Grattishälsningarna som får språkpoliserna att slå larm
Språket28 Aug 2023

Grattishälsningarna som får språkpoliserna att slå larm

Blås upp ballonger, poppa popcorn, skär upp tårta. Språket ger sig in födelsedagsfirandets språkliga dans. Dessutom om namnsdagarnas vilda historia och nutida bestämmelser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Flera lyssnare tycker att grattishälsningarna “grattis på födelsedagen önskar” och “ha den äran” är språkligt inkorrekta. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, förklarar uttryckens ursprung och hur de har förändrats. Men påpekar samtidigt att det inte betyder att uttrycken är felaktiga idag.

Bara för att man kan nysta upp vad ett uttryck har för ursprungsingredienser betyder det inte att vi måste förhålla oss till det idag. “Grattis önskar moster” anses helt etablerat och accepterat, säger Susanna Karlsson.

Namnsdagar förr och idag

Förr var det vanligare att fira sin namnsdag än att fira sin födelsedag.

– På 1800-talet var det vilda namnsdagsfiranden, det kunde vara som karnevalståg och man gick från hus till hus till exempel på Kristinadagen, säger namnforskaren Katharina Leibring.

Idag är namnsdagsfirande ofta en lugnare tillställning och en av anledningarna kan vara att det finns många fler namn i Sverige idag och att alla inte får plats i den namnlängd som används i de flesta svenska almanackor.

Finns ingen officiell namnlängd

Det finns ingen officiell namnlängd i Sverige men den som oftast finns i kalendrar förvaltas av en kommitté med ledamöter från Svenska Akademien, Vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien och Institutet för språk och folkminnen.

– Vi har slutat ta bort namn för folk blir så ledsna då, men i fjol plockade vi in sju nya namn och det var ganska mycket för att vara oss, säger Katharina Leibring ledamot i Namnlängdskommittén med ansvar för att förvalta och utveckla namnlängden.

Språkfrågor om födelsedagar och namnsdagar

Varifrån kommer ordet kalas?

Hur har “jag har den äran att gratulera” blivit “ha den äran”? Hur ska man förstå uttrycket “ha den äran” - vem har äran och varför?

Är det korrekt att säga “grattis önskar”, man kan väl inte säga “gratulerar önskar”?

Varifrån kommer begreppet “födelsedagsgrisen” och är det bara ett skånskt fenomen?

Vem bestämmer vilka namn som ska ha namnsdag?

Läs mer om födelsedagar och namnsdagar

Artikel om när namnlängden förändrades 1901: 50 namn åkte ut och 177 nya namn fick en namnsdag. (Från Isof, september 2021)

Artikel om utvecklingen av namnlängden under 1900-talet. (Från Isof, maj 2022).

Artikel om firandet av födelsedagar historiskt i Sverige. (Från Isof maj 2020)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Katharina Leibring, docent i nordiska språk, språkforskare vid Institutet för språk och folkminnen och ledamot i Namnlängdskommittén. Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt(935)

Hur ska emojier användas?

Hur ska emojier användas?

Gula gubbar som ler, pussa och kräks. Frukter och grönsaker som blir till sexuella inviter. Hur ska emojier och smileys användas och tolkas? Ylva Byrman reder ut vett och etikett för symbolspråket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vilken funktion har emojier när vi kommunicerar? Hur ska man veta vad alla emojier betyder?Är emojier och smileys ett universellt språk? Eller kan tolkningen av en emoji skilja sig i olika länder? Kommer emojier och smileys bli en del av det offentliga språket? Hur förhåller sig språkvården till emojier? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

2 Sep 201929min

Så har djuren påverkat språket

Så har djuren påverkat språket

Det sägs att språk skiljer människan från djur. Men ändå pratar vi med djuren och ger dem förnamn. Hur länge har vi gjort det och varför har vi så många uttryck med djur i? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Räv, fox, renard och zorro - Hur kommer det sig att fyra indoeuropeiska språk har fyra olika ord för djuret räv? Varifrån kommer ordet geting och var i landet används orden visping eller vesping? Varifrån kommer namnen Brunte för hästen, Missan för katten, Karo eller Fido för hunden och räven Mickel? Vad har vi traditionellt gett djur för namn? Vilka är vanliga djurnamn idag och hur har djurnamnen förändrats över tid? Kommunicerar vi med djur på olika sätt i olika språk, eller finns det något gemensamt? Björntjänst, stolt som en tupp, flitig som ett bi och syndabock - I svenskan finns många liknelser och uttryck som har med djur att göra. Är det likadant på andra språk och har det blivit ovanligare att använda uttryck med djur i? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

26 Aug 201930min

Orkestrerade språkfrågor om musik

Orkestrerade språkfrågor om musik

Är musik ett språk? Varför pratas det så mycket italienska i musikvärlden? Ylva Byrman tar ton och förklarar bakgrunden till musikaliska språkfunderingar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför stavas klaver utan accenttecken över e? Varifrån kommer uttrycket att trampa i klaveret? Varför heter det trumpetare och inte trumpetist, när det heter pianist, trombonist och så vidare? Verbet orkestrera, i betydelsen samordna, används ibland i nyhetsrapportering i negativa sammanhang, hur har det blivit så? Hur ska förkortningen av ordet mikrofon stavas, mic, mik eller mick? Varför har britterna ett notsystem där de pratar om hemidemisemiquaver? Och vad betyder orden hemi, demi och semi? Hur kommer det sig att det finns så många italienska begrepp i musikens värld? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

