Språket16 Okt 2023

När språkvetenskapen blir science fiction

Robot, cyberspace och atombomb är ord som kommer från sci-fi-litteraturen, och språk är inte sällan en viktig del av handlingen inom science fiction och fantasy.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Språkets återkommande språkexpert Susanna Karlsson är en inbiten sci-fi-läsare och intresserar sig särskilt för den science fiction där språkvetenskap är den vetenskap som ligger till grund för handlingen och fiktionen.

Susannas Karlssons tre science fiction-boktips

Snow crash av Neal Stephenson.
The left hand of darkness av Ursula K. Le Guin.
Babel, an arcane history av R. F Kuang

Språkfrågor om science fiction och fantasy

Har det funnits försök att komma på en svensk översättning av ”science fiction”?

Vilka ord har gått från att vara science fiction-relaterade till att handla om verkliga saker?

Vad spelar sapir-whorf-teorin för roll i science fiction?

Hur går det till när språk konstrueras för fantasy och science fiction?

Hur ska man hantera tempus och grammatik under tidsresor?

Läs, lyssna och se mer om språk inom science fiction och fantasy

Se! David J Peterson som konstruerat språk för bland annat Game of Thrones recenserar hur bra skådespelarna är på att prata språken (från Vanity Fair 2019)

Se! Filmen Arrival om en språkvetare som kommunicerar med utomjordingar (från 2016).

Lyssna! Snedtänkt med Kalle Lind Om subkulturen science-fiction (från april 2020).

Läs! Nationalencyklopedin om Sapir–Whorf-hypotesen.

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Det här avsnittet är hämtat från ett öppet RSS-flöde och publiceras inte av Podme. Det kan innehålla reklam.

Avsnitt(500)

Fem över halv tio eller 25 minuter i tio?

Hur vi pratar om tid skiljer sig åt i olika dialekter och språk. Ylva Byrman berättar om tiden och olika system för att benämna klockslag världen över. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ve...

10 Dec 201824min

Vill du heta Jämtiock, Flatterskalle eller Skåpråtta?

Soldatnamn började användas i slutet av 1600-talet. Tursamma soldater fick nya efternamn som Snygg, Rask eller Tapper, medan andra kunde tilldelas namn som Drucken eller Gammelstöt. Lyssna på alla avs...

3 Dec 201824min

Varför satte Astrid Lindgren ut så många kommatecken?

I första utgåvan av Pippi Långstrump, från 1945, använde Astrid Lindgren satskommatering. Varför ser det otidsenligt ut idag och varför har vi bytt kommateringssystem? Lyssna på alla avsnitt i Sverige...

26 Nov 201824min

Domma bullarna är goda!

Demonstrativa pronomen ställer till det för lyssnaren Peter som fått höra att han pratar "barnspråk" när han säger domma. Henrik Rosenkvist slår i grammatikböckerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges...

19 Nov 201824min

Repris: Sova är ett av svenskans äldsta verb

I höstmörkret är verbet "sova" ett ord som ligger nära till hands och faktum är att det har 7000 år gamla rötter. Henrik Rosenkvist tar oss med till protoindoeuropeiskan och svenskans äldsta ord. Lyss...

12 Nov 201824min

Namnam, shhhooo, mjau, kuckeliku!

Hur pratar du med bebisar? Antagligen med ikonicitet, det vill säga användandet av ord som låter som de betyder. Språkforskaren Johanna Schelhaas har studerat vuxnas bebisspråk. Lyssna på alla avsnitt...

5 Nov 201824min

Hur uttalas huvudstaden i Katalonien?

Barcelona kan uttalas med ett ch-ljud eller rs-uttal på svenska. Är det ena mer rätt än det andra och hur kommer det sig att vi uttalar vissa ord olika? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ...

29 Okt 201824min

Gurka på svenska och agurk på norska, hur är det möjligt?

För att förstå varför bokstaven a befinner sig längst fram i agurk och sist i gurka tar Henrik Rosenkvist med oss till 1400-talets grekiska och vidare genom tyska och holländska till Martin Luther. L...

22 Okt 201824min