Grattishälsningarna som får språkpoliserna att slå larm
Språket28 Aug 2023

Grattishälsningarna som får språkpoliserna att slå larm

Blås upp ballonger, poppa popcorn, skär upp tårta. Språket ger sig in födelsedagsfirandets språkliga dans. Dessutom om namnsdagarnas vilda historia och nutida bestämmelser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Flera lyssnare tycker att grattishälsningarna “grattis på födelsedagen önskar” och “ha den äran” är språkligt inkorrekta. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, förklarar uttryckens ursprung och hur de har förändrats. Men påpekar samtidigt att det inte betyder att uttrycken är felaktiga idag.

Bara för att man kan nysta upp vad ett uttryck har för ursprungsingredienser betyder det inte att vi måste förhålla oss till det idag. “Grattis önskar moster” anses helt etablerat och accepterat, säger Susanna Karlsson.

Namnsdagar förr och idag

Förr var det vanligare att fira sin namnsdag än att fira sin födelsedag.

– På 1800-talet var det vilda namnsdagsfiranden, det kunde vara som karnevalståg och man gick från hus till hus till exempel på Kristinadagen, säger namnforskaren Katharina Leibring.

Idag är namnsdagsfirande ofta en lugnare tillställning och en av anledningarna kan vara att det finns många fler namn i Sverige idag och att alla inte får plats i den namnlängd som används i de flesta svenska almanackor.

Finns ingen officiell namnlängd

Det finns ingen officiell namnlängd i Sverige men den som oftast finns i kalendrar förvaltas av en kommitté med ledamöter från Svenska Akademien, Vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien och Institutet för språk och folkminnen.

– Vi har slutat ta bort namn för folk blir så ledsna då, men i fjol plockade vi in sju nya namn och det var ganska mycket för att vara oss, säger Katharina Leibring ledamot i Namnlängdskommittén med ansvar för att förvalta och utveckla namnlängden.

Språkfrågor om födelsedagar och namnsdagar

Varifrån kommer ordet kalas?

Hur har “jag har den äran att gratulera” blivit “ha den äran”? Hur ska man förstå uttrycket “ha den äran” - vem har äran och varför?

Är det korrekt att säga “grattis önskar”, man kan väl inte säga “gratulerar önskar”?

Varifrån kommer begreppet “födelsedagsgrisen” och är det bara ett skånskt fenomen?

Vem bestämmer vilka namn som ska ha namnsdag?

Läs mer om födelsedagar och namnsdagar

Artikel om när namnlängden förändrades 1901: 50 namn åkte ut och 177 nya namn fick en namnsdag. (Från Isof, september 2021)

Artikel om utvecklingen av namnlängden under 1900-talet. (Från Isof, maj 2022).

Artikel om firandet av födelsedagar historiskt i Sverige. (Från Isof maj 2020)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Katharina Leibring, docent i nordiska språk, språkforskare vid Institutet för språk och folkminnen och ledamot i Namnlängdskommittén. Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt(936)

Ågren lever än

Ågren lever än

Många lyssnare har hjälpt till att ta fram ursprunget till den dagen-efter-känsla som kallas 'ågren' - bokstavsomkastningen från 'ånger' till 'ågren', fast dagens betydelse väl gränsar till 'ångest'. I veckans program reder professor Lars-Gunnar Andersson också ut en gammal gångart: att gå i strumplästen, strumpfoten eller strumpsockorna. Vidare besöker vi Öckerö skärgård i södra Bohuslän, där tio bebodda öar ibland har olika ord för samma betydelse. Veckans alla lyssnarfrågor:- Ågren , först belägg från sena 20-talet, i studenttidningen Lundagård- olika ord för dåligt fotbollslag: brögäng i Stockholm, Mälardalen och lite norrut, bonkegäng i Göteborg och Västergötland (bonkargäng i Värmland), ängagäng i södra Sverige- en räl är ett ord som fortfarande används, påminner många jänrvägare- en personal, numera är accepterat av ordlistor, om än ej av alla språkbrukare. Men hur är det med en allmänhet, i betydelsen en enda person?- går man i strumplästen eller strumpsockorna?- när började man cykla i stället för att hjula?-vad betyden grann som i noggrann, grannlaga, grannlåt- varför säger man svinkallt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1 Feb 201124min

P1 Språket 20110125 Ur barns och vuxnas munnar 2011-01-25 kl. 14.00

P1 Språket 20110125 Ur barns och vuxnas munnar 2011-01-25 kl. 14.00

P1 Språket 25/1 2011 Ur barns och vuxnas munnar. Varför säger små barn så ofta gådde och fådde? Varifrån kommer ordet naken? Och varför kan man inte i svenskan säga regnet regnar som man gör på flera andra språk? Språkfrågorna från programmets lyssnare tar sig på smala stigar in i den svenska grammatiken. Den moderna forskningen om kvinnors och mäns språk började på 70-talet, säger Deborah Cameron, professor i engelska vid Oxford University i England. Karin Milles, lektor vid Södertörns högskola, berättar vad den svenska forskningen främst intresserat sig för. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

