Grattishälsningarna som får språkpoliserna att slå larm
Språket28 Aug 2023

Grattishälsningarna som får språkpoliserna att slå larm

Blås upp ballonger, poppa popcorn, skär upp tårta. Språket ger sig in födelsedagsfirandets språkliga dans. Dessutom om namnsdagarnas vilda historia och nutida bestämmelser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Flera lyssnare tycker att grattishälsningarna “grattis på födelsedagen önskar” och “ha den äran” är språkligt inkorrekta. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, förklarar uttryckens ursprung och hur de har förändrats. Men påpekar samtidigt att det inte betyder att uttrycken är felaktiga idag.

Bara för att man kan nysta upp vad ett uttryck har för ursprungsingredienser betyder det inte att vi måste förhålla oss till det idag. “Grattis önskar moster” anses helt etablerat och accepterat, säger Susanna Karlsson.

Namnsdagar förr och idag

Förr var det vanligare att fira sin namnsdag än att fira sin födelsedag.

– På 1800-talet var det vilda namnsdagsfiranden, det kunde vara som karnevalståg och man gick från hus till hus till exempel på Kristinadagen, säger namnforskaren Katharina Leibring.

Idag är namnsdagsfirande ofta en lugnare tillställning och en av anledningarna kan vara att det finns många fler namn i Sverige idag och att alla inte får plats i den namnlängd som används i de flesta svenska almanackor.

Finns ingen officiell namnlängd

Det finns ingen officiell namnlängd i Sverige men den som oftast finns i kalendrar förvaltas av en kommitté med ledamöter från Svenska Akademien, Vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien och Institutet för språk och folkminnen.

– Vi har slutat ta bort namn för folk blir så ledsna då, men i fjol plockade vi in sju nya namn och det var ganska mycket för att vara oss, säger Katharina Leibring ledamot i Namnlängdskommittén med ansvar för att förvalta och utveckla namnlängden.

Språkfrågor om födelsedagar och namnsdagar

Varifrån kommer ordet kalas?

Hur har “jag har den äran att gratulera” blivit “ha den äran”? Hur ska man förstå uttrycket “ha den äran” - vem har äran och varför?

Är det korrekt att säga “grattis önskar”, man kan väl inte säga “gratulerar önskar”?

Varifrån kommer begreppet “födelsedagsgrisen” och är det bara ett skånskt fenomen?

Vem bestämmer vilka namn som ska ha namnsdag?

Läs mer om födelsedagar och namnsdagar

Artikel om när namnlängden förändrades 1901: 50 namn åkte ut och 177 nya namn fick en namnsdag. (Från Isof, september 2021)

Artikel om utvecklingen av namnlängden under 1900-talet. (Från Isof, maj 2022).

Artikel om firandet av födelsedagar historiskt i Sverige. (Från Isof maj 2020)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Katharina Leibring, docent i nordiska språk, språkforskare vid Institutet för språk och folkminnen och ledamot i Namnlängdskommittén. Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt(927)

Gammalt och lokalt – Språket om dialektord

Gammalt och lokalt – Språket om dialektord

Veckans upplaga av Språket behandlar dialektala ord som ibland har riktigt djupa rötter. Småflickornas glittriga bokmärken spårar sin form tillbaka till lågtyskan och snickarens termer ligger inte långt efter. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om gamla och lokala ord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans samtliga frågor:-brona och åna-anlessnare i stället för annorlunda-ett bilde, ett göteborgskt ord för bokmärke-tvet och tveten, flera lyssnare berättar om barndomens tvetar-kovändning och lappkast-finns skillnad mellan skalmar och skaklar?-”ring” om årskurs på gymnasiet, varifrån kommerr det ordet?-”att lusa i” och göra en ”kottling”

22 Okt 201324min

När språkkänslan sviker oss – om valet mellan de, dem och dom och andra språkliga utmaningar

När språkkänslan sviker oss – om valet mellan de, dem och dom och andra språkliga utmaningar

Talet har fjärmat sig från skriften och det är dags att införa ett enhets-dom som ersättning för både personligt pronomen och bestämd artikel. Det tycker Per Ledin, som är professor i svenska vid Örebro universitet. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar andra frågor som utmanar vår språkkänsla. Det handlar om ord som tycks ge budskapet ett helt annat innehåll än det avsedda. En lyssnare i veckans program ser nykterhetsorganisationens budskap falla sönder och en annan har slagit vad om att hennes formulering är den enda rätta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans samtliga lyssnarfrågor:-"Joggning undanbedes på bryggan". Syftning som skaver på vissas språkkänsla -IOGT/NTO vill ha ”en värld där alkohol och andra droger inte hindrar människor från att leva ett rikt och fritt liv”. En lyssnare finner invändningar mot formuleringen som kan misstolkas.-”givet” i många politikers mun och många ledarskribenters texter – nytt?- närmare och närmre-komparation: mer/mest eller –are/-ast-äldre än jag/äldre än mig

15 Okt 201324min

Kan musslor vara gravida? Språket om ord på nya och gamla vägar

Kan musslor vara gravida? Språket om ord på nya och gamla vägar

I veckans upplaga av Språket besvarar professor Lars-Gunnar Andersson lyssnarfrågor om ord som tycks ta sig nya vägar. Kan musslor vara gravida, undrar en lyssnare. Och finns det släktskap mellan lucka, lock och lyckta dörrar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla frågor:-knia-abrovink eller abrovinsch-lyckta dörrar, lycka som betyder liten åker och lucka – finns släktskap?-vad betyder ”tveten” och ”tvet” i många ortnamn?-”gravida musslor”-jobbskatteavdrag – nytt ord?-på stubinen, stubben och stuberten

