Grattishälsningarna som får språkpoliserna att slå larm
Språket28 Aug 2023

Grattishälsningarna som får språkpoliserna att slå larm

Blås upp ballonger, poppa popcorn, skär upp tårta. Språket ger sig in födelsedagsfirandets språkliga dans. Dessutom om namnsdagarnas vilda historia och nutida bestämmelser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Flera lyssnare tycker att grattishälsningarna “grattis på födelsedagen önskar” och “ha den äran” är språkligt inkorrekta. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, förklarar uttryckens ursprung och hur de har förändrats. Men påpekar samtidigt att det inte betyder att uttrycken är felaktiga idag.

Bara för att man kan nysta upp vad ett uttryck har för ursprungsingredienser betyder det inte att vi måste förhålla oss till det idag. “Grattis önskar moster” anses helt etablerat och accepterat, säger Susanna Karlsson.

Namnsdagar förr och idag

Förr var det vanligare att fira sin namnsdag än att fira sin födelsedag.

– På 1800-talet var det vilda namnsdagsfiranden, det kunde vara som karnevalståg och man gick från hus till hus till exempel på Kristinadagen, säger namnforskaren Katharina Leibring.

Idag är namnsdagsfirande ofta en lugnare tillställning och en av anledningarna kan vara att det finns många fler namn i Sverige idag och att alla inte får plats i den namnlängd som används i de flesta svenska almanackor.

Finns ingen officiell namnlängd

Det finns ingen officiell namnlängd i Sverige men den som oftast finns i kalendrar förvaltas av en kommitté med ledamöter från Svenska Akademien, Vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien och Institutet för språk och folkminnen.

– Vi har slutat ta bort namn för folk blir så ledsna då, men i fjol plockade vi in sju nya namn och det var ganska mycket för att vara oss, säger Katharina Leibring ledamot i Namnlängdskommittén med ansvar för att förvalta och utveckla namnlängden.

Språkfrågor om födelsedagar och namnsdagar

Varifrån kommer ordet kalas?

Hur har “jag har den äran att gratulera” blivit “ha den äran”? Hur ska man förstå uttrycket “ha den äran” - vem har äran och varför?

Är det korrekt att säga “grattis önskar”, man kan väl inte säga “gratulerar önskar”?

Varifrån kommer begreppet “födelsedagsgrisen” och är det bara ett skånskt fenomen?

Vem bestämmer vilka namn som ska ha namnsdag?

Läs mer om födelsedagar och namnsdagar

Artikel om när namnlängden förändrades 1901: 50 namn åkte ut och 177 nya namn fick en namnsdag. (Från Isof, september 2021)

Artikel om utvecklingen av namnlängden under 1900-talet. (Från Isof, maj 2022).

Artikel om firandet av födelsedagar historiskt i Sverige. (Från Isof maj 2020)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Katharina Leibring, docent i nordiska språk, språkforskare vid Institutet för språk och folkminnen och ledamot i Namnlängdskommittén. Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt(935)

Stor, mer större och mest störst?

Stor, mer större och mest störst?

En hybridform av sätten att komparera adjektiv har upptäckts av en lyssnare. Henrik Rosenkvist reder ut hur adjektiv bör kompareras och varför vissa säger mer större. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför säger vissa mer godare, vad kallas fenomenet grammatiskt och har det blivit vanligare? Varifrån kommer uttrycket hallego? Heter det min god man eller min gode man? Varför används orden svart och vit i samband med arbeten? Varifrån kommer uttrycket att knyta sig i betydelsen att gå till sängs?   Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

20 Aug 201824min

Vill du ha en mat till middag?

Vill du ha en mat till middag?

Vissa substantiv är odelbara och kan ge huvudbry om man försöker sätta en eller ett framför. Henrik Rosenkvist berättar om sådana ord och säger att han vill ha många matar till middag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad är det för skillnad på att räkna och att beräkna? Varför låter det konstigt att prata om en eller ett mat? Hur kommer det sig att just orden farbror och tant ibland används om äldre personer? Kan smutta betyda smidigt?   Språkvetare Henrik Rosenkvist Programledare Emmy Rasper

18 Juni 201824min

Glasskål, glassskål, glas-skål, glass-skål

Glasskål, glassskål, glas-skål, glass-skål

Trippeltecken i svenskan är ovanligt, ofta tar vi bort en konsonant om det redan finns två av samma sort. Men vad gäller egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor  Kan man någonsin sätta tre likadana konsonanter efter varandra i ett ord? “Det finns” i Göteborg och “där finns” i Skåne - är det samma uttryck? Kan man höra skillnad på bebisjoller i olika länder? När uppstod begreppet fredagsmys?   Språkvetare: Ylva Byrman Programledare: Emmy Rasper

11 Juni 201824min

Är divan lat eller bara lite dryg?

