Grattishälsningarna som får språkpoliserna att slå larm

Det handlar om hur vi benämner släktband. Är svenskan mer eller mindre noggrann med familjerelationer än andra språk? Och vilken roll spelar familjen för vilket smeknamn man får? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Isländskan har särskilda ord för de olika kombinationerna förälder/barn. Mor och dotter heter mæðgur, mor och son mæðgin. Far och son heter feðgar, far och dotter feðgin. Har det funnits även i svenskan? I svenskan finns de specifika orden kusin, syssling och brylling. Vilka andra språk är lika noggranna som svenskan? Och finns det språk som har fler ord för nivåerna i släktträdet? Vilken roll spelar familjen för hur vi får våra smeknamn? Varför använder man ordet farbror – som tydligt betyder fars bror – för att beskriva en gammal man? Vad ska vi kalla vår dotters mans föräldrar? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

17 Feb 202030min

Svenska språket ska vårdas, det enligt ett statligt beslut. Men hur intensiv ska vården vara? Där går åsikterna isär. I veckans avsnitt tittar vi på språkvården förr och nu, och låter Språkrådet möta debatten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför kan språkexperter så sällan säga hur ett ord bör uttalas? Hur var språkvården förr? Vad är språkvård idag? Varför behöver språket vårdas? Hur påverkas Språkrådets rekommendationer av att det är en del av en statlig myndighet? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Sofia Tingsell, språkvårdare på Språkrådet, som är organiserat inom Institutet för språk och folkminnen. Programledare Emma Engström. Biografin om Bertil Molde som nämns i programmet är skriven av Sven-Göran Malmgren och Birgitta Agazzi och har den preliminära titeln "Bertil Molde. Språkvårdare och folkbildare". Utkommer senare i år.

10 Feb 202030min

Redaktionen tar upp några av lyssnarnas bästa frågor. Henrik Rosenkvist går till botten med uttryck som "vi vill fred" och "vi växer ditt företag", och nosar upp ett alternativt ursprung till ordet "dönicke". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför uppstår uttryck som "vi vill fred" eller "han vill kärlek"? Det låter konstigt. Det finns chefssekreterare, chefsadministratör och chefsdirigent, men hur förhåller de sig till varandra, och varför ska det vara ett foge-s? Vad är bakgrunden till ordet dickadarier? Och är det besläktat med det tyska ordet döneken? Ett konsultföretag annonserar: "Vi växer ditt företag". Kan man uttrycka sig så? Vad händer om man tar bort bokstaven o från ogin, otymplig, ofantlig och ohemul? Det vill säga, finns orden gin, tymplig, fantlig och hemul? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

3 Feb 202030min

Hur svårt är det att lära sig svenska? För vilka språkgrupper är det klurigast? I det här avsnittet listar Henrik Rosenkvist de fem största hindren att ta sig över för den som är ny i språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vilka språktalare har svårt respektive lätt att lära sig svenska? Hur troligt är det att sj-ljudet (7-ljudet) och tj-ljudet (20-ljudet) kan stavas enklare i framtiden? Kan vi låna tydligare tecken från andra språk, som till exempel turkiskan? När det uppstår nya substantiv i svenskan, som tweet och aina, hur vet man om de är ett-ord eller en-ord, det vill säga vilket genus de har? Kommer den svenska ordföljden att förändras på grund av att många som är nya i språket bryter mot den? Hur svårt är svenska språket att lära sig generellt? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström. De fem svåraste sakerna att lära som ny i svenskan, enligt Henrik Rosenkvist: Att uttala sj-ljudet (7-ljudet). Att lära sig ordföljden och där skilja mellan huvudsats: V2-regeln (verbet på andra plats, den så kallade subjekt-verb-objekt-ordningen) respektive bisats: BIFF-regeln (I bisats kommer inte före det första verbet). Att uttala u och y. Accent, det vill säga att lära sig uttala ordpar som stegen och stegen, tomten och tomten, anden och anden. Om substantiv är en-ord eller ett-ord, det vill säga genus.