8 Okt 201324min

Vad är ett språk och vad är en dialekt? Om stora drag i språkutvecklingen och om ett nytt litet ord som tar steget in i kurslitteraturen

Vad är ett språk och vad är en dialekt? Om stora drag i språkutvecklingen och om ett nytt litet ord som tar steget in i kurslitteraturen

I veckans program kommer flera frågor från lyssnare som bott utomlands i många år och då ställt sig frågan: vad är egentligen ett språk och vilken är skillnaden mellan en dialekt och ett språk.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Vi noterar också att det könsneutrala pronomenet hen nu tar steget in i neutral läromedelstext.Förläggaren Kristina Iritz Hedberg på Liber motiverar beslutat och etnologen Jenny Gunnarsson Payne vid Södertörns högskola kommenterar hens karriärväg från feministiska manifest till neutral text. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans lyssnarfrågor:-skillnaden mellan språk och dialekt-dialektgränser, förr och nu-standardspråk, vad är det? Olika nivåer av definitioner- ju-ju och desto-desto- vart/vart

1 Okt 201324min

Gammaldags rätt och gammaldags fel. Språket om stavning

Gammaldags rätt och gammaldags fel. Språket om stavning

I senare års internationella jämförelser har svenska elevers läsförmåga sjunkit. Karin Taube, professor emeritus i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet, summerar forskningens syn på orsakerna till försämringen och ger sin syn på de åtgärder som svenska skolpolitiker planerar.Det allra viktigaste är en satsning på lärarna, säger hon.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om stavning och uttal, förr och nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. -”Smögens hafvsbad” – så stavar dagens reklammakare, för att ge anläggningen ett gammaldags skimmer. Men har det någonsin stavats så?- namnet Ulf och djuret ulv – stavning och uttal-fonetisk stavning-lyckta dörrar – stavningsbekymmer-”skym ej sikten för kapten” – varför inte ”kaptenen” för det är ju bestämd form?-varför får man inte använda versaler i sociala medier?

24 Sep 201324min

Vårt dagliga bröd, i bitar Språket om dialektala ord och om ord som lämnat sin vanliga betydelse

Vårt dagliga bröd, i bitar Språket om dialektala ord och om ord som lämnat sin vanliga betydelse

Från frukostbord och mellanmål från stora delar av landet kommer besked: till filen, långmjölken eller yoghurten är det vanligt att man bettar i bröd, gärna med sylt eller äppelmos till! Professor Lars-Gunnar Andersson återvänder till en fråga som engagerat många och kommer också in på området homonymi, ord som låter lika men betyder olika saker. Veckans upprop: finns det några svenska, folkliga ord för svampen kantarell? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla lyssnarfrågor: -betta bröd-jalur-brunnjong-träsk, tjärn eller sjö – samma sak?-"gubbgoogla" - vad betyder det?-kantarell-gympa och jumpa – hur hänger slangorden för ”gymnastik” ihop?-spilkum-vad är –skap, som i ”partnerskap” och är det släkt med ordet ”skepp”? - kattrakande-synvilla och andra villor

17 Sep 201324min

Ord på kors och tvärs i hundra år Språket om korsordet som jubilerar och om klassiska språkvårdsfrågor som aldrig upphör att engagera

Ord på kors och tvärs i hundra år Språket om korsordet som jubilerar och om klassiska språkvårdsfrågor som aldrig upphör att engagera

Korsordet som företeelse fyller hundra år i år och uppmärksammas i en ny bok. Men vad är det som gör att så många gärna fördriver tiden framför ett korsord? Lena Rainer är författare till boken Rätt i krysset och berättar om några av korsordets grundpelare. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om grammatik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans samtliga lyssnarfrågor:-Kungen av Danmarks bröstkarameller-får man börja meningar med ”och” och ”men"?-”det hade kunnat gått annorlunda”-”jag bodde på ett hotell i Rom som jag ofta besöker” – syftning?-”vi vill tacka de som/dem som hjälpt oss”-”det är han som jag inte vet vad han heter” – konstigt, eller?

10 Sep 201324min

-Hur mycket är klockan? -Varför? Språket om små ord på fel plats

-Hur mycket är klockan? -Varför? Språket om små ord på fel plats

Språket handlar denna vecka om hur små ord på fel plats kan väcka stora frågor, frågor som för oss in på svenska språkets grammatik och hur vi konstruerar meningar. Betyder inte omöjligt samma sak som möjligt?Har Alfons Åbergs skabara före sänggåendet blivit ett ord i svenskan?Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar dessa och andra frågor från radiolyssnarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Samtliga frågor i veckans program:-”och” och ”men” i rätt sammanhang. ”Porslinsapan är hård till ytan men inte särskilt formbar”-”Var har du varit?” ”Varför?” Om rätt användning av ordet ”varför”-betyder ”inte omöjligt” och ”möjligt" samma sak?-skick eller oskick med mening som denna: ”statsministern han höll tal i går”-”vi älskar när du stannar till hos oss” – riktig användning av ”när”?-”den rike” och ”den fattige” – substantiv eller ej?-har ”skabara”, som i Alfons Åbergs mun: ”jag ska bara”, blivit ett ord?-”bäste Karin” – underliga tilltal

3 Sep 201324min

Populärt inom Vetenskap

dumma-manniskor
p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
doden-hjarnan-kemisten
allt-du-velat-veta
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
dumforklarat
sexet
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
paranormalt-med-caroline-giertz
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
bildningspodden
det-morka-psyket
rss-vetenskapsradion
rss-vetenskapsradion-2
medicinvetarna
rss-vetenskapspodden
barnpsykologerna
rss-spraket
rss-arkeologi-historia