Är divan lat eller bara lite dryg?

Det råder delade meningar om hur ordet divalater skall uttalas. Ylva Byrman reder ut vad som är mest vedertaget och hur viss förvirring kan ha uppstått. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför stämmer inte alltid formen överens mellan frågan och svaren i orddelen på högskoleprovet? När uppstod begreppet folkkär? Hur skall ordet divalater uttalas egentligen? Varifrån kommer uttrycket få kalla fötter? Vad är det för skillnad mellan orden teknik och teknologi?   Språkvetare: Ylva Byrman Programledare: Emmy Rasper

4 Juni 201824min

Varför gassar solen?

Varför gassar solen?

Ordet gassa har ovisst ursprung enligt Svenska Akademiens Ordbok, det tycker Henrik Rosenkvist är spännande och letar fram en möjlig etymologi till ordet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför ger Språkrådet ut nyordslistan varje år? Varifrån kommer uttrycket ”det är bra som det är” när man tex inte vill ha mer kaffe? Var kommer ordet gassa ifrån? Vad betyder mas i masugn, hänger det ihop med dalmas? Hur funkar det med olika namn på bymän och bykvinnor i Dalarna?   Språkvetare: Henrik Rosenkvist Programledare: Emmy Rasper

28 Maj 201824min

Förste gubbörste, knörvsler och hobbis

Förste gubbörste, knörvsler och hobbis

Påhittade ord används ofta internt i familjer, men kan skapa förvirring när de sipprar ut i ett mer offentligt sammanhang. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Hur uppkom ordet vinstvarning, för när ett företag går sämre än väntat? Vad är en kontronym och hur vanliga är de i svenskan? Hur hänger de olika betydelserna av ordet ackord ihop? Noter visar ju hur gammal musik skall låta, men vet vi hur olika ord uttalades förr i tiden? Är förste gubbörste ett spritt dialektalt uttryck, eller ett familjepåhitt? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

21 Maj 201824min

Usch, vad soligt! Nu ska jag bränna mig.

Usch, vad soligt! Nu ska jag bränna mig.

Kommer att och ska kan ibland ersätta varandra, men inte alltid. Ylva Byrman förklarar varför och tar oss med till verbfrasers aktion och subjekts planering. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ändelsen –iter, när man pratar om ortsbor som till exempel malmöiter? Vad betyder verbet zlatanera och hur vanligt är det att en person ger upphov till ett ord? Varför är orden för årstiden vår så olika i germanska språk? Finns det en regel för när något ”ska” respektive ”kommer att” hända?   Språkvetare: Ylva Byrman Programledare: Emmy Rasper

14 Maj 201824min

Hur uttalas psykolog egentligen?

Hur uttalas psykolog egentligen?

Ord som börjar med ps- kan uttalas med ett tydligt p-ljud, eller helt utan. Lyssnaren Jennifer tycker att p-uttalet har blivit vanligare och undrar nu vad som är rätt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför heter det att man avhärdar växter, när de skall vänjas vid att stå utomhus? Är du större än jag eller större än mig? Ska bokstaven p uttalas i ord som psykolog och pseudohändelse? Finns det ett mer modernt alternativ till ordet skolkamrat?   Språkvetare: Ylva Byrman Programledare: Emmy Rasper

7 Maj 201824min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
pojkmottagningen
svd-nyhetsartiklar
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
det-morka-psyket
paranormalt-med-caroline-giertz
rss-vetenskapsradion
rss-vetenskapsradion-2
rss-ufobortom-rimligt-tvivel-2
medicinvetarna
halsorevolutionen
rss-spraket
sexet
bildningspodden
vetenskapsradion
dumforklarat
4health-med-anna-sparre
rss-lara-fran-larda-en-fackbok-och-en-forfattare