Grattishälsningarna som får språkpoliserna att slå larm
Språket28 Aug 2023

Grattishälsningarna som får språkpoliserna att slå larm

Blås upp ballonger, poppa popcorn, skär upp tårta. Språket ger sig in födelsedagsfirandets språkliga dans. Dessutom om namnsdagarnas vilda historia och nutida bestämmelser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Flera lyssnare tycker att grattishälsningarna “grattis på födelsedagen önskar” och “ha den äran” är språkligt inkorrekta. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, förklarar uttryckens ursprung och hur de har förändrats. Men påpekar samtidigt att det inte betyder att uttrycken är felaktiga idag.

Bara för att man kan nysta upp vad ett uttryck har för ursprungsingredienser betyder det inte att vi måste förhålla oss till det idag. “Grattis önskar moster” anses helt etablerat och accepterat, säger Susanna Karlsson.

Namnsdagar förr och idag

Förr var det vanligare att fira sin namnsdag än att fira sin födelsedag.

– På 1800-talet var det vilda namnsdagsfiranden, det kunde vara som karnevalståg och man gick från hus till hus till exempel på Kristinadagen, säger namnforskaren Katharina Leibring.

Idag är namnsdagsfirande ofta en lugnare tillställning och en av anledningarna kan vara att det finns många fler namn i Sverige idag och att alla inte får plats i den namnlängd som används i de flesta svenska almanackor.

Finns ingen officiell namnlängd

Det finns ingen officiell namnlängd i Sverige men den som oftast finns i kalendrar förvaltas av en kommitté med ledamöter från Svenska Akademien, Vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien och Institutet för språk och folkminnen.

– Vi har slutat ta bort namn för folk blir så ledsna då, men i fjol plockade vi in sju nya namn och det var ganska mycket för att vara oss, säger Katharina Leibring ledamot i Namnlängdskommittén med ansvar för att förvalta och utveckla namnlängden.

Språkfrågor om födelsedagar och namnsdagar

Varifrån kommer ordet kalas?

Hur har “jag har den äran att gratulera” blivit “ha den äran”? Hur ska man förstå uttrycket “ha den äran” - vem har äran och varför?

Är det korrekt att säga “grattis önskar”, man kan väl inte säga “gratulerar önskar”?

Varifrån kommer begreppet “födelsedagsgrisen” och är det bara ett skånskt fenomen?

Vem bestämmer vilka namn som ska ha namnsdag?

Läs mer om födelsedagar och namnsdagar

Artikel om när namnlängden förändrades 1901: 50 namn åkte ut och 177 nya namn fick en namnsdag. (Från Isof, september 2021)

Artikel om utvecklingen av namnlängden under 1900-talet. (Från Isof, maj 2022).

Artikel om firandet av födelsedagar historiskt i Sverige. (Från Isof maj 2020)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Katharina Leibring, docent i nordiska språk, språkforskare vid Institutet för språk och folkminnen och ledamot i Namnlängdskommittén. Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt(926)

Djur som gett avtryck

Djur som gett avtryck

Att använda metaforer ligger djupt i den mänskliga naturen och hör inte bara litteraturen till. En räv behöver inte vara ett djur med lång röd svans utan kan vara en liten skottkärra och sågbocken har fått namn av bocken med två horn.Annika Karlholm berättar om dessa och många andra djur som bidragit till det rika folkliga bildspråket.Ett lyssnarbrev: Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Veckans samtliga frågor:- mma och rra i Damernas Detektivbyrå- materialitet- kroppkakor- ofser, vad är det?- varifrån kommer ordet granne?- sillstrypare, en gång till. Ulf Dageby ger sitt minne av ordet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

9 Mars 201024min

En lucka i språket

En lucka i språket

När språket denna vecka diskuterar bestämningsord vi tvekar inför, kommer förstås en av programmets allra vanligaste frågor med: kan man säga ett rätt barn eller "ett rätt rådjur"? Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar små beskrivande ord och hur de bör behandlas.Samtliga frågor i veckans program:- min kära älskade make men min kära älskade maka - varför förändras inte ordet älskade?- intelligentare eller mer intelligent: finns det en regel som styr komparation av adjektiv med fler än tre stavelser? - varför kan man inte säga ett rätt barn?- och går det att böja morbid och solid?- kan man komparara tom: tom, tommare, tommast?- den 15-årige pojken eller den 15-åriga pojken?- Ekots ekonomiske reporter- mitt egna hus - egen börjar påminna om adjektiv i mångas användning- par hittade döda - dubbeltydigt, ja, men är det rätt?- man är rädda - innehållet får styra formen- vakter attackerade i Hässelby - vem attackerade? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2 Mars 201024min

Främmande

Främmande

Att kalla släktingar och nära bekanta för främmande var vanligt överallt i Sverige. Det vittnar över hundra lyssnarkommentarer på Språket i Facebook om. Och fortfarande förekommer uttrycket i Norrland, säger lyssnare som medverkar i veckans program. Professor Lars-gunnar Andersson berättar avv uttrycket har gamla anor.(Länken här till höger går till Facebook-sidan som kan läsas av även icke-medlemmar. Språkforskaren Ann Blückert vid Uppsala universitet talar om sin forskning om det juridiska språket. Till mera information om Veckans alla lyssnarfrågor: - främmande eller gäster?- en pillertrillares berättelse- ordbehandlingsprogram som språkförstörare- fucka upp i rubrik i tidning- skit som förstärkande ord Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