19 Aug 201930min

Fotbollsspråket dribblar in i allmänspråket

Fotbollsspråket dribblar in i allmänspråket

Ett riktigt stolpskott och att ha öppet mål är uttryck från fotbollen. Säsongens sista Språket passar fram fotbollssnacket och är först på bollen angående fotbollsspelares nya sätt att prata. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet hattrick? Varför betyder stolpskott något dåligt när det egentligen är ett ganska bra skott? Vilka ord och uttryck från fotbollen har kommit in i allmänspråket? Vad är det senaste fotbollsspelare brukar säga i intervjuer? Vilka ord eller uttryck kommer vi att få med oss från fotbolls-VM i Frankrike 2019? Varför heter det damfotboll och inte kvinnofotboll eller tjejfotboll? Är 11-mannaplan ett ord som borde bytas ut för att det kan uppfattas som att det bara är män som får spela på planen? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Kristoffer Bergström, sportjournalist Aftonbladet. Programledare Emmy Rasper.

17 Juni 201930min

Kärlekens språk – orden för de stora känslorna

Kärlekens språk – orden för de stora känslorna

Hur lät kärleksförklaringar för 5000 år sedan och vad kallar kärlekspar varandra i dag? Henrik Rosenkvist berättar om forsior, fjällor och läser tusentals år gamla handböcker om kärlek. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför är substantivet kärlek och verbet älska olika ord på svenska, när det på engelska heter love och to love, och på tyska liebe och lieben? Betyder orden förälskad och kär olika saker? Vilket begrepp kan användas för att titulera personen man är kär i när flick- och pojkvän upplevs för barnsligt? Vad betyder fjälla och var kommer ordet ifrån? Hur kan en offentlig kärleksförklaring låta? Hur pratade man om och till sin kärlek förr i tiden? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

10 Juni 201929min

Uråldrig aktivitet har gett oss kluriga hantverksord

Uråldrig aktivitet har gett oss kluriga hantverksord

I alla tider har människor tillverkat saker med händerna. Henrik Rosenkvist berättar om bakgrunden till hantverksord som fogsvans, dreja, knyppla och städ. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Verbet dreja används både av keramiker och seglare men har dreja lera någon koppling till segeluttrycket att dreja bi? Det heter urmakare, sadelmakare, kakelugnsmakare, verktygsmakare men varför heter rörmokare inte rörmakare? Var kommer ordet städ, som i smidesstäd ifrån, och hänger det ihop med verbet städa, som i att städa hemma? Varifrån kommer ordet fogsvans? Har människor börjat säga läder när de menar skinn, och vad är egentligen ordens betydelser? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

3 Juni 201930min

Då kaninmat – nu "It's vegan!"

Då kaninmat – nu "It's vegan!"

Redan på 1800-talet rådde förvirring kring begreppen vegansk och vegetarisk. Språket reder ut begreppen och pratar om grönsaksordet legymer och varför vi använder franska namn på sallader. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Finns det tydliga definitioner av vegansk, vegetarisk och lakto-ovo-vegetarisk? Var kommer orden ifrån och vem bestämmer hur de ska användas? Vad är rätt adjektivform av vegan? Både vegan och vegansk används. Det äldre ordet legymer betyder grönsaker på svenska, men det engelska ordet legumes betyder baljväxter. Varför har orden olika betydelser? Har ordet försvunnit ur svenskan idag och var kommer det ifrån? Vad är den korrekta stavningen på ordet mâche/maché/mâché och hur ska salladen uttalas? Varför säger man "ta kål på"? Är rå och färsk synonymer eller har orden olika innebörd? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

27 Maj 201930min

Så lär du dig nya språk bäst

Så lär du dig nya språk bäst

Som en god EU-medborgare bör du kunna minst två språk förutom ditt modersmål, det tycker EU. Men hur står det till med språkkunskaperna i Europa och hur lär man sig bäst ett nytt språk? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför har vissa personer "språköra" och lätt för att lära sig språk? Hur lär man sig ett nytt språk på bästa sätt? Vilka språkfamiljer finns i Europa? Förstår fransmän, italienare och spanjorer varandra på samma sätt som danskar, svenskar och norrmän? Varför låter ordet för barn så olika på de europeiska språken? Hur kan man översätta de engelska uttrycken "preaching to the converted" eller "preaching to the choir" till svenska? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska. Gäst Anders Agebjörn, doktorand i svenska som andra språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

20 Maj 201930min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
pojkmottagningen
svd-nyhetsartiklar
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
det-morka-psyket
paranormalt-med-caroline-giertz
halsorevolutionen
rss-ufobortom-rimligt-tvivel-2
rss-vetenskapsradion
sexet
rss-vetenskapsradion-2
dumforklarat
rss-spraket
medicinvetarna
vetenskapsradion
rss-arkeologi-historia-podden-som-graver-i-vart-kulturlandskap
hacka-livet
babyzpodcast