Estlandssvenska – språket som (nästan) har försvunnit
Språket5 Feb 2024

Estlandssvenska – språket som (nästan) har försvunnit

Estlandssvenskan är en viktig pusselbit för den som vill veta hur de nordiska språken lät förr. Dialekten är en helt unik variant av svenskan, men idag finns nästan inga estlandssvenska talare kvar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Om man ska lägga ett pussel om hur de nordiska språken fungerar så är estlandssvenska en jätteviktig pusselbit, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Fram till 1940 talet bodde flera tusen svensktalande människor i Estland, främst på öar som Ormsö, Ösel, Dagö, Lilla och Stora Rågö, Nuckö, Nargö, Odensholm och Runö.

Språkfrågor om estlandssvenska

Varför tycker språkvetare att estlandssvenska är intressant?

Varför bodde människor som pratade svenska i Estland?

Hur länge har det bott svensktalande i Estland?

Vad är unikt med det estlandssvenska språket?

Hur många estlandssvenska dialekter finns och hur olika är de?

Varför flydde estlandssvenskarna från Estland till Sverige under andra världskriget?

Varför bytte en del estlandssvenskar namn när de kom till Sverige?

Vad finns det för speciella estlandssvenska ord och vad kan de säga om fornsvenska?

Mer om estlandssvenska

Lyssna: SR Minnen: Sven Jerring på Runö - 1939

Läs: Estlandssvenskarnas kulturförening, Svenska odlingens vänner.

Läs Estlandssvenskans språkstruktur Redaktör Henrik Rosenkvist från Göteborgs universitet (från 2018).

Läs Estlandssvenskt material, dokumentation av estlandssvenskarnas och gammalsvenskbybornas språk och folkkultur från ISOF.

Läs artikel Estlandssvenskan – en östsvensk doldis av Ida Västerdal från Spårkbruk (från 2022).

Sociala medier: @estlandssvenskaaventyr

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Ida Västerdal, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs universitet som skriver sin doktorsavhandling om estlandssvenska. Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt(927)

Språkbiten om språklig logik och ljud som dras ihop

Språkbiten om språklig logik och ljud som dras ihop

-när "behöver" låter som "p'höver"-varför ett sje-ljud i fors?-språklig logik-mig eller mej? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

16 Mars 20139min

Vem värnar ordning och reda? Språket om uppror i grammatiken

Vem värnar ordning och reda? Språket om uppror i grammatiken

Språkdoktoranden Ylva Byrman vid Göteborgs universitet har gjort fynd på mikrobloggen Twitter och berättar om en ny konstruktion som fått snabb spridning: Jag missade fikat pga klantig där det gamla uttrycket på grund av, som förkortas pga, används på ett nytt sätt. Och apropå ordning och oordning i språket - vem har uppdraget att värna språket? Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar lyssnarbrev i detta ämne, utifrån några exempel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla lyssnarfrågor:-vem kan man lita på språkvårdsfrågor?-före och innan-både - men också, och både i uppräkning med fler än två-svårt att välja mellan "de" och "dem"-"simmar gör jag varje dag" eller "simma gör jag varje dag"?-valet mellan "sin" och "hans"

12 Mars 201324min

Köra skidor och sporta en kavaj - språkförändring och betydelser som utvecklas

Köra skidor och sporta en kavaj - språkförändring och betydelser som utvecklas

"Såld på engelska?" heter en antologi som organisationen Språkförsvaret ger ut i veckan. En av dem som medverkar, Leif V Erixell, berättar varför han tycker att anglifieringen nått löjets gräns. Per Ledin, professor i svenska språket vid Örebro universitet, talar om upptäckten av en ny svensk interjektion, utrop: "woop woop" och var och av vem den används. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans lyssnarfrågor:-ordet ”rätt” i många betydelser-att spela på motståndarens planhalv: en sak i sporten, rakt motsatt i politiken-kan man ”köra skidor”?- varför är inte uppförsbacke och nedförsbacke motsatser i överförd betydelse?-att ”sporta en ny jacka” – varifrån kommer detta uttryck?

5 Mars 201324min

Språkbiten - lasasånkare och hela konkarongen

Språkbiten - lasasånkare och hela konkarongen

Vidare om upptrycket vara i sitt esse och om uppsnack. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2 Mars 20137min

Ordfynd i bloggar och tidningstexter

Ordfynd i bloggar och tidningstexter

Den som vill bli sin egen språkdetektiv kan nu få god hjälp av den stora textsamlingen KORP som är en del av Språkbanken vid Göteborgs universitet. Med över en miljard ord från allt från tidningstext, romantext och nutida bloggsamlingar och twitterflöden kan KORP ge besked om när och var nya ord och uttryck får fäste i språket. Håkan Jansson, doktorand i nordiska språk ger en vägledning. Observera att du måste öppna länkarna i annan webbläsare än internet explorer! Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ord, bland dem "pris" som i snus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla lyssnarfrågor:-ett utmejlat rådjur-samkväm, nattkväm, bekväm – vad betyden ”kväm”?-mölla på svenska, moulin på franska, molino på spanska – är de släkt?-vad är brödtext?-”en pris snus” – mäts något annat med måttet ”pris”?

26 Feb 201324min

Språkbiten om språkhistoria

Språkbiten om språkhistoria

Vad förändras snabbast och vad består i språket? Språkhistoriska funderingar kring "jag", "under ena skäppo" och de nordiska språken förr och nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

23 Feb 20139min

Datorn som verktyg för språkforskare

Datorn som verktyg för språkforskare

Om man kan arbeta med siffror med den här sortens maskiner, borde man kunna ha den till att arbeta med ord också. Så tänkte den unge språkforskaren Sture Allén för 50 år sedan och gick en kurs i ADB, automatisk databehandling vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg för att lära sig programmera. Sture Allén blev professor i nordiska språk, startade Språkbanken och det som kom att kallas Språkdatagruppen vid Göteborgs universitet. Det är Språkbanken och dess närmare 900 miljoner ord från nutida och historiska texter som ligger till grund för det moderna ordboksarbetet i Sverige. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. - ”Wij hålla vth”- förkortningen ”m.h.v.p.” på gammalt köpekontrakt- uttalet ”presang”- försvenskade stavningar av engelska uttryck

19 Feb 201324min

Språkbiten - tre nyanser av "vart"

Språkbiten - tre nyanser av "vart"

- varför heter det "hantverkare" när ordet "hand" ligger bakom?- "vart" i flera uppenbarelser- "han gör mig illa" eller "han gör illa mig"?- "ett mil"i Dalarna Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

16 Feb 20139min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
doden-hjarnan-kemisten
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
dumforklarat
sexet
rss-vetenskapsradion
paranormalt-med-caroline-giertz
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-vetenskapsradion-2
bildningspodden
det-morka-psyket
medicinvetarna
rss-vetenskapspodden
rss-spraket
barnpsykologerna
rss-personlighetspodden