23 Feb 201024min

Kaskadera, adressera och överse – om översättarsvenska och nya betydelser

Kaskadera, adressera och överse – om översättarsvenska och nya betydelser

När ord vi haft sedan länge dyker upp i nya sammanhang, kan man bli osäker: har jag hittat en helt ny betydelse, används ordet fel i tidningen jag just läser, är det något jag ska försöka lära mig eller är det tidningsjournalisten som borde lära om? Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ord vi ofta stöter på. Flera är modeord, flera har plockats upp av trendsättande verksamheter som personalavdelningskonsulter, andra hittar vi texter som är snabböversatta från engelskan.Några riktigt gamla ord finns också med: dragplåster, frack (inte högtidsdräkten) och "kälen runt hjärtat". Veckans samtliga frågor:- blixtlås- kälen eller tjäle i en gammal dikt?- dragplåster- frackt som i de hade det inte så frackt- hur uppstår modeord?- en pratprogramsspaning: 18 absolut , 12 precis, 16 liksom , 11 alltså - kaskadera- adressera, med flera betydelser- överse ett val- socialisera Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

16 Feb 201024min

Ord i viktiga sammanhang

Ord i viktiga sammanhang

Lyssnarfrågorna i veckans program är denna vecka hämtade från äldre litteratur och ny tidningstext, från konstiga skyltar på stan och från livets viktiga högtider. Samtliga frågor som behandlas av professor Lars-Gunnar Andersson:- skidlöpare, skidåkare och prickfritt skytte- liten checklista inför tv-tittande under olympiska spelen- mera om gamla verbformer och om Frans G. Bengtsson- obehöriga äga ej tillträde - ett språkligt fossil- en slarver, flera vadå?- en toastmaster, flera...?- en order, flera.....?- hundar och kattor" Dessutom handlar det om debatten om tonen h, som många vill byta namn på. Andreas Lindahl, musiker och redaktör på Mitt i musiken, nyhetsprogrammet i P1 och P2, sammanfattar. Läs mera i Ann-Marie Nilssons debattartikel "Låt h vara h i musiken" i Och läs gärna några av de roliga kommentarerna om att bli bedömd efter dialekt eller brytning i facebook - länk här bredvid! Jag citerar några här: Inga-Lina Lindqvist: Att vandra i denna jämmerdal med rysk brytning är en fröjd! Ewa Johansson:Gotländska går alltid hem - i alla fall bland svenskarna:) Waldemar Röjder:Som tur är alltid bedömd efter min dialekt - är ju värmlänning :-) Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

9 Feb 201024min

Tystnaden mellan orden

Tystnaden mellan orden

Hur långa pauser tål vi? När talare från olika språk och kulturer möts gäller det inte bara att någorlunda behärska språkregler och ordförråd utan också att tolka de kulturella koderna rätt. I veckans program hör ni samtalsforskaren Gunlög Sundberg vid Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet. Tillsammans med Claes Garlén har hon skrivit Handbok i svenska som andraspråk. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ljud, uttal och tystnad i språket. Veckas alla lyssnafrågor:- tystnaden mellan orden och hur olika vi ser på den- kossa och vovve - hur gamla är de och blir barnorden vanligare i vardagsspråket?- vilket språk går snabbast att läsa?- ett och talvt - om snabba ryck i talet- förnsch Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2 Feb 201024min

Föreställningar bakom orden

Föreställningar bakom orden

Är de trillade eller rullade? I veckans program handlar det om ordförståelse och köttbullarna får sällskap av annat sovel och av det gamla ordet buksorg när professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Hela listan på ord i veckans program:- buksorg- trilla eller rulla köttbullar- sovel- marmelad: ytterligare folketymologisk förklaring till ordet- "inte en fluga förnär- varför ostlig vind i väderprognoserna i stället för östlig- vad utmärker en namnkunnig?- vad betyder pirra? Niklas Torstensson vid Högskolan i Skövde har forskat om hur våra föreställningar om en person påverkas av brytning och berättar om det. Tips på trivsamma trivaliteter: läs de många lyssnarinläggen om familjeord på Språket på facebook! Länk här till höger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

26 Jan 201024min

Spår som ibland förvillar - vart leder språkkänslan?

Spår som ibland förvillar - vart leder språkkänslan?

Veckans program handlar om grammatik och om att följa sin språkkänsla. Oftast leder den rätt, men professor Lars-Gunnar Andersson talar om några områden där vår språkkänsla förändrats under senare år och som det därför kan bli diskussion kring. Det handlar också om hur vi kan hamna fel när vi avsiktligt vill använda ålderdomligt språk. Samtliga lyssnarfrågor:- sin/hans- stänga dörren eller bara stänga?- verb som slutar på -s: nypas slåss, bitas med flera. Finns det en särkild verbklass för verb som handlar om icke önskvärt beteende i förskoleåldern, undrar en lyssnare- i tomtens snickarboa" - om att tappa känslan för gamla böjningsformer- pluralformer av verben i Frans G Bengtssons Röde ord- och vad har vi i dag för känsla för konjunktiv, som vore och finge?- vidta åtgärder och fatta beslut - om den rätta kombinationen Och så blir det förstås en diskussion om omröstningen av hur årtalet 2010 ska utläsas! Resultatet utföll så här: Tvåtusentio: 538 röster Tjugotio: 105 röster Tjugohundratio: 723 röster Personliga kommentarer till alla alternativen finns att läsa på Språkets facebooksida. Följ länken till höger! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

19 Jan 201024min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
allt-du-velat-veta
dumma-manniskor
svd-nyhetsartiklar
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
paranormalt-med-caroline-giertz
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-vetenskapsradion
det-morka-psyket
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
sexet
rss-vetenskapspodden
dumforklarat
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli
medicinvetarna
barnpsykologerna
rss-vetenskapsradion-2
4health-med-anna-sparre
rss-spraket
bildningspodden