Hemligheten bakom en naturlig röst
Språket4 Sep 2023

Hemligheten bakom en naturlig röst

En oväntad betoning eller ett röstläge som sjunker på fel ställe kan få lyssnaren att reagera. Språkmelodi och intonation är avgörande för hur vi uppfattar vad någon säger.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När vi pratar med varandra använder vi oss av språkmelodi och intonation för att signalerar vad som är viktigt, vad som hänger ihop och när vi är på väg att att sluta prata.

– Intonationen och språkmelodi fungerar som vägvisare i samtalet, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

När människor pratar med varandra hemma vid köksbordet fungerar ofta intonationen helt perfekt. Men när det talade ordet förbereds, skrivs ner och framförs i monolog kan språkmelodi och intonationer hamna fel.

Det manusstyrda talet i radio

En del lyssnare reagerar på att radioreportrar låter olika beroende på om de pratar i ett nyhetsinslag eller i ett direktsänt samtal.

– Det upplästa radiospråket är en skrivet språk som förmedlas genom en röst, det är inte talspråk egentligen, säger Susanna Karlsson.

– Det kan vara rätt svårt för du har ju faktiskt en text framför dig som du läser ifrån men du ska inte läsa den utan du ska prata in den, säger Andreas Liljeheden Sveriges Radios korrespondent i Bryssel.

Språkfrågor om språkmelodi och intonation

Varför går en del, ofta tjejer, upp i slutet av men mening och vad signalerar det?

Varför är ”mm” inte ett ord i Svenska akademiens ordbok och vad kan mm betyda beroende på hur det uttalas?

Varför låter reportrar på ett sätt i nyhetsinslag och på ett annat sätt i direktsända samtal?

Varför har en del reportrar på radio en intonation som går neråt?

Vad händer med det som sägs om intonationen känns fel?

Varför är det populärt att läsa upp dikter med en monoton stämma som varken går upp eller ner?

Läs, lyssna och se mer om språkmelodi och intonation

Film Hur fungerar språkmelodi Tomas Riad, professor i nordiska språk och ledamot i Svenska Akademien förklarar (Från UR 2020)

Artikel om uptalk: The unstoppable march of the upward inflection? (från BBC 2014)

Artikel om uptalk: The Real Purpose of Uptalk Is to Get You to Shut Up and Listen (från The Cut 2017)

Film: In a World om en röstcoach från 2013.

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Andreas Liljeheden, Sveriges Radios korrespondent i Bryssel. Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt(927)

Vinnande språk

Vinnande språk

Årets två mottagare av Sveriges Radios språkpris talar om språklig inspiration i veckans program. Pristagare från de lokala kanalerna är Lars-Åke Gustavsson som får priset för att han "med inlevelse, närvarao och avspänd formuleringskonst visat generationer av mobila lyssnare den rätta vägen". Rikskanalernas pristagare är Ekots Washingtonkorrespondent Ginna Lindberg "som med en ordpalett i klara färger målar skarpa bilder av Amerika i varda'n och världen". Den svenska grammatiken ställs inför utmaningar när professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnafrågor om ordföringar och kluven ved.- jag ska ännu handla - så säger man i Finland- hörs ut - norsk påverkan- ordföringar- förvärvts- klyva/klyvde/klyvt eller klyva/klöv/kluvit?- kan göra ingenting- -ta lån Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

15 Nov 201124min

Läsa för livet

Läsa för livet

I Ewa Josefssons andraklass i Rannebergsskolan i Göteborg börjar varje skoldag med en timmes högläsning och diskussion. För sitt arbete med läsning och litteratur har hon och hennes kollega på skolan Britta Stensson fått Svenska Akademiens svensklärarpris. Veckans program gör ett besök i klassen som bevisar att också elever med svag förankring i svenska språket kan bli duktiga läsare i unga år.Men - de starka läsarna har blivit färre i den svenska skolan och nu ligger de svenska resultaten under genomsnittet i OECD-länderna. Den internationella PISA-studien för ett år sedan visade att svenska elever blivit mycket sämre på att läsa och tillgodogöra sig längre texter. Samtidigt har förmågan att läsa korta texter ökat, särskild bland pojkarna.- Den stora frågan är: kan vi strunta i att lära oss läsa längre texter? säger Caroline Liberg som är professor i utbildningsvetenskap vid Uppsala universitet. Hon menar att vi står inför ett paradigmskifte och att skolans stora utmaning är att upprätthålla och förbättra elevernas lust och kunskaper i läsning.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om lokala, udda och kanske egna ord:- kajhänt- skärslar- ett bilde- tennika- krytt- ökennamn Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

