lla, f*tta – lär dig om könsordens historia

K*k, kn*lla, f*tta – lär dig om könsordens historia

Ord för sex och kön var tabubelagda i offentliga sammanhang fram till 1960-talet. Men orden är mycket gamla och välanvända. I flera hundra år gamla brev och dikter hittar vi knulla, kuk och fitta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför kan ord för könsorgan vara laddade och varför kan de anses vara fula? När började könsorden förekomma i offentliga texter och ordböcker? Vad har ordet blygdläpp för bakgrund och har det något med ordet skam att göra? Vad har ordet kuk för etymologi? Varifrån kommer uttrycket kuka ur? Varför finns det så många metaforer för snopp och snippa? Vad har ordet knulla för historia? Varifrån kommer bola i betydelsen ha samlag? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Karin Milles, professor på institutionen för kultur och lärande vid Södertörns högskolan. Programledare Emmy Rasper.

8 Feb 202130min

Ooooooooooooo

Ooooooooooooo

Det är O:na i orden som gör det, sjöng Fem myror är fler än fyra elefanter. Och visst är o en bra bokstav, som kan vara ett utrop för förvåning men också användas som prefix för att skapa negationer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Hur gammal är bokstaven o? Hur kommer det sig att vissa ord som börjar med o blir motsatsord och andra inte? Oväder betyder till exempel inte motsatsen till väder. Varför kan man säga okomme i Norrbotten i betydelsen att någon inte har kommit? Används o mer i vissa delar av landet? Finns det några regler för hur o ska uttalas? Vad är en olukt, och hur kan ordet användas? Har ordet oavsett fått en ny betydelse? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

1 Feb 202130min

Kan vi tala med hästar?

Kan vi tala med hästar?

Hästar förstår fler ord än vi kanske tror, säger hästkommunikationsexperten Charlotte Lundgren. Språket rider in i stallet och pratar om hästkommunikation och ord som snopp, skimmel och vojlock. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Hur gamla är uttrycken "inte ha alla hästar hemma", "något i hästväg" och "inte skåda given häst i mun"? Hur går det till när hästar och människor kommunicerar? Varifrån kommer hoppla, ptro och smackljudet som används för att få hästen att börja röra på sig?Används samma typ av ljud för att kommunicera med hästar i andra språk? Det finns många ord för hästars färger som till exempel black, skimmel och fux, varför säger man så? Vad är en snopp i hästsammanhang? Varifrån kommer orden schabrak och vojlock? Varifrån kommer ordet valack, som betyder kastrerad hingst? Efterlysning: Vad kallar du det ljud som hästar gör av välbehag och som på engelska heter det nicker? Mejla spraket@sverigesradio.se Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Charlotte Lundgren, kommunikationsforskare vid Linköpings universitet, som studerar kommunikation mellan häst och människa. Programledare Emmy Rasper.

25 Jan 202130min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
pojkmottagningen
svd-nyhetsartiklar
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
det-morka-psyket
paranormalt-med-caroline-giertz
rss-vetenskapsradion
rss-vetenskapsradion-2
rss-ufobortom-rimligt-tvivel-2
medicinvetarna
halsorevolutionen
rss-spraket
sexet
bildningspodden
vetenskapsradion
dumforklarat
4health-med-anna-sparre
rss-lara-fran-larda-en-fackbok-och-en-forfattare