Därför bråkar runstensforskarna

Smeknamn, dubbelnamn och ortnamn väcker frågor i veckans program. Varför betonas de manliga dubbelnamnen på annat sätt än de kvinnliga, undrar en lyssnare och får svaret att stora språkvetare ägnat sig åt gåtan men inte kommit överens om orsaken. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar också frågor som leder in på jämförelser mellan olika språk. Veckans alla språkfrågor:- Askim. Varför sje-ljud?- Skärham. Med och utan sje-ljud.- dubbelnamn: varför får kvinnors namn betoning på första ledet och mäns på andra?- varför ofta tvåstaviga smeknamn i svenskan och enstaviga i engelskan?- bokstavskombinationer: spanskan tål inte sp- i början av ord; andra språk har andra egenheter- islänningars uttal och släktskap mellan de nrodiska språken- språk och dialekt Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

15 Mars 201124min

Hur mycket får man själv tota till språket? Lyssnaren Therese ställde sig frågan sedan hon blivit retad för att hon sagt jag dammsugade igår. I veckans program bidrar också andra lyssnare med kreativa verbböjningar med varierande spridning. Professor Lars-Gunnar Andersson kommenterar. Veckans alla språkfrågor:- var ska ordet inte placeras i en mening?- betydelsen kan inte underskattas - vanligt uttryck, men det har blivit fel!- kan man säga jag dammsugade igår?- växt eller vuxit?- spritts eller spridits?- gack- setat i stället för suttit Det är lättare att förstå grannspråk än de flesta tror. Det hävdar förespråkarna för en språkundervisningsmetod som har stöd av EU och Europarådet. I ett reportage visar franska deltagare i kursen hur de utan alltför stor ansträngning kan begripa texter på katalanska, portugisiska och rumänska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

8 Mars 201124min

Inom äldrevården i Stockholm har 80 procent av de anställda ett annat modersmål än svenska. Nu har många erbjudits undervisning för att lära sig bättre svenska, och i veckans program berättar vi om projektet som kallas Språksam. - De ökande kraven på dokumentation och kontakt med de anhöriga gör att flera riskerar att inte längre klara sitt jobb, trots att de arbetat länge i vården, säger Kerstin Sjösvärd som är projektledare. Utbildningen som bekostas av EU-pengar har lett till ett arbetsklimat där det är lättare att tala om brister i kommunikationen utan att någon känner sig kritiserad, säger anställda och arbetsledare vid Skoga äldreboende i Solna. De har mött både medicinsk personal och språkvetare, och språkforskaren Gunilla Jansson vid Stockholms universitet berättar hur samtal om språk och ords innehåll kan förbättra vårdkvalitén. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Veckans alla frågor: - 'i och för sig', iofs - hur ska det begripas?- är dock ett onödigt ord? - vad betyder intellektuell och vem bestämmer det?- den 'sanna'betydelsen av 'långtradare'- och av 'stupränna'- 'sätta ner foten' Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1 Mars 201124min

Om en gård i Västergötland i alla tider kallats Hôla, med en stavning som vi oftast förknippar med ett västgötskt ö och ett tjockt l, kan den inte få heta så på vägverkets skylt också? Så resonerade gårdsägaren Filip Svensson i Skeby i Västergötland. - Alla känner gården som 'Hôla' , då kan det väl få stå så på skylten, säger han. Men det blev ett klar nej på hans begäran. -Svenska gårdsnamn måste följa grunderna i svensk stavning, enligt Svenska Akademiens ordlista. Det säger namnvårdskonsulent Leif Nilsson vid Institutet för språk och folkminnen. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor.:- 'en person' kan bli 'en allmänhet' i polisfackspråket- 'pers' - person och personal- gemen- ett tjej i text från 1900-talets början- junta som i syjunta och militärjunta Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