27 Jan 202030min

Att gå på gym är inte bara tungt. Det kan vara svårt att tränga igenom de många ord och begrepp som är unika för gymkulturen. Ylva Byrman ger oss bakgrunden till några av de svenska och engelska termerna, och föreslår nya. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför heter alla övningar på gym numera något på engelska och inte de svenska benämningar som redan finns? Vad är bakgrunden till ordet valvstupstående? Kan man säga atlet om idrottsmän, till exempel friidrottare? Vad kommer det svenska ordet hantel från? Finns det ett svenskt ord för kettlebell? Vad betyder burpee, klova, discogymma och räckhäv? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Clara Fröberg, träningsinstruktör. Programledare, Emma Engström. Med i avsnittet finns ett klipp från kortfilmen "Frisksport", av Karl-Erik Alberts från 1939, SVT Öppet arkiv. Ord som förekommer i avsnittet räckhäv – chins/pull ups (eng) discogymma klova burpee (eng) – specialare hantel – dumbbell (eng) skivstång – barbell (eng) kettlebell (eng) – Ylva Byrmans svenska alternativ: kittelklot (inspirerad av engelskan), rysshantel/ryssklot (inspirerad av ryska ursprunget), klotvikt eller öglehantel (inspirerad av formen), svingklot (inspirerad av användning). Emma Engströms favorit: kaffekula (inspirerad av ett språkligt missförstånd)

21 Jan 202030min

Romani har talats i Sverige i åtminstone 500 år. I veckans avsnitt får Språket besök av den nya läsambassadören Bagir Kwiek, som ska få fler att läsa och känna till romska berättelser. Men vad är hans egen språkbakgrund och varför brinner han för romani? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor När regerade romani, det vill säga när och varför blev det modernt att ta in romska ord i svenskan? Om man jämför med samiska, hur många romska lånord finns det i svenska? Varför innehåller just Jönköpingsdialekten ord på romani? Hur kan man se romernas historia i språket? Lästips: Romani i svenskan: storstadsslang och standardspråk, Gerd Carling. 2005 Ordbok över svensk romani. Resandefolkets språk och sånger, Lenny Lindell & Kenth Thorbjörnsson-Djerf. 2008. Inledning och grammatik och bearbetning av Gerd Carling. Romer – 500 år i Sverige. Språk, kultur och identitet, Gerd Carling, Mikael Demetri, Angelina Dimiter-Taikon, Lenny Lindell, Allan Schwartz. 2016 Länktips: https://www.minoritet.se/ https://riksarkivet.se/motkallorna/meromromerochresande https://www.isof.se/sprak/minoritetssprak/romska.html Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Bagir Kwiek, Sveriges läsambassadör, utnämnd av Kulturrådet. Programledare Emma Engström.

13 Jan 202030min

Skånska pratas av cirka en miljon svenskar. Ändå är den fortfarande en av de minst omtyckta dialekterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Henrik Rosenkvist svarar på om skånska ”r” är på väg att försvinna och så pratar vi med journalisten som skickades till talpedagog när tittare inte förstod vad hon sa. Veckans språkfrågor om skånskaHur är skånskans status?Vad är bakgrunden till det skånska ordet dons för brunn?Vad finns kvar av skånskan om man tar bort tungrots-"r"?Är den ”äkta” skånskan med skorrande ”r” utrotningshotad?Vad är ursprunget till ordet pågasnöre? Är det nedsättande att kalla någon det?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström. Gäst Elaf Ali, journalist.

6 Jan 202030min

En eminent panel diskuterar den kritiserade språkvården och språklagen som fyllde 10 år året som gick. Dessutom: allt om nyordslistan 2019 och hur det gick för nyorden sedan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans innehåll Varför domineras Språkrådets och Språktidningens gemensamma nyordslista av ord om klimat och digitala fenomen? Vilka ord på nyårslistan säger mest om 2019? Vilka ord är lättast att glömma från året som gick? Vilka nyord vill lyssnarna lyfta fram? Hur gick det för orden sedan? Svensk språkvård kritiseras ibland för att vara för flat. Ligger det något i kritiken? Vad har Sveriges första språklag fått för betydelse efter att ha funnits i 10 år? Panelen: Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen. Ola Wikander, författare och forskare i bland annat klassisk hebreiska vid Lunds och Uppsala universitet. Programledare Emma Engström. Nyordslistan 2019 AanimojiantivaxxareartdödenASMRaspludd Bbenimbeteendedesign Ccybersoldat Ddeepfakedeplattformeringdigital tvillingdra åt helvete-kapital Eeldost Ffimpomat GGretaeffektengrönt körfält Hhjärtslagslaghundvisslahybridkrig Iikigaiimmersiv Kklimatdiktaturklimatnödlägeklimatstrejkkälltillit Llågaffektivt bemötande Mmenskonst Nnattborgmästare Ppopcornhjärna Ssharentingsmygflygasyssna Ttågskryta Vväxtbaserat kött Öövervakningsekonomi

30 Dec 201930min