8 Nov 201124min

Ortnamnen berättar resandefolket historia

Ortnamnen berättar resandefolket historia

Det finns knappast några minnesmärken eller arkeologiska lämningar från resandefolkets månghundraåriga historia i Sverige, men ortnamnen kan vittna. Bo Hazell kompletterar nu sin tidigare bok Resandefolket. Från tattare till traveller med flera kapitel och i ett berättar han om hur ortnamne beskrive de resandes plats i den svenska historien. Bakom namn som Tattaresundet, Skojarbacken, Rackaregränd och Krämarevik finns en historia med detlajer om var de resande bodde, vilka villkor de hade och vilka sysselsättningar de fick eller tvingades utöva. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ord:- röda apelsiner- massa i stället för en massa- adressera en fråga- presenterar stolt - var kommer detta uttryck frpn?- överhöra- lär i Dalarna Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1 Nov 201124min

P1 Språket 20110927 Grammatik i vardagen 2011-10-27 kl. 14.00

P1 Språket 20110927 Grammatik i vardagen 2011-10-27 kl. 14.00

P1 Språket 28/9 2011 Grammatik i vardagen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

27 Okt 201123min

Vad är självklart?

Vad är självklart?

Det finns språkfrågor som man inte hittar svar på i ordböckerna och denna veckans lyssnarbrev tar upp några sådana. Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar språkkänsla och vad den kan ge besked om - och inte ge besked om. - Det är kanske inte så konstigt att nio miljoner svensktalande inte har exakt samma uppfattning om ords betydelse. Lyssnaren Ossian Qviding sätter uttrycket 'jag hör vad du säger' under luppen och undrar om det är ett exempel på 'språket som vapen och sköld' - ett val av uttryck som döljer en maktkamp mellan de talande. Samtliga veckans lyssnarfrågor:- 'jag hör vad du säger'- 'självklart' inte alltid självklart- 'jag ska ännu handla'- 'högskollärare' men 'folkskolelärare'- en länstrafik, flera länstrafiker?- en spann men flera vad då?- 'värna om' eller bara 'värna- är 'ingenstans' samma sak som 'inte någonstans'? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

25 Okt 201124min

Små måcklisar och heliga män

Små måcklisar och heliga män

Utredningar om ords ursprung leder denna vecka in på den tidiga industrialiseringen då landsortsbefolkningen tog både bohag och språkbruk med sig in till staden där jobben fanns. Professor Lars-Gunnar Andersson kommer också in på de heliga män som figurerar i ett av våra vanligaste vardagliga uttryck och på hur man räknar ord i svenska språket. Mark Levengood berättar om veckans finska ord i den språkkurs han börjar i P4:s Sisuradio. Veckans frågor:- hur många ord finns det i svenskan?- och vem bestämmer vad som ska in i ordlistan?- måcklisar- oknugga- 'jajamän' eller 'jajamen'?- allmogen- skillnaden mellan Bibelns 'synd' och 'tycka synd om'- rumpa Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

18 Okt 201124min

Brittisk engelska i dag

Brittisk engelska i dag

Vi hör skillnad på amerikansk och brittisk engelska, några av oss kanske också på indisk och sydafrikansk engelska. Och vi tror nog ofta också att vi kan höra skillnad på brittisk överklassengelska och den som talas av gemene man. Men vårdad engelska av i dag har på många avgörande sätt förändrats under de senaste 50 åren, säger John Wells. Han är professor i fonetik vid University College i London och analyserar i veckans program några av de särdrag som utmärker dagens brittiska engelska. - Alla språkliga förändringar i standardengelskan kommer underifrån, säger John Wells, och det som tidigare ansågs vulgärt kan vara accepterat som dagens norm. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar frågor om förändringar i svenska språket:- sammandragningar i nättext: gillart- r-ljudets olika manifestationer- ä-ljud i Västergötland- om sje-ljudet- Reinfeldt och kapacitén Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

11 Okt 201124min

En påminnelse

En påminnelse

Anna Kråik är språkambassadör i Östersunds kommun och hennes uppdrag är att se till att kommunen lever upp till minoritetsspråksreformens krav. Anna Kråik är språkambassadör i Östersunds kommun och hennes uppdrag är att se till att kommunen lever upp till minoritetsspråksreformens krav. Det ska finnas barn- och äldreomsorg på samiska och den nyanställda samisktalande barnomsorgspersonalen måste se till att samisk kultur görs levande i arbetet på förskolan, berättar Anna Kråik. Den som vill veta mera om de fem historiska minoritetsspråken i Sverige och vilka krav som finns på stat och kommun, kan läsa mera här: Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om språk:- Och det varde ljus - om bristande språkhistoriska kunskaper- auditions - ok i svenskan?- hur blir nya ord och vändningar godkända?- är loppis en- eller ett-ord?- vad heter farm i plural?- hackkorv eller hackekorv?- en grop, men fleragröpper?- ocoolt ok? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

4 Okt 201124min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
dumma-manniskor
svd-nyhetsartiklar
allt-du-velat-veta
doden-hjarnan-kemisten
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
dumforklarat
paranormalt-med-caroline-giertz
sexet
rss-vetenskapsradion
medicinvetarna
det-morka-psyket
rss-personlighetspodden
rss-vetenskapsradion-2
rss-vetenskapspodden
rss-spraket
bildningspodden
barnpsykologerna
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein