Stressen som är bra för språket
Språket11 Sep 2023

Stressen som är bra för språket

Att inte finna orden, staka sig och glömma bort namn kan vara tecken på att språket har påverkats av mycket stress. Men det finns stress som gör dig till en bättre och mer kvicktänkt talare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Vid kortvarig stress fungerar vi lite bättre, har snabbare associationer och koncentrerar oss på det som är viktigt, säger Mats Lekander, professor i psykologi vid Stressforskningsinstitutet.

För att den språkliga förmågan ska gynnas av stress gäller det att vara lagom stressad, om stressreaktionen blir för stark uteblir de positiva effekterna. Tester visar att människor som är långvarigt stressade och har utmattningssyndrom har svårare att finna orden och är sämre på att komma på ord på en specifik bokstav jämfört med människor utan utmattningsdiagnos.

Ordet stress – en nykomling med för bred definition

Ordet stress började användas av läkaren och stressforskaren Hans Selye på 1940-talet och var då ett medicinskt fackord.

– Det första belägget jag hittar på svenska är från 1950 men då sätter man stress inom citationstecken och det visar att det är nytt och att man inte förväntar sig att allmänheten förstår det. De här första beläggen är främst medicinska, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Idag har ordet en bred definition och det tycker psykologiprofessor Mats Lekander är olyckligt.

– Det blir en ihopsmetning av de olika betydelserna av stress. I vardagligt tal skiljer vi inte på långvarig eller kortvarig stress och blandar ihop vardaglig stress med diagnoser och då associeras stress med något farligt. Men vi behöver stress i form av vardagliga utmaningar för att nå mål.

Språkfrågor om stress och ord för att skynda sig

Varifrån kommer ordet stress och när började det användas i svenskan?

Betyder ultrarapid att något går snabbt eller långsamt?

Hur påverkas språket av stress?

Varifrån kommer ordet hasta och har det något med hastati att göra?

Hur gammalt är uttrycket att få raptus i betydelsen att bli rastlös?

Varifrån kommer uttrycket i full kareta i betydelsen i full fart?

I gotländskan kan man säga ”snäll di nå da!” som betyder ”skynda dig nu då!”. Har snäll någon koppling till det tyska ordet schnell?

Läs och lyssna mer om ordet stress

Artikel om ordet stress och Hans Selye: Stressbegreppets historia av Marie Åsberg, senior professor i psykiatri, (från Mind, september 2017).

Artikel och radioavsnitt, på engelska, om hur stress som begrepp uppkom och vad tobaksindustrin hade med saken att göra (från NPR juli 2014).

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Mats Lekander, professor i psykologi, vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet och vid Karolinska Institutet. Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt(941)

Språkvård på export

Språkvård på export

Sedan Sverige och Finland blev medlemmar av EU har arbetet med att göra beslut och texter mera begripliga för medborgarna gått framåt. Det säger Karl-Johan Lönnroth, som är generaldirektör för översät...

15 Sep 200924min

Akut informationsbehov

Akut informationsbehov

När är det bråttom med information på det egna språket och när kan man vänta?Veckans program gör nedslag inom två områden där språkval och språkpolicy kan få stor betydelse: sjukvården och företagsvär...

8 Sep 200924min

Dialekten som letade sig tillbaka

Dialekten som letade sig tillbaka

Författaren Anita Salomonsson som är uppväxt i Hjoggböle utanför Skellefteå berättar om barndomens dialekt, om chocken att börja skolan med ett språk som inte accepterades av läraren och om hur denna ...

1 Sep 200924min

Här talas älvdalska

Här talas älvdalska

I Älvdalen samlas denna vecka dialektforskare från hela Europa för att utbyta erfarenheter från en nytt forskningsområde, dialekternas grammatik. -De skandinaviska språken utgör ett laboratorium för s...

25 Aug 200924min

Hur hamnar man rätt?

Hur hamnar man rätt?

Hur mycket engelska ska vi gå med i vårt svenska språk? Hur svåra ord får man använda i en kulturartikel? Och hur många nya ord kan den unga författaren krydda sin krönika med utan att tappa läsare? M...

18 Aug 200924min

Språkbiten 20090814 2135 20090816 1735 2009-08-14 kl. 21.00

Språkbiten 20090814 2135 20090816 1735 2009-08-14 kl. 21.00

Språkbiten den 18 augusti 2009 Innehåll: - tvesovla - minnig - prisnosig - om bokstavlig och konventionell betydelse: utlandsfödd och sängkläder - stämma i bäcken - gå på i ullstrumporna Lyssna på all...

14 Aug 20099min

En skur av prepositioner

En skur av prepositioner

Veckans program handlar helt och hållet om prepositioner, de små orden vi ofta blir oense om. Hur viktiga är de, egentligen? Lars-Gunnar Andersson diskuterar prepositioner i nya sammanhang och uttryck...

12 Aug 200924min

P1 Språkbiten 20090807 2009-08-07 kl. 17.00

P1 Språkbiten 20090807 2009-08-07 kl. 17.00

Språkbiten med frågor ur programmet Språket Innehåll: - högönsklig välmåga och godan ro - skor tillverkade av barn - är verformen hannt godkänd? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

7 Aug 20098min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
dumma-manniskor
svd-nyhetsartiklar
allt-du-velat-veta
medicinvetarna
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-experimentet
rss-vetenskapsradion-2
sexet
rss-vetenskapsradion
hacka-livet
det-morka-psyket
dumforklarat
rss-spraket
pojkmottagningen
rss-arkeologi-historia-podden-som-graver-i-vart-kulturlandskap
4health-med-anna-sparre
halsorevolutionen
rss-personlighetspodden