AI kan förändra människors språk
Språket8 Jan 2024

AI kan förändra människors språk

AI kan kännas som magi, men bakom kulisserna finns stora mängder text. Vilka är texterna som språkmodellerna bakom AI får sin kunskap ifrån? Och vad händer när människor lär sig språk av en AI?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En AI kan idag komponera musik, skapa konstverk och skriva uppsatser. Det är resultatet av att låta en språkmodell lära av enorma mängder text.

Vad händer när vi människor använder AI, kommer AI att förändra vårt språk?

– Ja, jag tror det. Men så är det väl alltid? När tryckpressen uppfanns och började användas påverkade det också människors språk, säger Ariel Ekgren, forskare vid AI Sweden, som varit med och tagit fram den första nordiska språkmodellen GPT-SW3.

Den nordiska språkmodellen har bland annat lärt sig av texter från svenska myndigheter, forum som Familjeliv och Flashback och uppsatsportalen Diva.

Språkfrågor om AI, chatgpt och språkmodeller

Vad är en språkmodell?

Hur hanterar den nordiska språkmodellen språklig variation? Vilken av de två korrekta stavningarna ”symtom” eller ”symptom” väljer den och varför?

Är det korrekt att säga att AI kan språk?

Hur kommer människors språk och skrift påverkas av AI?

Finns det ett problem med att vi tillåter AI att kalla sig själv för ”jag” eller borde vi hitta på ett nytt pronomen?

Varför är vi artiga mot AI?

Kommer översättningstjänster göra att ingen behöver lära sig flera språk?

Lär dig mer om språk, AI och språkmodeller

Artikel Få bättre svar från Chat GPT – så blir du en proffsig promptare från Dagens Nyheter (från maj 2023)

Mer info om den nordiska språkmodellen GPT-SW3 från AI Sweden.

Nyheter om AI från Sveriges Radio.

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Ariel Ekgren, forskare från AI Sweden. Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt(926)

Tolkning av tecken och tveksamheter i tal

Tolkning av tecken och tveksamheter i tal

Vad betyder ordet hygien nuförtiden? Det är en av lyssnarfrågorna i veckans program som också tar upp flera exempel på engelskt inflytande i svenskan. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarbrev. Samtlige frågor i vekcans program: Det svenska teckenspråket har varit erkänt minoritetsspråk sedan 1981, men det har faktiskt funnits forskning om språket i 40 år och det uppmärksammas i dagarna. Universitetslektor Anna-Lena Nilsson ger exempel på forskning och talar om framtiden för svenskt teckenspråk. -hygienfråga- rådbråkning-vad betyder -hag och -haglig som i behag och behaglig?-ska barn ackompanjeras i badet?- sa man jag älskar dig i vardagligt språk mellan föräldrar och barn på 60-talet?- tveksam eller tvivelaktig?-synbart smarta processorer bort-kan man drabbas av benbrott? Vad betyder ordet hygien nuförtiden? Det är en av lyssnarfrågorna i veckans program som också tar upp flera exempel på engelskt inflytande i svenskan. Det svenska teckenspråket har varit erkänt minoritetsspråk sedan 1981, men det har faktiskt funnits forskning om språket i 40 år och det uppmärksammas i dagarna. Universitetslektor Anna-Lena Nilsson ger exempel på forskning och talar om framtiden för svenskt teckenspråk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

17 Apr 201224min

Grammatik till vardags

Grammatik till vardags

Datorer med bestämda åsikter om riktig och felaktig grammatik har fått lyssnare att skriva till programmet Språket denna vecka. De får svar och kommentar av professor Lars-Gunnar Andersson. Veckans alla frågor:-jag först, lyssnarkommentarer-mera om den möjligen överdrivna skräcken för att sätta jag först i meningar- det såg ut som hon eller det såg ut som henne. Och det liknar hon eller det liknar henne-psykologiskt utlåtande och pedagogisk utredning - bestämningen hör väl egentligen inte till substantivet? - adjektiv kan vara kategoriserande/klassificerande eller karakteriserande- datorn rättar meningen det behövs upprättas ett avtal- håller känslan för svenska språket på att försvinna? Det handlar om en/ett förvirring - den 35-åriga mannen - rätt eller fel? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

10 Apr 201224min

Stor språkhjälp i liten app

Stor språkhjälp i liten app

Appar i läsplattor och smartmobiler är på väg att ersätta datorbaserade hjälpmedel och det innebär en stor förändring i synen på hjälpmedel. Det säger Mats Lundälv, som är datapedagog i Västra Götalandsregionen. En person med svårigheter att tala, läsa eller skriva kan nu med hjälp av sin telefon eller läsplatta tala in sms eller fotografera text och få den uppläst för sig. De äldre hjälpmedlen var ofta anpassade för varje individ och därför dyra. De nya apparna är billiga och när man använder dem behöver man inte avvika från en omgivning där de flesta fingrar på sin mobil eller läsplatta. Veckans program berättar om några appar med språkkompetens. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor.-har vardagsspråket tagit efter det formella byråkratiska språket? Exempel: jag valde att gå Götgatan, jag beslutade mig för att gå Götgatan-att skapa nya verb - ett oskick eller en bra vana?-förslag på nytt verb: skräpa av-varför saknas verbet besvika i svenskan?-tveksamhet om ett att: orkar inte /att/ vara kvar-förhoppningen med mötet är- rätt eller fel?-likväl och likaväl - ofta används de som om de hade samma betydelse Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