25 Jan 201124min

P1 Språket 20110125 Ur barns och vuxnas munnar 2011-01-25 kl. 14.00

P1 Språket 20110125 Ur barns och vuxnas munnar 2011-01-25 kl. 14.00

En podd om hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina språkfrågor. Programledare Emmy Rasper. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

25 Jan 201124min

Myter om kvinnors språk

Myter om kvinnors språk

En vanlig uppfattning om kvinnor är att de talar mer än män. Man hör också ofta att kvinnor i sitt språk är mera inriktade på att skapa samförstånd, medan män talar mera direkt, utan att linda in sina åsikter. Dessa påståenden har upprepats i ett otal populärvetenskapliga böcker under senare år, men är de sanna? - Nej, det vetenskapliga underlaget för uttalanden av detta slag är ofta obefintligt. Det säger Deborah Cameron, som är professor i språk och kommunikation vid University of Oxford, England. Hon har i sin forskning gjort upp med flera av de vanligaste myterna om skillnaderna mellan manligt och kvinnligt språk. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om uttal och stavning:- vem bestämmer om alfabetets bokstäver?- uttalet av v och w- hårda och mjuka vokaler- en fanders fäl - vad är fäl?- konstigt uttal av USA - uvesa- hur förändras uttalet när talaren är berusad? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

18 Jan 201124min

Hoppas du är frisker!

Hoppas du är frisker!

I vårt språk finns det livskraftiga fornminnen, som i många delar av landet hörs i vardagligt tal. I veckans program spårar professor Lars-Gunnar Andersson några av dem tillbaka genom språkhistorien. Veckans frågor:- vad betyder na och en, som i jag såg´na och jag såg´en?- sjuker och rädder - varifrån kommer de formerna?- flera frågor om ordföljd och den nordgermanska specialiteten att ändra ordföljd i huvudsats: Bussen kommer snart men: Snart kommer bussen.- hon har inte en bil - låter osvenskt, är det engelskt inflytande?- 'både - men också'- om tolerans - och bristande tolerans - för nya inslag i vardagsspråket; om stilnivåer i tal och skrift Språkrådets Observera den nya tiden för Språket söndagsrepris: klockan 7 på morgonen, efter nyheterna! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

11 Jan 201124min

Hela folket värnar isländskan

Hela folket värnar isländskan

De allra flesta islänningar engagerar sig starkt i bevarandet av isländskan och är eniga med den officiella språkvården. Det säger Ari Páll Kristinsson, forskningsprofessor vid Árni Magnússon-institutet för isländska studier i Reykjavik. En undersökning visar att dagstidningstext i Island bara innehåller en tredjedel så många lånord som tidningarna i Sverige, Danmark och Norge. I programmet hörs också språkforskaren Hanna Óladóttir som undersökt islänningars attityder till nyord, journalisten Jórunn Sigurdadottir vid Islands radio och Finnur Friðriksson, lektor i isländska vid Akureiri universitet. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:- stol, som i talarstol, takstol, domstol, vävstol, ribbstol - vad har orden gemensamt?- varför heter det grönsaker?- vad blir engelska whistle blower på svenska?- brögäng för dåligt fotbollslag- sutta i betydelsen kasta har gamla anor- gå av stapeln Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

4 Jan 201124min

P1 Språket  20101229 Nytt liv i jiddisch 2010-12-28 kl. 14.00

P1 Språket 20101229 Nytt liv i jiddisch 2010-12-28 kl. 14.00

P1 Språket 29 dec 2010. Nytt liv i jiddisch. Det finns ett ökande intresse för de små nationella minoritetsspråken och denna vecka uppmärksammar Språket jiddisch, ett av de fem. Vid Hillelskolan i Stockholm får lågstadielever lära sig mor- och farföräldrarnas språk. Paula Grossman, lärare vid skolan, berättar om språkets betydelse i dag Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

28 Dec 201024min

Island och grannarna

Island och grannarna

I fyra av de nordiska länderna borde vi kunna förstå varandras språk rätt väl. I Sverige, Danmark och Norge och svensktalande Finland finns förutsättningar, även om man ibland får jobba lite på att de ska infrias. Ett femte land, Island, har ett språk som inte är lika nära släkt men eftersom islänningarna sedan länge läst danska i skolan har vi kunnat mötas på skandinaviska. Nu verkar många islänningar föredra engelska som umgängesspråk, också i Norden. Finnur Friðriksson, lektor i isländska vid Akureiri universitet på Island, talar om framtiden för den skandinaviska språkförståelsen. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:- jul - vad betyder ordet?- första belägg - var hittar man sådana?- hur många gånger måste man höra ett ord för att kunna använda det rätt?- varför heter det vandrarhem- varför säger man ågren och var kommer det ordet ifrån?- fortbildning - varför fort?- tillbringare Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Dec 201024min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
pojkmottagningen
svd-nyhetsartiklar
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
det-morka-psyket
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
medicinvetarna
rss-vetenskapsradion-2
rss-ufobortom-rimligt-tvivel-2
bildningspodden
halsorevolutionen
rss-spraket
paranormalt-med-caroline-giertz
rss-vetenskapsradion
dumforklarat
sexet
vetenskapsradion
4health-med-anna-sparre
psykologipodden