22 Feb 201124min

- Hur kan man ha fel om ett ord ett helt liv, och dessutom vara svensklärare? Det frågar sig Monica i veckans program. Leif berättar om ett ordfynd på nätet och professor Lars-Gunnar Andersson kommenterar hemmagjord grammatik och uttryck stadda i förändring. Alla veckans lyssnarfrågor:- himla - en lyssnares favorit bland förstärkande förled- kommatecken före och och men i meningar - hur ska det vara?Mera om kommatering - skriv sökord "komma":- tveksamhet inför även fast, som i meningen det regnar även fast solen skiner - sens dess i stället för sen/sedan dess- massa snö i stället för en massa snö- ett mil- en gilla, två gillor- skidning i stället för åka skidor Lyssnares bidrag: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

15 Feb 201124min

Bokstäverna på tangentbordet fick den ordning de har i dag redan år 1873 i USA. Man blandade om alfabetet på ett sätt som skulle innebära färre mekaniska kollisioner och layouten kom att kallas Qwerty, efter de fem första bokstäverna på översta raden. Men ordningen passar egentligen varken svenska eller engelska språket särskilt bra, och vi skulle bli snabbare på att skriva och anstränga fingrar och händer mindre om vi bytte plats på tangenterna. Det hävdar anhängare till ett alternativt tangentbord, den så kallade Dvorak-layouten. Den placerar de vanligaste bokstäver på mittenraden och sprider övriga på ett sätt som minskar behovet att flytta fingrarna i höjdled. Dvorak-layouten har en liten skara hängivna anhängare världen över och i Sverige finns det flera som arbetar med att anpassa systemet till svenska. En av dem är Magnus Engström, som berättar om de ergonomiska fördelarna. Rickard Domeij, språkvårdare på Språkrådet, berättar att snabbstavningen T9 som finns i de flesta mobiltelefoner har inneburit att ungdomar fått nya synonymer i sitt språk.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor, som börjar i bokstävernas värld. Veckans alla frågor:- vilka bokstäver är vanligast?- stavningen pängar, häld, modärn från 1929- uppfattas huvudstäders dialekter som stöddigare?- varför kanman höra ö-ljudet dra iväg mot ett a-ljud i många unga kvinnors tal?- stod som uttalas stog, för det mesta, men sto i Ålandssvenska- vart i stället för var - om den försvinnande distinktionen mellan riktning och befintlighet Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

8 Feb 201124min

Många lyssnare har hjälpt till att ta fram ursprunget till den dagen-efter-känsla som kallas 'ågren' - bokstavsomkastningen från 'ånger' till 'ågren', fast dagens betydelse väl gränsar till 'ångest'. I veckans program reder professor Lars-Gunnar Andersson också ut en gammal gångart: att gå i strumplästen, strumpfoten eller strumpsockorna. Vidare besöker vi Öckerö skärgård i södra Bohuslän, där tio bebodda öar ibland har olika ord för samma betydelse. Veckans alla lyssnarfrågor:- Ågren , först belägg från sena 20-talet, i studenttidningen Lundagård- olika ord för dåligt fotbollslag: brögäng i Stockholm, Mälardalen och lite norrut, bonkegäng i Göteborg och Västergötland (bonkargäng i Värmland), ängagäng i södra Sverige- en räl är ett ord som fortfarande används, påminner många jänrvägare- en personal, numera är accepterat av ordlistor, om än ej av alla språkbrukare. Men hur är det med en allmänhet, i betydelsen en enda person?- går man i strumplästen eller strumpsockorna?- när började man cykla i stället för att hjula?-vad betyden grann som i noggrann, grannlaga, grannlåt- varför säger man svinkallt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1 Feb 201124min

P1 Språket 25/1 2011 Ur barns och vuxnas munnar. Varför säger små barn så ofta gådde och fådde? Varifrån kommer ordet naken? Och varför kan man inte i svenskan säga regnet regnar som man gör på flera andra språk? Språkfrågorna från programmets lyssnare tar sig på smala stigar in i den svenska grammatiken. Den moderna forskningen om kvinnors och mäns språk började på 70-talet, säger Deborah Cameron, professor i engelska vid Oxford University i England. Karin Milles, lektor vid Södertörns högskola, berättar vad den svenska forskningen främst intresserat sig för. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

25 Jan 201124min