3 Apr 201224min

Tolkningsfrågor

Tolkningsfrågor

Det är brist på välutbildade språktolkar och det leder till brister i rättssäkerhet för dem som inte behärskar svenska och till arbetsmiljöproblem för svenska myndigheter som inte kan utföra sitt uppdrag. Det säger etnolog Kristina Gustavsson, som tillsammans med två kollegor har skrivit en forskningsrapport om tolkrollen och tolkningens betydelse för rättssäkerheten. Om myndigheter som anlitar tolk ställde krav på bättre tolkar, skulle det få resultat, säger Kristina Gustavsson. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om uttal. Veckans samtliga frågor:-vad talar Sarkozy och Merkel för språk med varandra? SR:s Brysselkorrespondent Jens Möller bidrar.-hur använder man utländska tecken i svenska?-uttal av är - som kan bli e, ä och ibland är i tal-mera uttal: modeord med uttal som om det fanns ett r: mordeord-mänskohandel i radionyheter. Ska det inte uttalas människohandel? -Hälge och uttal av g Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

27 Mars 201224min

P1 Språket 20120320 Jag först - när började vi säga så? 2012-03-20 kl. 13.20

P1 Språket 20120320 Jag först - när började vi säga så? 2012-03-20 kl. 13.20

P1 Språket 20/2 3012 Jag först - när började vi säga så? info:Jag och mamma sa vi nog alla som små, men sedan lärde vi oss att sätta andra först. När försvann den vanan i språket? Foto: Scanpix Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

20 Mars 201224min

P1 Språket 20120313 Påminnelser om närhet och avstånd 2012-03-13 kl. 13.20

P1 Språket 20120313 Påminnelser om närhet och avstånd 2012-03-13 kl. 13.20

P1 Språket 13 /3 2012 Påminnelser om närhet och avstånd. Finlandssvenskan påminner oss om att de politiska villkoren för ett språk har stor betydelse för språkvårdens prioriteringar. Charlotta af Hällström Reijonen talar om finlandismer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

13 Mars 201224min

P1 Språket 20120306 Livsviktigt språk 2012-03-06 kl. 13.20

P1 Språket 20120306 Livsviktigt språk 2012-03-06 kl. 13.20

P1 Språket 6/3 2012 Livviktigt språk. Professor Kenneth Hyltenstam vid Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet talar om flera problem med språkanalys som metod för att avgöra flyktingars hemland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

6 Mars 201224min

Uttal och läten

Uttal och läten

Bokstaven W firar 7 år under egen rubrik i Svenska Akademiens ordlista, SAOL, och det föranleder en grupp språkälskare att fira W:s födelsedag. Peter Ström berättar om anledningar till firandet.Programmet återkommer också till frågan om samlingsnamn för oidentifierade småfåglar och redovisar många lokala ord för gråsparv och pilfink i flock. Professor Lars-Gunnar Andersson kommenterar.Eva Selin, bibliotekarie och läsinspiratör, rapporterar om ungdomars användning av ordet 'flummig'. Veckans alla frågor:- bokstaven w:s plats i det svenska alfabetet- joro i stället för jo då - hur kommer detta sig?- jag lag mig i stället för jag lade/la mig - en felsägning eller något dialektalt?- sje-ljud och tje-ljud - håller ljuden på att byta plats? Listan över ord för, mer eller mindre, oidentifierade småfåglar:- pjoddar i Skåne, företrädesvis Helsingborg med omnejd- tjippas Göteborg och Bohuslän (variation: tjyppar)- svensktalande Helsingfors: tippor- gråpjuddar från Växjö­- pusar från Motala- spinkar från Gotland, Sörmland- spicker från Solllerön, Dalarna- gråspenk och gulspenk för gråsparv och gulsparv från sydvästra Småland- täcklingar, Östergötland, Sörmland Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

28 Feb 201224min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
dumma-manniskor
svd-nyhetsartiklar
allt-du-velat-veta
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
paranormalt-med-caroline-giertz
dumforklarat
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
doden-hjarnan-kemisten
sexet
rss-vetenskapsradion
medicinvetarna
det-morka-psyket
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli
rss-personlighetspodden
rss-vetenskapsradion-2
barnpsykologerna
rss-spraket
rss-vetenskapspodden